ekonomi

Idrotten tvingas till ett stålbad

Att regeringen inte skulle öka anslagen till idrotten i årets budget var tyvärr väntat. Under många år, med pandemistödet undantaget, har idrottens statliga stöd ökat sparsamt. Inför 2024 budgeteras 2,1 miljarder. Det kommunala stödet ökar generellt inte heller.  Men idrotten finansieras inte bara av offentliga medel. 

En betydande del kommer som väl är,  från mediaintäkter, sponsorintäkter, deltagaravgifter (motionslopp), lotterier och medlemsavgifter. Tyvärr minskar fler av dessa finansieringskällor också.

Den internationella fotbollens förd

Den internationella fotbollens fördelning av mediepengar är krass. Går du långt i turneringar ökar intäkterna, men åker du ut tidigt har du inte samma rätt till att ta del av det tv-bolagen betalar för rättigheterna till mästerskapet. Damernas framgång kompenseras tyvärr inte av de förlorade pengarna från uteblivet deltagande i EM. 

Svårt att nå lönsamhet

Men det är inte bara de internationella TV-pengarna som är i fara. Svenska mediehus idrottsrättigheter, främst fotboll och ishockey, har svårt att nå lönsamhet. Både TV4 och Viaplay ses som krisföretag. 

Pressad ekonomi i Djurgården Hockey

Jag känner inte igen ishockeyns Djurgården, mesta mästarlaget med 16 SM-guld. Föreningen har så länga jag kan minnas varit lika med ”järnkaminer”,  smällar togs emot och smällar delades ut.

 Alltid med ett gott humör, det skulle aldrig falla tidigare generationer in att skylla nederlag på domarna, människor av kött och blod.

Därför gnäller Djurgården -Ekonomisk härdsmälta hotar

Jag känner inte igen ishockeyns Djurgården, mesta mästarlaget med 16 SM-guld. Föreningen har så länga jag kan minnas varit lika med ”järnkaminer”,  smällar togs emot och smällar delades ut.

 Alltid med ett gott humör, det skulle aldrig falla tidigare generationer in att skylla nederlag på domarna, människor av kött och blod.

Men det var precis som hände efter MoDo:s 2-1 seger efter förlängning i den första ronden i den allsvenska finalen, bäst av sju matcher.

Typiskt - en svensk, fattig olympier

Idrottsminister Jakob Forssmed (kd) får en besk julklapp.  I en rapport från SOK, Sveriges Olympiska Kommitté konstateras att svenska olympier lever under existensminimum och nu signalerar SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo en uppvaktning hos ministern.

- Svensk elitidrott har i internationella studier betydligt mindre pengar att fördela till elitidrott än andra jämförbara länder. Vi är långt efter länder som Schweiz, Polen, Nederländerna, Nya Zeeland och Norge och Danmark, säger Peter Reinebo.

SOK, RF och Parasport fördelade 233 miljoner i toppidrottsstöd, via de olympiska förbunden, under 2021.

 Anton Dahlberg, olympisk silvermedaljör i segling, 470-klassen, i Peking OS 2021, berättar med viss avund att  Storbritannien årligen lägger mer pengar enbart på sin seglingssatsning.

Vardagsekonomin räcker inte

Tillsammans med Anton Kalén, forskare och statistiker, är han ansvarig för den rapport som kommer att plåga Jakob Forssmed.  

Klubben med största kostnaderna

Inga publikintäkter, men spelarna ska ändå ha betalt, liksom övrig personal. Sedan tillkommer övriga omkostnader.Då pekar ekonomin åt endast ett håll. Nu medger Malmö FF: ordförande, Anders Pålsson, att klubben har en förlustprognos på ungefär 50 miljoner i resultatet för 2020.

– Helt klart är att det blir en mycket stor och kännbar förlust för oss under 2020, säger  Pålsson i podden Blått Snack från Fotboll Skåne.

Malmö FF har en halv miljard på banken och pengarna har aldrig värderats så högt som nu.

Inget svenskt lag lär ha större driftkostnader än MFF. Framför allt beroende på en stor och dyr spelartrupp.

Underskottet kommer påverka arbetet i föreningen. Pålsson går så långt att han hävdar:.

Tuffa krav, ändå lättnad för ÖFK

Östersunds FK är skyldig kommunen 2 010 940 kronor. Efter många turer har nu Kultur - och fritidsnämnden beslutat  att skulden skjuts upp.


 

I stället för att betala allt på en gång ska ÖFK betala kommunen 91 673 kronor i månaden under två år tid plus administrativa kostnader till kommunen. Avbetalningarna inleds i februari. Utöver amorteringsplanen ska klubben betala hyresavgifterna som tillkommer under året, skriver ÖP.

Blåvitt tappar 20 miljoner

I våras var situationen hotfull,i kassaskrinet fanns egentligen bara dammråttor. Men på kort tid skiftade villkoren.På kort tid såldes spelare för runt 50 miljoner, publiken anslöt i takt med bättre spel och mer poäng samtidigt som fler sponsorer ville vara med IFK. Hotet vändes till en ljus framtid.

