– Affärsmodellen i SHL är inte sund, menar Mikael Bergsten, redovisningskonsult på EY.

Dagens Industri har tagit del av rapporten, och inte oväntat har klubbarna i SHL löpande kostnader som överstiger intäkterna, samtidigt minskar det egna kapitalet i klubbarna totalt sett.

en olycksbådande trend

– Nästan hälften av klubbarna går med förlust och det är en trend som ökar, i en sådan bransch måste något göras, skriver Bergsten.

Jörgen Lindgren, vd. på SHL, är väl medveten om klubbarnas ekonomiska sits.

– En bransch i kris, absolut inte. Men vår ekonomiska situation är hela tiden närvarande och SHL:s klubbar blir allt bättre med att anpassa sig till ekonomiska realiteter. Våra ökade licenskrav är en anledning, betonar Jörgen Lindgren.

– I syfte att öka kompetensen på våra kanslier har vi numera samarbete med Handelshögskolan och våra klubbdirektörer får genomgå olika steg utbildningar. Vi fortbildar oss hela tiden, framhåller Jörgen Lindgren.

SHL omsatte säsongen 1,8 miljarder kronor 2016-2017, en ökning med sex procent, eller 105 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. I snitt hade lagen en nettoomsättning på 121 miljoner kronor, jämfört med 117 miljoner kronor föregående säsong.

miljonkrav bara ökar

Vad som borde oroa ekonomiskt ansvariga är de nya kraven för elitlicens. Dagens krav på fyra miljoner kronor kommer successivt att öka till tio miljoner kronor säsongen 2021-2022.

– Frågan är om klubbar som visar negativt rörelseresultat, i kombination med minskat eget kapitalt kommer att klara licenskraven, säger Carlos Esterling, auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.

SM-finalisterna HV71 och Brynäs var säsongens vinnare, både till framgång på is och i kassabok med 15,5 respektive 9,8 miljoner kronor i vinst efter skatt.

Störst kassaklirr ger reklam och sponsring med 665 miljoner kronor, en ökning med 45 miljoner kronor jämfört med föregående säsong.  Endast var tredje intäktskrona kommer från entrébiljetter, oförändrat från tidigare säsonger.

SHL-klubbarna ersätts med 28,3 miljoner kronor per förening varje år via TV-avtalet med CMore, Det nya avtalet, från säsongen 2018-2019 till och med säsongen 2023-2024 är sannolikt ännu förmånligare.

1 miljard i lönekostnader

För de klubbar som tvingas till nedflyttning till Hockeyallsvenskan väntar ett ekonomiskt stålbad, då ersättningen till lagen i Hockeyallsvenskan är blygsamma två miljoner kronor per lag. Följden blir ett risktagande utan att beakta långsiktiga ekonomiska effekter konstaterar EY.

I rapporten redovisas även vad varje vunnen poäng kostar i sponsorpengar. Frölunda toppar den tabellen med 458 000 per vunnen poäng. Rögle och Örebro i botten, här kostade varje vunnen poäng en miljon respektive 1,1 miljon kronor.

Klubbarnas överlägset största utgiftspost är lönekostnader, spelare, tränare och kansli. De 14 föreningarna erlägger mer än en miljard kronor i personalkostnader. I Karlskrona HC uppgår nämnda post till 80 procent av klubbens totala kostnader. För SHL i sin helhet steg lönekostnaderna med 37 miljoner kronor förra säsongen. Luleå toppade med 45,7 miljoner kronor.

– Min bild är att lönebilden legat stilla de senaste åren. Det här en svår balansgång, klubbarna vill erbjuda en attraktiv produkt, den är kostnadskrävande. Samtidigt måste intäktssidan vara i harmoni med klubbens utgifter. Men jag är övertygad om att våra 14 klubbar arbetar för att nå en sund ekonomi, säger Jörgen Lindgren.

500 00 kr för vunnen poäng

I snitt betalade klubbarna drygt en halv miljon kronor i löner per vunnen poäng. Växjö Lakers, som vann grundserien, betalade 416 000 kronor per vunnen poäng, Rögle på jumboplats med 913 000 kronor per vunnen poäng.

På lördag, den 16 september, inleds SHL över 52 omgångar plus slutspel.

Då blir det ishockey också mitt i allt det ekonomiska.

Kjell Nilsson