Det finns flera saker i rapporten ”Två år med Corona” som saknas och och som är viktigt för att trovärdigt kunna tala om återstart. 

Det gäller framför allt vad är effekten av att idrottsrörelsen minskar. Men också en betraktelses utifrån de satta målen i Strategi 2025, men även effekten av en försämrad idrottsrörelse utanför den egna verksamheten. 

Effekten på samhället

Det vill säga effekten på samhället, folkhälsan och även den demokratiska uppgift idrotten axlar. 

Utan att koppla rapporten till målbild och externa effekter så blir det svårt att legitimera betydande ökade resurser. En LOK-timme är inget självändamål. 

Det är vad träningstillfället skapar som möjliggör argumentation till ökade ersättningar. 

RF behöver omedelbart återkomma med en återstartsstrategi som påvisar vad vill man ha dessa resurser till och hur de ska göra bäst nytta.  

I en sådan rapport skulle det vara viktigt att följande områden togs upp, eftersom dessa troligen har en viktig del i att kunna återhämta föreningsidrotten på allvar.

Säkerställa tillgänglighet

Idrotten kan inte utgå från förbundens aktiviteter när man talar återstart, man behöver skifta perspektiv och se till de som drabbats av den minskade idrottsrörelsen. 

Här behövs en återhämtningsstrategi för de svaga i samhället. Det gäller dels socio-socialt utsatta områden där frånvaro av idrottserbjudanden (olika idrotter) kan slå extra hårt. 

Men det gäller även att se till att de som genom ekonomiskt försämrade resurser och som nu inte har råd att idrotta kan få möjlighet att komma tillbaka till idrotten.

 I Norge arbetar bland annat Coop aktivt med denna fråga tillsammans med fotboll och friidrott, eftersom man ser att allt fler barn utesluts till följd av ökade medlemsavgifter och aktivitetsavgifter. På liknande sätt arbetar ICA och Svenska Fotbollsförbundet i Sverige med flera olika projekt. 

Många klubbar har under pandemin ökat både medlemsavgifter och aktivitetsavgifter för att klara sin verksamhet. Hur stor grupp som för närvarande hindras på grund av försämrad ekonomi är något RF-rapporten borde ha svarat på.

Hantera kontinuiteten

Idrotten är en social verksamhet. Det är tydligast i lagidrotter då laget i sig själv är en social verksamhet. Även för träningsgrupper i individuella idrotter så är gruppen viktig för att behålla aktiva, speciellt i åldersgruppen 13-16. I RFs rapport framkommer tydligt att aktivitetstillfällen minskat, vilket är speciellt känsligt för att få ihop lag på mindre orter och för att behålla den känsliga tonårsgruppen.

En återstartsstrategi behöver adressera och generera idéer för hur man kan säkerställa kontinuiteten där det är sårbarast. Detta är ingen enkel fråga att lösa, eftersom det för många idrotter har varit en nedåtgående trend under en längre tid. Det är därför än viktigare att vi försöker göra något åt problemet. Kanske kan denna kris skapa nya idéer som kan förverkligas.

Idrotten är i dag ett nätverk med verksamheter som stödjer varandra. Vissa verksamheter har en katalyserande och betydande roll inom idrotten eller lokalt för att systemet ska fungera och utvecklas. Dessa verksamheter behöver ges plats och resurser för att kunna möjliggöra återhämtning snabbare. Det är cuper som gör det lockande för barn- och ungdomar att komma på träningen för ett gemensamt mål. Det gäller motionslopp som innan pandemin årligen engagerade miljoner deltagare till träning och rörelse och som tidigare genererat ett överskott till idrottsrörelsen på 150 miljoner årligen.

RFs rapport tar inte alls upp den minskade rörelsen och aktivitet som bortfallet av dessa motorer har inneburit för rörelse och aktivitet. Folkhälsoaspekten finns inte belyst och inte heller betydelsen av aktivitet för vuxna.

Gör det värdefullt att vara med

Den kanske mest avgörande frågan som behöver ställas för att få ökade och resurser är varför ska idrotten ska få mer medel. Vi behöver hitta en argumentation som inte bygger på att idrotten är ett självändamål, utan att vi skapar värde. Ett värde som inte bara för idrottens egen aktivitetsnivå utan för det vi ger till individer (aktiva, funktionärer och ledare) och till samhället och för folkhälsan. 

Utifrån en värdeargumentation kan vi göra en bättre ansats på en återstartsstrategi som även hjälper oss att nå så långt som möjligt mot Strategi 2025.