Den internationella fotbollens fördelning av mediepengar är krass. Går du långt i turneringar ökar intäkterna, men åker du ut tidigt har du inte samma rätt till att ta del av det tv-bolagen betalar för rättigheterna till mästerskapet. Damernas framgång kompenseras tyvärr inte av de förlorade pengarna från uteblivet deltagande i EM. 

Svårt att nå lönsamhet

Men det är inte bara de internationella TV-pengarna som är i fara. Svenska mediehus idrottsrättigheter, främst fotboll och ishockey, har svårt att nå lönsamhet. Både TV4 och Viaplay ses som krisföretag. 

Den senares aktie har rasat med mer än 80 procent under året.  Konsekvensen är att de ser om sina verksamheter och undersöker vad som säljas vidare till andra aktörer. De nationella ligornas (Allsvenskan och SHL) framtida avtal kommer förhandlas med nationella medieföretag som har en lägre inköpsbudget. Risken är en mindre kaka.

Även om vissa intäkter ökar så kompenserar detta inte inflation och ökade kostnader. Den idrottsverksamhet som bedrivs i dag får allt sämre förutsättningar. 

Vissa konsekvenser är troliga som ökade medlemsavgifter och sparpaket hos såväl förbund som föreningar. Men det är även viktigt att hantera en av de stora farorna med minskad ekonomi, nämligen splittring inom idrottsrörelsen och ökad fragmentarisering. 

Nationalekonomiska spelteorier kan komma väl till pass för att förutspå hur ordföranden, generalsekreterare och verksamhetsansvariga kommer att agera för att deras verksamheter ska komma väl ut ur framtidens ekonomiska stålbad. 

Alla har uppgiften att företräda sin idrott och att säkerställa att föreningen eller förbundet ska få medel till sin speciella idrott.

Flera motioner på såväl RIM som förbundsnivå har haft som syfte att förändra fördelning av finansiella medel, exempelvis Göteborgsmotionen inom Svenska Fotbollsförbundet (ökade medel till breddelit från SEF), motionen om omfördelning av medel från RF till SF från RIM 2021, samt den omdiskuterade RIM motionen 2021 om ett procentuellt tak för organisationstödet till SvFF.

Magert resultat

Förvisso beslutade RIM 2025 att Riksidrottsstyrelsen skulle arbeta aktivt med specialidrottsförbund för öka anslaget till idrottsrörelsen. Men, med det magra resultatet i regeringens budget, behöver idrotten vara självkritisk. Varför når man inte fram med sina argument? Varför lyckas man inte nå fram med önskemål om anläggningsfonder, speciellt elitstöd och ökade budgetramar? 

Det är tydligt att behöver bli bättre på att visa vilka värden som skapas. Hur mäter vi exempelvis den sociala hållbarhet som idrottsrörelsen levererar dagligen? 

idrotten behöver också ställa frågan hur relevanta de värden vi normalt påvisar och talar om i flyktiga ordalag är för dagens samhälle? 

Att komma fram till betydelsefulla och trovärdiga värden som idrottsrörelsen levererar görs inte snabbt i en kampanj mot politiker utan kräver ett gediget grundarbete. Ett grundarbete som idrotten behöver göra tillsammans.