I torsdags presenterades rapporten ”Från kris till kraft – återstart för kulturen” – en drygt 300-sidig rapport framtagen av Linda Zachrisson tillsammans med många olika branschföreträdare inom kulturen.

Rapport med fyra teman

Rapporten har fyra teman som belyser utmaningarna i grunden.

- Sammanfatta konsekvenserna av pandemin för kulturen lokalt, regionalt och nationellt, och analysera vilka lärdomar som kan dras av dessa.

- Identifiera vilka insatser som behövs för kultursektorns återstart, återhämtning och utveckling under och efter pandemin.

- Synliggöra nya sätt att tillgängliggöra kultur som har etablerats eller utvecklats under pandemin och som har potential att bidra positivt till att nå de nationella kulturpolitiska målen

- Identifiera strukturella problem inom kultursektorn och den kulturella infrastrukturen som har synliggjorts under pandemin, identifiera kvardröjande effekter av pandemin och föreslå vid behov åtgärder för att stärka kultursektorns hållbarhet

Idrotten behöver mobilisera

Idrottsrörelsen skulle behöva en rapport som tar upp samma teman där man ser till behovet av återstart för idrott och hälsa. 

För det ger resultat, redan innan rapporten släpptes hade kulturen i regeringens budget som presenterades förra veckan fått ett tillskott på 1,3 miljarder extra. 

Detta behövs enligt Amanda Lind, eftersom ”Kultursektorns infrastruktur riskerar att försvagas på ett sätt som kan ta årtionden att bygga upp igen.”. Att idrottens infrastruktur också drabbats hårt uppmärksammas inte och förståelsen för idrottens motorer nämns inte. 

Förutom RFs interna arbete som pågår för att visa pandemins effekter på idrotten är det enda offentliga uppdraget som finns GIHs rektor Per Nilssons kommittee om åtgärder som främjar fysisk aktivitet, till vilken han har Caroline Waldheim Svenska Fotbollsförbundet som stöd. 

Uppdraget är inte kopplat till effekterna av pandemin och ska redovisas först i mars 2023. 

Effektivt kulturarbete

Kulturens arbete, som pågått i nio månader, leddes av Linda Zachrison och till sin hjälp har hon haft tolv olika utpekade sakkunniga inom olika områden. Personer som kommer från akademin, kommuner, museer, teatrar, kommersiella aktörer och branschorganisationer.

I samband med RIM beslöt idrotten att man skulle stärka samverkan mellan RF och Specialförbunden för att kunna öka det politiska påverkansarbetet inför nästa års val, vilket är välkommet. Det är däremot beklagligt att idrotten inte redan nu varit bättre på att kunna tydliggöra och skapat acceptans för de omfattande konsekvenserna pandemin medfört för idrotten, idrottens infrastruktur och för folkhälsan, samt vilka insatser som krävs för återstart av idrotten och återhämta folkhälsan – för barn liksom för vuxna.

En stor del av diskussionerna och det återstartstöd som meddelats hittills fokuserar på barn och ungdomar och de verksamheter som drabbats hårdast. Dessa behöver stöd, men analysen om vilka strukturella satsningar som behövs för att se till att infrastruktur och viktiga kugghjul inom idrottsrörelsen kan återhämta sig är frånvarande. Inte heller finns en aktiv debatt om hur vi ska ta igen den folkhälsoskuld som Sverige har och behöver adressera. Frågor som mycket väl skulle kunna innebära betydande tillskott till svensk idrottsrörelse. 

Betona folkhälsobetydelsen mera!

Ur ett folkhälsoperspektiv finns det i likhet med kulturen strukturer som stärkts under pandemin som regeringen uppmärksammat, vilka värnas och utvecklas. Det gäller exempelvis det ökade intresset för att cykla med fler cykelbanor, men också det ökade intresset för friluftsliv. 

Organisationen Svenskt friluftsliv, som bland annat har Korpen, Kanotförbundet, Orienteringsförbundet, Gång och Vandringsförbundet, Skridskoförbundet samt Islandshästförbundet som medlemmar, fördubblade sitt anslag i årets budget. En strukturell satsning som är viktig för folkhälsan.

Nu är det viktigt att svensk idrott är med och bidrar till att vi får en återstartsplan för idrott och hälsa, som ser på samma områden som kulturutredningen. Om detta inte görs kommer vi sakna fakta och därmed kraft att få ökade medel i kommande budgets och dessutom kommer idrottens roll i nästa valrörelse att vara fortsatt begränsad.