Men nu kommer uppgifter från väst-Sverige om att IFK har ett stort driftunderskott. Det tvingades klubbdirektören Max Markusson medge vid den årliga sponsorträffen. Det saknas cirka 20 miljoner. 

– Men vi gör ett bra år ur alla perspektiv, säger klubbdirektören Max Markusson till GT. 

Uygifterna för driften har belastat IFK Göteborg i flera år. Spelarlönerna tyngde ekonomin kraftigt under några år. Det hjälpt inte att flertalet spelare lämnade Blåvitt. Spelartruppen är som förbytt på ett år. Många dyra och långa kontrakt upphörde därmed.

Klubbarnas ekonomi ska granskas

Många av landets elitlubbar i bollsporterna lever över sina tillgångar. Inom svensk bandy har man nu beslutat att göra något radikalt. Det finns en oro för den ekonomiska utvecklingen och oron bara ökar. De senaste säsongernas frågetecken runt ekonomin har diskuterats i olika sammanhang, Stora underskott på en del håll och handlingsplaner som inte varit tillräckligt verklighetsförankrade har skapat allt större frågetecken. Nu inleder Bandyförbundets styrelse en utredning om föreningarnas ekonomi. 

Stora underskott har kommit i dagen i samband med att årsredovisningarna levererats och utöver det lever flertalet föreningar med små och mycket begränsande marginaler. För luttrade bandyledare är svårigheter att få ekonomin att gå ihop ingenting nytt, det hör till bandyns vardag, men detär inte förmildrande.

Syna elitlagen i första hand

Det finns naturligtvis många frågor som måste besvaras. Det handlar om allt från tillväxtproblem, begränsad dam- och flickverksamhet och spelarlöner till otillräckliga resurser inom administration och marknad med mera. 

När handskar och vantar blir en ljudmaskin

Hade förmånen att vara i Östersund och få se ÖFK möta Arsenal torsdag kväll. Matchen har ni säkert läst om på sportsidor där de som förstår fotboll skriver. Här tänkte jag försöka skapa ett perspektiv på samhällsnyttan från en väldigt häftig upplevelse.

Ljudet från 8000 människor som klappar med handsk och vantbeklädda händer är en ljudkuliss som i sig beskriver att det var något unikt vi fick uppleva.

Pengar betyder allt. Eller?

Har ni hört att den med den största plånboken alltid vinner? Milans miljardinvesteringar, mittenplats i Serie A, bevisar motsatsen. Sandvikens AIK i bandy visavi ryska mästarlaget Neftjanik. SAIK, som vann World Cup, är ett annat exempel.

Eller Östersund FK:s ordförande Daniel Kindberg, som lånade ut 15 miljoner, kontra MFF:s vandring mot sammanlagt en miljard i eget kapital och som likvida medel. Sagan är denna gång starkare än kapitalet. Under några sommarmånader åkte det rika laget ur fortsatt CL-spel medan den fattige kusinen från landet blev kvar i Europaspelet.

Underbart att så är fallet - ibland. Vi som har ett tränarblod i oss och älskar utmaningar gläds extra mycket när inte pengabörsens storlek avgör.

Läktarrösten kan ibland säga med en nedlåtande föraktfullhet:

Stora pengar väntar fotbollen – om…

Går svenska fotbollslandslaget till VM kan Svenska Fotbollförbundet köpa ett nytt, större kassaskrin. Varje land som kvalificerar sig till VM i Ryssland 2018 är garanterat 87 miljoner kronor (det aktuella dollarvärdet när beslutet togs). Väl där väntar mer pengar vid seger eller oavgjort.

Gruppseger betyder 17 miljoner kronor. För att inte tala om pengaregnet vid kvartsfinaler, semifinaler och final.

Med gårdagens kassatillskott för publikrekordet på Friends, 50 022 personer, vid 8-0-segern mot Luxemburg drar Förbundet in långt över 100 miljoner kronor. Men det är om…

För Svenska Fotbollförbundet skulle det vara en efterlängtad jackpot.

– Det finns utmaningar till underskotten men den ordinarie driften av vår verksamhet utan Friends är väldigt stark, har generalsekreteraren Håkan Sjöstrand tidigare sagt.

SHL - en osund affärsmodell?

Konsultföretaget EY har granskat Svenska Hockeyligan, SHL, som inleds på lördag ur ett ekonomiskt perspektiv. EY:s slutsatser är mindre smickrande för ishockeyns flaggskepp.

– Affärsmodellen i SHL är inte sund, menar Mikael Bergsten, redovisningskonsult på EY.

Dagens Industri har tagit del av rapporten, och inte oväntat har klubbarna i SHL löpande kostnader som överstiger intäkterna, samtidigt minskar det egna kapitalet i klubbarna totalt sett.

en olycksbådande trend

– Nästan hälften av klubbarna går med förlust och det är en trend som ökar, i en sådan bransch måste något göras, skriver Bergsten.

