En del som saknas är deltagandet i idrottsaktiviteter som inte har LOK-stöd. Här finns exempelvis alla starter i motionslopp, som i antal är runt en halv miljon deltagare (2021 jämfört med 2019). En annan del är det minskade antalet träningstillfällen på gym, inom RF-familjen är det Friskis och Svettis besökare, men ur ett folkhälsoperspektiv så behöver vi naturligtvis även inkludera de andra träningsaktörerna. 

Nu ska alla motiveras

Det finns ingen skillnad hos individers mående och hälsa om man är medlem hos en träningsaktör eller medlem i en förening, men det finns en betydande skillnad hur man mår om man inte är medlem i en förening eller hos en träningsaktör. De som inte är medlemmar mår generellt sämre, vilket visar på träning och motionerandets betydelse.

För att se hur strukturer förändrats så ger Friskis & Svettis-Stockholms undersökning Friskisindex en bra indikation. Enligt rapporten, som släpptes i veckan, så rörde sig hela 36 procent på sig mindre under pandemins sista fas (när studien gjordes) än innan pandemin. Detta tyder på en beteendeförändring som måste mötas med nya strategier för att folkhälsan inte ska drabbas allvarligt. Ett betydande dilemma är att de som rör sig mindre är personer som inte nås via idrottsrörelsen vanliga kanaler. 

Vi som är aktiva inom idrottsorganisationer behöver förstå att om vi ska möta behoven, så kan vi inte göra som vi alltid gjort. Vi behöver möta behoven på andra sätt. Ett steg kan vara i form av initiativ och projekt såsom exempelvis handbollens ”Hand the Ball”. De har som främsta fokus att få barn i rörelse. Sekundärt är att de hittar till handbollen. Detta är ett bra exempel på att sätta behoven i fokus och inte den egna idrottens intresse.

Ett annat förändringsbeteende som kan skönjas enligt Friskis&Svettis är att individer går mindre på pass och tränar mer individuellt och/eller med hjälp av digitala stöd. Här utvecklas marknaden snabbt från många olika håll. Både etablerade och nya aktörer försöker möta olika behov på marknaden. För de etablerade aktörerna handlar det mycket om att förändra sina traditionella affärsmodeller.

Högutbildade mår bättre

En annan oroväckande del som Friskisindex visar är att ”Välmåendeklyftan” fortsatt är betydande. Högutbildade mår bättre än lågutbildade. Under den senaste perioden är det främst personer med gymnasieutbildning som mår sämre.

Vi som idrottsledare behöver bli än bättre på att hantera och arbeta bort idrottssegregationen. Om segregationen fortsätter som underminerar det legitimiteten för idrotten som en bred folkrörelse, utan blir mer av ett särintresse.  

Många av de kommersiella aktörerna ser till de aktiva och rörelsebenägna segmenten på marknaden. De som även idrottsrörelsen har som primärmålgrupp. Kvar blir de som rör sig för lite och som behöver idrotten och föreningslivet mest, men som lätt glöms bort. Frågan är vad vi vill göra åt detta växande samhällsproblem nu när corona restriktionerna är över.