I diskussionen om återstart glöms yngre vuxna, vuxenidrotten och motionerandet bort, vilket leder till folkhälsosegregation, fattigare idrottsrörelse och sämre förutsättningar för svensk idrott att förverkliga strategi 2025. 

Samtidigt är det intressant att se Folkhälsomyndighetens ointresse för bred folkhälsa i sina beslut kring lättnader, trots att man kommunicerat att motionerande måste öka. Den sjunde juni kommer FHM redogöra för om det finns möjligheter till bättre anpassningar gällande större evenemang.

Om man även vid detta tillfälle fortsätter att tycka att en person per 2100 meter på Vätternrundan är en bra anpassning, så har man kapitulerat för sitt ansvar i folkhälsouppdraget (annat att tala om för människor vad de borde göra).

4 av 10 mår sämre

En nyligen gjord undersökning av Midnattsloppet visar att mer 40 procent av deras tidigare deltagare mår sämre i dag än innan pandemin slog till. Detta hissar tydligt en varningsflagg att om vi bara ser till barn och ungdomars behov för återhämtning, så kommer vi missa en betydande del av de som behöver hjälp med återhämtning.Detta kan inte bara kopplas till minskad träning, vissa grupper tränar faktiskt mer, utan även till betydelsen av målbilder. Normalt sett så ökar träningen under vår och sommar med motionslopp som viktig förebild. 

Det planeras fortsatt för flera lopp såsom exempelvis Göteborgsvarvet, Vätternrundan och Lidingöloppet i september, men samtidigt har andra lätt tillgängliga fysiska lopp såsom Midnattsloppet, Vårruset och flera av Blodomlopp ställts in eller blivit digitala. Lopp som har en viktig funktion som instegslopp för motionärer och tydligt skapar en motivation för att folk ska komma i gång och motionera.

Motionerandet och vuxenträning har inte upphört till följd av pandemin. Många som är vana att röra på sig fortsätter att göra så i nya former. Till exempel har försäljningen hantlar, skivstänger och annan träningsutrustning för att träna i hemmet ökat rejält på bekostnad av gym eller publika lokaler. 

Cyklar och spar 1 miljard

Oviljan att åka kollektivt har också inneburit att cyklandet ökat, liksom cykelförsäljningen. Ur ett folkhälsoperspektiv så har detta sparat betydande medel. I en studie gjord i Göteborg beräknade konsultföretaget Sweco att den ökad cyklingen i Göteborg (+15 procent) bidragit till en samhällsekonomisk vinst på mer än 1 miljard eftersom ökad fysisk aktivitet leder till mer hälsosamt liv och lägre dödstal.

Förutsättningarna för att idrotten att ta hand om det intresset som finns är kraftigt begränsat till följd av att den organiserade idrotten särbehandlas negativt av regering och kommuner. Det gäller exempelvis begränsningsförordningen som efter 1 juni tillåter en deltagare var 2100 meter på Vätternrundan, vilket kan jämföras med 1 per 10 kvm i en butik, trots lägre smittrisk.

Motionsloppens problematik kunna anpassas om man ser till att undvika trängsel i start och mål – banan som nu ingår i bedömningen är självreglerande. Men det gäller även vissa kommunala anläggningar som fortsatt inte tillåter yngre vuxna (18-25 år) att träna i organiserad form, vilket konståkningsförbundet påpekade nyligen i ett öppet brev till regeringen.

Idrottens och regeringens tydliga fokus på barn och ungdom är lättare att skapa acceptans och opinion för. Men när vi tänker på återstart så måste såväl RF, specialförbund och politiker tänka helhet. Det är nu i närtid mycket avgörs för att idrotten inte ska tappa förutsättningar för att stimulera till idrott hela livet. 

Krävs ett återstartsarbete 

Vi behöver etablera ett återstartsarbete där vi sätter den organiserade idrottens möjligheter i relation till andra folkhälsoaktörers möjligheter. För att därefter föreslå åtgärder som kan bidra till återstart och utveckling, både för organiserad idrott men även för andra aktörer. 

Organiserad idrott måste förstå vilka strukturer som måste säkras för att främja folkhälsa framöver. Om RF och SF inte ser till helheten kommer organiserad idrott tappa position till andra aktörer som på mer kommersiella grunder driver hälsofrämjande aktiviteter där det är lönsamt. Detta leder till en försvagning av svensk idrott över tid.