Var i London i helgen. Gick inte på fotboll. Gick på Musical istället. 40 pund för kanonbiljettter på ”The Dominion Theatre” där de kör We will rock you baserat på Queens musik. Fullsatt varje dag i 8 år. Drar in ca 400 millar per år i totalintäkt inkl moms och försäljningsprovisioner.

Jämförelsen med idrotten haltar lite för en Musical kan regisseras ner till varje sekund medan en idrottstävling kan vara halvbra eller sämre utan att man kan påverka det. Bra idrott med spänning i upplösning spöar dock det mesta men varför är totalupplevelsen så dålig i jämförelse?

Idrotten ljusår bakom

Vi kom dit en halvtimme innan, beställer varsin drink, gör beställning för pausen, går på rena trevliga toaletter. Föreställningen är fantastisk, man har inte bara regisserat en kanonupplevelse på scenen, man har regisserat publikens hjärnor för att ge oss det ultimata. Här ligger idrotten ljusår bakom.

I pausen är man uppfylld av musiken, mår strålande och inser att det bästa kommer. Lite rödtjut utan att vänta en sekund, det är framställt och sedan tar man med sig ett glas skumpa in för andra akten. Varför får man inte dricka champagne när man ser på hockey?

Andra akten är makalös, i synnerhet för oss som var unga, kära, kåta och fulla när Queen slog igenom 1974 och har musiken i generna.

Det slutar med ståpäls, lyckotårar och man lämnar sin plats i en sinnesstämning som är svår att beskriva efter extranumren. Då kommer det geniala. Brian May’s röst ekar och han säger det korta enkla, precis i den sekunden: ”Please, give to our charity for Aids research”.

Freddie Mercury har varit så närvarande under hela kvällen att det blir totalt självklart att kasta ner all växel och lite till i en av hinkarna som finns överallt på vägen ut. De måste ha samlat ihop 100 millar vid det här laget.

Tjänar obegränsat

Sammantaget har man de bästa artisterna på scen, man tjänar obegränsat med pengar, man har skapat en fantastisk stiftelse för AIDS forskning och man levererar en fullständigt unik upplevelse till var och en som går dit.

Fem kvällar i veckan och en matinéföreställning, tolvmånader per år med beläggning på +95 procent (2 200 sittplatser) och snitt 50 pund per person i intäkt. Får MFF som är laget med högst omsättning i allsvenskan att framstå som upplevelsen av ett första maj tåg i Pajala (14 meter långt, rött och luktar brännvin) i jämförelse.

Vilken blir första klubb att börja fundera på hur man regisserar publikens hjärnor och ger en perfekt totalupplevelse?