För även om vi genom kvotering skapat viss balans så är idrotten och samhället obalanserat. 

För att skapa bättre balans behöver vi bättre förstå och ändra strukturer och processer som hämmar jämlikhet. Något som inte är lätt men nödvändigt för att förändring ska ske.

Reviderad skattelagsstiftning behövs

Exempelvis behöver skattelagstiftningen ses över så att företag får samma förutsättningar för skatteavdrag om man sponsrar damidrott som herridrott. Här missgynnas damidrotten eftersom det kommersiella värdet av damidrott anses av skatteverket som lägre bland annat på grund av lägre biljettpriser i samband med dammatcher. 

Att samhället har strukturella utmaningar diskuteras allt mer. I december 2020 utsågs boken ”Osynliga kvinnor” av Caroline Criado Perez till årets affärsbok av Financial Times. Boken tar upp många exempel på hur vår värld är utvecklad baserad på manliga principer, vilket gör att kvinnor hämmas. Ofta utan att män är medvetna om de fördelar de har.

Att adressera strukturella skevheter och tillkortakommanden är viktigt, men tyvärr är det allt för ovanligt att förbund ser och gör något åt detta strukturerat och målinriktat. Det framkom i det examensarbete på Handelshögskolan i Stockholm av Hannah Stihl and Matilda Olsson gjorde för två år sedan när de studerade 24 av de svenska specialförbunden avseende deras jämlikhetsarbete. 

De konstaterade att även om numerären var jämlik i de flesta förbunden, så var agerande och strukturer inte jämlika. Inom akademin pratar man om ”homologous reproduction” vilket syftar till att dominanta ledare säkerställer deras position genom stöd, inflytande och makt till och från de som liknar dem själva. Helt enkelt män stödjer män. Även rekryteringsprocesser stödjer en fortsatt snedvridning. 

Givna roller för vissa

Detta ser vi tydligt bland svenska förbund om vi ser till vilket kön som har ledande befattningar såsom ordförande eller GS. Sneda strukturer sitter således djupt även om vi har jämn fördelning i styrelserna.

Vi kan konstatera att idrotten jämlikhetsarbete har bara kommit till början på den första av tre nivåer, nämligen identifiering av problemet. Nästa steg är att implementera en lösning för att sedan se till att den rotar sig och blir varaktig. Om vi inte ordentligt förstår hur och på vilket att vi är diskriminerande så kommer vi inte få rätsida på snedvridenheten. 

För att lyckas med detta behöver vi öppet och aktivt diskutera jämlikhet och adressera utmaningarna bredare än numerärer. Utmaningar som handlar både om idrottens egna strukturer om hur samhället prioriterar män. Idrotten behöver göra samma resa som SVT Sport påbörjat och som Åsa Edlund Jönsson beskrivit här på Idrottens Affärer. 

Ett första steg är att RF-styrelse och specialförbundens styrelse årligen, exempelvis i samband med 8 mars, talar om hur man arbetar vidare mot verklig jämlikhet och inkludering. Detta är man skyldig sina medlemmar.