Jörgen Lindgren, vd. på SHL, är väl medveten om klubbarnas ekonomiska sits.

Fotbollen i Mammons klor

Siffrorna går inte att greppa. De är så stora att de inte ens skrämmer. Det sägs att fotbolls-VM i Qatar 2022 kommer att kosta 1 777 miljarder. Det är en turnering så felplacerad, så smaklös och fylld av skandaler och tragedier och mutor och fusk, att jag har svårt att känna; hoppas Sverige kvalificerar sig dit.

Jag hoppas ingenting. Jag vill inte att Qatar skall ha något fotbolls-VM, för jag vet att det inte är något fotbollsland, bara ett land fullt av folk som vill ta fotbollen till hjälp för att bli ännu rikare.

Det är ett köpt mästerskap, det berikade både Fifa-presidenten Sepp Blatter och Uefa-presidenten Michael Platini och kastar en skugga till och med över den franska regeringen eftersom president Sarkozy ”beordrade” Platini att jobba för och rösta på Qatar för att en flygplansaffär med oljelandet på 17 miljarder skulle gå i hamn.

Frölunda tänker inte värva dyrt

Frölunda gick med nio miljoner kronor i vinst förra säsongen. Och har 30 miljoner kronor i eget kapital. Men pengarna ska inte gå till några dyra nyförvärv.

– Hösten 2011 beviljade kommunala Got event ett lån på 20 miljoner kronor för att Frölunda skulle undvika en konkurs. Det ska inte upprepas.

– Det som vi har lyckats med är att få grundserien att gå ihop ekonomiskt, vi är inte beroende av slutspel för att budgeten ska hållas, säger ordföranden Mats Grauers till GT efter årsmötet.

– Klubben mår bra, vi befinner oss i något som kan kallas normaltillstånd. Däremot är vi inte nöjda, vi ska bli ännu bättre, säger Grauers.

Här är hans viktigaste punkter för klubben:

Inget fel i att tjejerna får mindre

 

Flera är i samband med fotbolls-EM upprörda över att damfotboll får mindre pengar än herrfotboll och att skillnaderna är gigantiska. Det tycker jag är fel. Skillnaderna är gigantiska men det är inte fel eftersom det är kommersiella intäkter.

Jämställdhet inom idrotten är viktigt och något vi hela tiden skall försvara men de kommersiella ersättningarna är inte en del av ojämlikheten.

Dyra spelartrupper stort problem

Det rapporteras i olika former med regelbundenhet om hälsotillståndet inom den svenska föreningsidrotten. Speciellt lagidrotten på elitnivå hamnar i fokus i detta sammanhang.

 

Härförleden har vi till exempel kunnat läsa i Dagens Nyheter om den granskning av SHL-klubbarnas ekonomi som revisionsföretaget Ernst & Young har genomfört. Hälsan tiger inte så still som man kunde önska. 

Diagnosen på sina håll lyder skenande kostnadssyndrom. Innebörden är att intäkter och kostnader inte harmoniserar, och har elitklubben smittats av detta är sjukdomsförloppet väldigt svårt att bryta. Hotet om död, läs konkurs, är ständigt närvarande.

En advokat ska leda AIK ur krisen

Advokaten Johan Strömberg väljs på tisdagskvällen till ny ordförande i AIK Fotboll AB. Han ska bli mannen att leda bolaget och klubben bort från hotet om konkurs. Sju personer ingår i styrelsen, fyra av dem är nya.

Efter ett år som har varit fyllt med skandaler ser AIK-arna fram emot en extra bolagsstämma på tisdagskvällen. Det ska bli början något nytt, stort och mycket roligare, hoppas många.

Ekonomin allt sämre

Baksmällan från SM-guldet i fjol har nära nog stjälpt klubben. Underskottet har bara växt och senaste kvartalsrapporten visade ett minus på 5 miljoner kronor. Därefter har lönekostnader och andra fasta utgifter fortsatt att ticka medan intäkterna har varit begränsade och ekonomin har urholkats ytterligare.

Jan Friedman hoppar av som ordförande

Jan Friedman lämnar sin post som styrelseordförande i Hammarby Fotboll AB med omedelbar verkan. I natt kom beskedet i en klubb som skakas av både ekonomiska och sportsliga motgångar.

- Jag har idag beslutat mig för att med omedelbar verkan lämna uppdraget som ordförande i Hammarby Fotboll AB, lät Jan Friedman meddela via ett nyhetsbrev som gick ut efter midnatt.

Hammarby Fotboll AB:s bokslut för 2008 var blev utlösande. Klubben redovisade en vinst på 1,2 miljoner kronor, men i själva verket fanns ett driftsunderskott på 18 miljoner. Det som ändå räddar situationen för stunden var spelarförsäljningar på 27 miljoner. När klubben samtidigt tappar publik och sponsorer är situationen alarmerande.