Den första reflektionen är att man politiskt här i Sverige och allmängiltigt betraktar idrott i sin helhet som den enskildes fritidsverksamhet/nöje! 

I de flesta andra länder ser jag i stället att det finns ett "större värde" kopplat till samhället, resultat, stolthet, ambitioner, förutom de sedvanliga värdena av hälsa, ungdomars beskyddande, sociala och lite traditioner! 

Idrotten förtjänar status

Då har jag ännu inte räknat med de mycket större ekonomiska värdena som elitidrott utgör (en mycket starkt växande) industrisektor nationellt och globalt!! 

Från månadsskiftet och framåt hoppas hon kunna tjäna en slant.

Kontraktet med Wolfsburg går ut efter den här säsongen. Vad som händer sen vet den 36-årige landslagsmålvakten inte. Målvaktsskolan är ett sett för henne att förbereda sig för framtiden. Hedvig är utbildad målvaktstränare.

Hon har en bra lön i Wolfsburg men utan spel uteblir bonusar.

- Jag klarar mig utan bonusar men det blir ganska stor skillnad ändå, säger hon.

Utan spel har hon gott om tid att umgås med sönerna Timothy oh Nathan. Trots att hon står utan kontrakt tänker Hedvig framåt.

Efter hennes femtioelfte placering utanför de tio bästa är hon inte intressant längre. Det är ledsamt att inse. Är hennes sagolika karriär över nu?

Det lilla vi ser av henne är svarta ögon, ett ansikte fyllt av besvikelse innan hon försvinner ur bild. Hon vill åka fort. Men kan inte. Vi vill också se henne vara med och slåss om topplaceringarna. Hon är bara 32 år och äldre damer än Kalla har vunnit stora segrar i äldre åldrar.

Norskan tänker sätta in stöten när de två semestrar tillsammans på Rhodos efter säsongen.

- Då ska jag jobba med att få henne att fortsätta, säger Johaug till TT.

Svenska skidspelen i Falun blev ingen succé för Kalla. Efter en fin start på säsongen har det inte blivit någon pallplats i världscupen eller på VM.

Hon kom hem med ett stafettguld från Seefeld. Det var Charlotte som grundlade guldet med en suverän tredje sträcka. Individuellt blev loppen en besvikelse för henne. Nionde plats på 10 kilometer, sjätte plats på Skiathlon.

Västerås SK, Sandvikens AIK och Hammarby IF, alla har ekonomiska problem. Toppklubbar som borde ha lättast att locka publik och sponsorer!

Som stor bandyvän kan man inte annat än beklaga och erkänna att problemen är utbredda. Det råder inget tvivel om att spelarlönerna är för höga, och det är största skälet till underskotten. 

Ett systemfel

Ersättningar till spelare och ledare står för över 30 procent av kostnaderna.  

Spelmarknaden

Idrotten genererar mycket gott. Både liv, förströelse, hälsa, pengar, vänner, upplevelser, inlevelser, stolthet, glädje. Men den göder också den onde speldjävulen. Jag begriper inte alls hur en ekonomiskt oberoende herre som Zlatan ägnar sitt ägande åt bl a spel och jag blir ledsen över att en av dem jag annars beundrar mest, Sarah Sjöström, väljer att marknadsföra en aktör i denna ytterst tvivelaktiga bransch.

Tanken är god. Når man målet med att alla som börjar inom idrottsrörelsen som barn fortsätter livslångt så levererar man oceaner av folkhälsa och kan därför begära massor med mera stödpengar från regeringen.

Tanken är tyvärr orealistisk och riskerar dessutom att vara motstridig de stora grundläggande värden som idrottsrörelsen levererar.

Vart är all denna sport på väg i Sverige?  Efter vinter-OS och nu under alla slutspel i Sverige som allt TV-rapporteras i en mängd TV-kanaler börjar jag och många andra känna mättnad av att titta på. På riktigt. Skall utbudet fortsätta så här? Kommer problemen vi ser att öka? Och vi konsumenter, vill vi titta på allt mer sport eller vill vi vara mer av utövare. Skall offentliga aktörer fortsätta att investera och subventionera för tävlingsidrott och därmed undergräva privata investerares inklusive klubbarnas incitament att satsa och äga evenemang och anläggningar?

Grunden när man skriver om framtid är den ödmjuka inställningen att ingen kan förutsäga framtid. De som är bäst är meteorologer som har 50-procentig rätt för en period om tio dagar. De som är sämst är storbankernas förmögenhetsförvaltare om inte uppdraget är att berika aktieägarna.

Det blir så mycket annorlunda

Vi vet ingenting om hur vårt samhälle ser ut 2030. Det låter länge men är bara 12 år framåt i tid. 2006 som är 12 år bakåt i tid var för de av oss som passerat 40 alldeles nyss.

Men vi kan gissa för några utgångspunkter har vi trots allt.

Vi vet inte speciellt mycket om 2025, när det gäller framtiden är meteorologerna fortfarande världsetta. De har 50 rocent rätt på tio dagars framförhållning.

Dock finns det ett par saker vi kan sluta oss till som troliga på en nivå där de är sannolika. Den primära är att Moore's lag fortfarande gäller. Dvs att vi var tjugofjärde månad får dubblad processorkapacitet till samma kostnad. Vi kan lugnt anta att världens smartaste människor med tillgång till nästan obegränsat med kapital kommer att utnyttja detta för att ta fram nya tjänster.

Swish, Pokemon Go, mobilt bankid, Samsung Pay med mera har bara några år bakom sig men har redan passerat långt över 50 procent av befolkningen.

E-handel som lanserades 1996 passerade enstaka procent av befolkning för sju år sedan. Idag e-handlar långt över hälften av befolkning och någonstans mellan första juli 2017 och Black Friday i november passerades ”Peak Butik” och vi ser redan tomma ytor i mer perifera shoppingcenter.

Nu rullar självstyrande bilar såväl i Göteborg som i flera andra länder och förarlösa bussar i Kista.

Ett företag med stort huvudkontor i Stockholm, en mekanisk verkstad i Motala, en gourmetrestaurang i Göteborg, en bilverkstad i Sundsvall och ett tvätteri i Malmö får förmodligen problem med synergieffekter, företagskultur, värderingar och varumärkesbyggande. Det framstår ändå som en mer homogen struktur än hur Riksidrottsförbundet idag är uppbyggt. 

Makthavare inom den ideella idrotten samlas i Falun för att prata framtidsstrategi. RIF står för Riksidrottsforum och där finns förtroendevalda och tjänstemän från förbund och distrikt. Utfallet blir tyvärr magert.

Vi formar framtidens idrottsrörelse är mantrat för RF:s strategiarbete där RIM (Riksidrottsmötet) i juni 2017 skall fatta beslut om en framtidsstrategi till år 2025. Det är min förhoppning att man inte drar igång ett RiksIdrottsProgram. Den akronymen får vissa negativa konsekvenser.