"Lidingöloppet är känt som världens största terränglopp. Dess historia och arv förtjänar en Världsarvsplakett inom friidrotten", betonade Sebastian Coe,förre världsstjärnan på medeldistans och numera ordförande för Internationella friidrottsförbundet (WA).

Nu hade Coe uppgiften att  tilldela Lidingöloppet en Världsarvsplakett (World Athletics Heritage Plaque). Det är en av de finaste utmärkelserna som ett idrottsarrangemang kan få och bekräftar loppets historiska betydelse.

 Plaketten tilldelas personer, händelser, arenor, lopp och andra företeelser som utmärker sig som historiskt viktiga för utvecklingen av den internationella friidrottsrörelsen.

Lidingöloppet får den 79:e plaketten i ordningen och den tredje svenska. Tidigare i september fick även Stockholms olympiastadion två plaketter, tillägnade spjutkastaren Eric Lemmings och mångkamparen Jim Thorpes bedrifter i OS 1912. 

I samband med Finnkampen i Helsingfors i början av september tilldelades också den klassiska friidrottslandskampen mellan Sverige och Finland en likadan utmärkelse.

Plaketten överräcktes av Chris Turner från Internationella friidrottsförbundet (WA) vid en ceremoni vid TCS Lidingöloppets mål på Grönsta gärde, nedanför statyn ”Löparnas monument”.

25 000 personer (mot normala 35 000)kom till start i det 58:e Lidingöloppet – antalet löpare var en besvikelse för generalsekreterare Cecilia Gyldén.

– Folkhälsa har inte funnits på den politiska dagordningen över huvud taget, säger hon med adress till den nya regeringen.