RF måste skapa en återstartsstrategi
RF:s nya rapport ”Två år med Corona” är en mörk läsning. Det visar att mycket av det som idrotten gör har minskat – träningar, tävlingar, sociala relationer. Ekonomiskt är det stora tapp för de flesta och speciellt för de större organisationerna. Samtidigt saknar RF:s rapport angreppssätt och hur idrotten ska återhämta sig, förutom att man vill ha mer resurser.
Det finns flera saker i rapporten ”Två år med Corona” som saknas och och som är viktigt för att trovärdigt kunna tala om återstart.
Det gäller framför allt vad är effekten av att idrottsrörelsen minskar. Men också en betraktelses utifrån de satta målen i Strategi 2025, men även effekten av en försämrad idrottsrörelse utanför den egna verksamheten.
Effekten på samhället
Det vill säga effekten på samhället, folkhälsan och även den demokratiska uppgift idrotten axlar.
Utan att koppla rapporten till målbild och externa effekter så blir det svårt att legitimera betydande ökade resurser. En LOK-timme är inget självändamål.
Det är vad träningstillfället skapar som möjliggör argumentation till ökade ersättningar.
RF behöver omedelbart återkomma med en återstartsstrategi som påvisar vad vill man ha dessa resurser till och hur de ska göra bäst nytta.
I en sådan rapport skulle det vara viktigt att följande områden togs upp, eftersom dessa troligen har en viktig del i att kunna återhämta föreningsidrotten på allvar.
Säkerställa tillgänglighet
Idrotten kan inte utgå från förbundens aktiviteter när man talar återstart, man behöver skifta perspektiv och se till de som drabbats av den minskade idrottsrörelsen.
Här behövs en återhämtningsstrategi för de svaga i samhället. Det gäller dels socio-socialt utsatta områden där frånvaro av idrottserbjudanden (olika idrotter) kan slå extra hårt.
Men det gäller även att se till att de som genom ekonomiskt försämrade resurser och som nu inte har råd att idrotta kan få möjlighet att komma tillbaka till idrotten.
I Norge arbetar bland annat Coop aktivt med denna fråga tillsammans med fotboll och friidrott, eftersom man ser att allt fler barn utesluts till följd av ökade medlemsavgifter och aktivitetsavgifter. På liknande sätt arbetar ICA och Svenska Fotbollsförbundet i Sverige med flera olika projekt.
Många klubbar har under pandemin ökat både medlemsavgifter och aktivitetsavgifter för att klara sin verksamhet. Hur stor grupp som för närvarande hindras på grund av försämrad ekonomi är något RF-rapporten borde ha svarat på.
Hantera kontinuiteten
Idrotten är en social verksamhet. Det är tydligast i lagidrotter då laget i sig själv är en social verksamhet. Även för träningsgrupper i individuella idrotter så är gruppen viktig för att behålla aktiva, speciellt i åldersgruppen 13-16. I RFs rapport framkommer tydligt att aktivitetstillfällen minskat, vilket är speciellt känsligt för att få ihop lag på mindre orter och för att behålla den känsliga tonårsgruppen.
En återstartsstrategi behöver adressera och generera idéer för hur man kan säkerställa kontinuiteten där det är sårbarast. Detta är ingen enkel fråga att lösa, eftersom det för många idrotter har varit en nedåtgående trend under en längre tid. Det är därför än viktigare att vi försöker göra något åt problemet. Kanske kan denna kris skapa nya idéer som kan förverkligas.
Idrotten är i dag ett nätverk med verksamheter som stödjer varandra. Vissa verksamheter har en katalyserande och betydande roll inom idrotten eller lokalt för att systemet ska fungera och utvecklas. Dessa verksamheter behöver ges plats och resurser för att kunna möjliggöra återhämtning snabbare. Det är cuper som gör det lockande för barn- och ungdomar att komma på träningen för ett gemensamt mål. Det gäller motionslopp som innan pandemin årligen engagerade miljoner deltagare till träning och rörelse och som tidigare genererat ett överskott till idrottsrörelsen på 150 miljoner årligen.
RFs rapport tar inte alls upp den minskade rörelsen och aktivitet som bortfallet av dessa motorer har inneburit för rörelse och aktivitet. Folkhälsoaspekten finns inte belyst och inte heller betydelsen av aktivitet för vuxna.
Gör det värdefullt att vara med
Den kanske mest avgörande frågan som behöver ställas för att få ökade och resurser är varför ska idrotten ska få mer medel. Vi behöver hitta en argumentation som inte bygger på att idrotten är ett självändamål, utan att vi skapar värde. Ett värde som inte bara för idrottens egen aktivitetsnivå utan för det vi ger till individer (aktiva, funktionärer och ledare) och till samhället och för folkhälsan.
Utifrån en värdeargumentation kan vi göra en bättre ansats på en återstartsstrategi som även hjälper oss att nå så långt som möjligt mot Strategi 2025.
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar