I Bandyförbundets strategi för 2025 är målet åtta nya hallar ”varav minst två i Stockholm och Göteborg”. Seppo Vaihela är ordförande i förbundets plan- och miljökommitté och som sådan drivande i att målen går i uppfyllelse. 

Varför det är just åtta och varför är det så viktigt att minst två av dem kommer till i Stockholm och Göteborg, kommenterar Vaihela på följande sätt:

- Åtta nya hallar är en rimlig siffra utifrån den takt nuvarande anläggningar byggts. Vi ser även via de projekt som är igång att åtta är en realistisk bedömning. Både Göteborg och Stockholm har en omfattande bandyverksamhet och är städer som växer. På dessa orter finns ett stort behov av mer säker istid.

Starka projekt

Var de övriga sex hallarna bör byggas är inte klarlagt, enligt Seppo Vaihela.

- Egentligen inte, men det pågår några starka projekt, bland annat i Bollnäs, Karlstad, Motala, Kungälv och Skövde. Förhoppningen är att det även ska bli hallar i några av de större städerna som ”växer” och har en positiv utveckling.

Vaihela tillbaka

Seppo Vaihela var en tongivande spelare i Bandysverige under 14 år på 70-, 80- och 90-talet, i IFK Kungälv, Ale-Surte BK – och landslaget. Efter spelarkarriären var han ordförande i IFK Kungälv, Svenska Bandyförbundet och även vice president i internationella bandyförbundet. 

Bandybollen är dock inte den enda bollen i hans liv. Motståndarna till IK Kongahälla och Ytterby IS fotbollslag i division II och III vet att det var tufft att gå in i närkamp med Seppo Vaihela, som fortsatte som fotbollsledare när han slutade som spelare. Ett år i IFK Göteborgs styrelse (2006) följdes av fem år som klubbdirektör (2007-2011).

Stolt ungdomsledare

Ändå är det inte den makalösa meritlistan han är mest nöjd med.

- Det jag är mest nöjd med är att jag haft förmånen att vara ungdomsledare för flickor och pojkar i både bandy och fotboll, och därmed gjort det möjligt för barn och ungdomar att ha en meningsfull sysselsättning, säger Seppo Vaihela som medger att resan till dagens 13 hallar har varit krokig.

- Inget hallprojekt är det andra likt. Mycket handlar om att hitta de rätta argumenten beroende på vilka förutsättningar som råder för den aktuella orten. Det är lätt att fastna i hur själva byggnaden ska se ut istället för att fokusera på funktionen. Det är innehållet som är det viktiga, det vill säga vilka värden hallen betyder för orten och att den är anpassad för de föreningar som ska vara verksamma i och runt anläggningen. Från plankommitténs sida bidrar vi med att driva på, samt kunskap och erfarenhet från tidigare projekt.

Flera fördelar med bandyhall

Fördelarna med en bandyhall är flera, enligt ordföranden i Bandyförbundets plan- och miljökommitté. 

- En bandyhall aktiverar unga att röra på sig, stärker kommunens attraktionskraft och förbättrar miljön. Allmänhetens åkning och skolan får helt andra förutsättningar att använda anläggningen. Skolan kan driva bandy på högstadier eller gymnasium. Anläggningen kan såklart även användas till aktiviteter under icke-is-säsong såsom mässor, konserter och andra mötesplatser.

Fler hallar kan vara en överlevnadsfråga för bandyn, enligt Seppo Vaihela. 

- Vi kan redan se att verksamheten ökar markant där det har byggts hallar, bland annat har flickverksamheten haft en fantastisk utveckling. Effekten blir även ökad kvalitet på träningstillfällen. Vi slipper ställa in träningar alternativt att träna på undermåligt underlag. Dessutom blir det helt andra förutsättningar för föräldrar som tittar på träningar och matcher.

Thomas Björn