– Tack vare antimatchfixningsprogram blir förbunden bättre både i det proaktiva och reaktiva arbetet. Fler utbildas och misstankar hanteras bättre och mer effektivt. Det är viktiga åtgärder som på sikt blir avgörande genom att idrottens eget bestraffningssystem blir effektivare. Rättsväsendet är också tacksamma över att vi nu bidrar med ytterligare åtgärder i kampen mot matchfixning, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet. 

De specialidrottsförbund som fastställt anti-matchfixningsprogram är Basketbollförbundet, Skidförbundet, Motorsportförbundet, Tennisförbundet, Volleybollförbundet, Bordtennisförbundet och Ishockeyförbundet.

I programmen tydliggörs specialidrottsförbundens åtagande inom det förebyggande såväl som i det utredande arbetet. Utvecklandet av programmen har blivit än mer aktuellt i och med den utredning som nyligen presenterades om åtgärder för förstärkt arbete mot matchfixning. Utredningen föreslår bland annat större möjligheter för idrottens aktörer att erhålla mer information om misstankar om matchfixning och vadhållning från bland annat spelbolagen.

– Utredningens förslag innebär större möjligheter för idrotten att arbeta med frågan, men betyder också högre krav på oss att kunna hantera det. I och med upprättande av programmen och arbetet utifrån dessa så rustar sig specialidrottsförbunden för att möta de kraven, säger Jakob Uddeholt, samordnare mot matchfixning Riksidrottsförbundet.

– Tack vare programmet stärker vi ytterligare vårt arbete mot matchfixning och otillåten vadhållning. Det innebär en trygghet för oss i allt från det förebyggande och utredande arbetet till hur vi kopplat detta till frågor om spelbranschen och Good Governance, säger Olle Lundén, kontaktperson matchfixning, Svenska Basketbollförbundet.

Efter nyår påbörjas arbetet med antimatchfixningsprogram tillsammans med ytterligare ett tiotal specialidrottsförbund.