För närvarande pågår en intensiv diskussion – har SOK mandat att ha dessa kriterier eller strider demot den olympiska chartern, något som Carolina Lundqvist skrivit tidigare om i Idrottens Affärer.  processen är juridisk och ska särskådas under de närmsta dGna. 

Starkt ifrågasättande

En annan fråga är om SOK tillämpar de av SOKs årsmöte beslutade kriterierna på ett konsekvent sätt. Även här finns ett kraftigt ifrågasättande av SOKs uttagningar, både för topp-tolv kriteriet och framtidskriteriet.  Det som ska vara tydligt och förutsägbart upplevs som subjektivt. 

Ett juridiskt ärende om den nationella olympiska kommitteens förmåga att tillämpa uttagningskriterier avgjordes  nyligen i Nederländerna. Där har den olympiska kommitteen också egna uttagningskriterier. Baserat på sina egna kriterier hade de nekat den internationellt kvalificerade holländska golfaren Joost Luiten att delta i Paris, vilket inte Joost Luiten accepterade utan vände sig till civil domstol och - fick rätt. Hans argument var att dels att den holländska olympiska kommittén hade förändrat kriterierna samt att de inte kunde bedöma hans chanser på ett korrekt sätt.

Då kan man fråga sig - är den svenska olympiska kommittén bättre att bedöma aktivas möjligheter än den holländska och är deras beslut logiska och stringenta i bedömningen om de aktiva ska kunna konkurrera om en topp-tolv placering? 

De aktiva som nekats biljett till Paris anser inte detta. De har också flera historiska fall att referera till. Grete Ahlberg och Daniel Ståhl har båda kommit in sist i VM-trupper och kvalificerat sig till final. I Daniels fall blev det en femteplats i VM i Peking. Greta tog sig till VM-final med 70,87 i slägg-kvalet. I år menar SOK att släggkastaren Rebecka Hallerths 72,62 inte räcker för att hon ska kunna konkurrera om en topp-tolv placering. 

Friidrottsklubbar protesterar

Fem friidrottsklubbar Hässelby, Lidingö, Täby, Sävedalen, och Ullevi Vikingen, har också bett SOK förklara varför den direkta nomineringsgränsen på 3000 meter hinder skärpts med 6,5 sekunder för herrar och 11 sekunder för damer, utan att e internationella resultatnivåerna förändrats på den manliga sidan. I dag finns fem svenska hinderlöpare, fyra män och en kvinna, som är under direktkvalificeringsgränserna från Tokyo OS, men inte är uttagna när tydliga nivåer förändrades till uttagningsspann. 

Värt att notera är att en av hinderlöparna Simon Sundström var i VM final i fjol. I år upplevs hans prestationer på ett sådant sätt att han inte har möjligheten att kunna konkurrera om en topp-tolv placering trots bättre världsranking…

De aktiva drabbas dubbelt

När framtidskriteriet ska gälla är inte heller tydligt. Maratonlöparen Suldan Hassan har tagits ut på framtidskriteriet som 26-åring, medan andra 26-åringar till exempel Leo Magnusson på 3000 meter hinder har nekats. 

Otydligheten och inkonsekvensen har gjort SOKs uttagningsprocess till ett otydligt förfarande som drabbar de aktiva. Aktiva som anser att de uppnått de mål som efterfrågats, men att förutsättningarna förändrats. 

Aktiva som genom en OS-kvalifikation skulle kunna få bättre ekonomiska förutsättningarna att fortsätta med elitidrott. 

Deras OS-drömmar har slocknat och det skapar ett tomrum som kan innebära att de ger upp idrottskarriären, tvärt emot SOK:s egentliga mål och syfte med verksamheten.