Magdalena Andersson vill bevara skatteintäkterna och de utländska bolagen vill ha en lösning som gör att de kan leverera vinster nog till sina ägare. Det tror jag blir upplösningen på spelregleringen, skriver Dan Persson

Förra veckan var jag med på flera seminarier i Almedalen om spelomregleringen. Mina inlägg i de panelerna grundade sig på följande slutsatser.

Magda valde sida

Min ståndpunkt är att Idrottaen och folkrörelser förlorar och att våra politiker medvetet valt detta för att få ihop ett system som ger de giriga en lösning de kan acceptera. 

De giriga är då ett lite konstigt sällskap där Magdalena Andersson är den ena delen och de utländska spelbolagen den andra. 

Magda vill bevara skatteintäkterna och de utländska bolagen vill ha en lösning som gör att de kan leverera vinster nog till sina ägare. 

Vad det handlar om

Moraliskt är de likvärdiga, de vill få oss att frivilligt ge dem våra pengar. Det är vad spel handlar om.

För att idrott och folkrörelser bara skall förlora lite grann på omregleringen är det fyra saker som är livsviktiga att ändra i den kommande propositionen relativt utredningens förslag.

1. Att ideella organisationer får ett undantag från EU-lagar och kan behålla skattefrihet på spelen.

2. Att travsporten har rätt kräva avtal med ersättning av alla som vill ha spel på hästar i sitt utbud.

3. Att bingon förblir folkrörelsernas, även den digitala.

4. Att idrotten får besluta om vilka spelobjekt som är ok för att förhindra matchfixning.

Öppnar för matchfixning

Den fjärde punkten är omistlig för att bevara sportens själ. Idrotten måste få bestämma över vilka spelobjekt som tillåts. Annars får vi matchfixning som kan förstöra. Spel på lägre divisioner, första utvisning med flera som är lätta att manipulera riskerar att förstöra idrotten helt.

Min tes är att ovanstående fyra är möjliga att uppnå om idrotten och folkrörelserna samlas kring dessa och agerar gemensamt. Man har samtliga Riksdagspartier bakom sig i frågan om skattefriheten och inställningen från EU är positiv. 

Regeringen vill straffa

Travsporten kan inte bära kostnaden för att tillhandahålla spelobjekten utan ersättning. Här måste ”skall” stå i propositionen. Utredningens ”kan” räcker inte.

Den digitala bingon är en förutsättning för att folkrörelser och idrott skall nå intäkter nära dagens. Digitala 50/50 lotter måste också tillåtas även för enskilda klubbar. Här bör ”ideell” räcka för tillstånd, dagens krav på ”allmännytta” och ”nationell” i lagtexten är förlegat.

Idrotten får suga i sig att något EU undantag från skatt för kommersiell verksamhet är något man får ge upp. Det får konsekvensen att 51- ptocent% regeln måste upp och klubbas igenom på nästa RIM.

Sen är det så att även med punkterna ovan i mål så är idrotten och folkrörelsen förlorare. Att få de analoga spelen är en gåva värd noll då de om några år har försvunnit. Får man mindre än de fyra punkterna ovan skall det ses som att regeringen vill straffa idrotten såväl som folkrörelserna.

Sälj och ge bort!

När det gäller Svenska Spel bör staten sälja de konkurrensutsatta spelen till högstbjudande och ge bort turspelen till folkrörelserna och idrotten. Staten skall inte vara aktör på spelmarknaden efter omregleringen. 

Kvar är då kasinoverksamheten som kan föras över till Riksbanken då den har samma bedrövliga utfallsfrekvens på räntebanan som ett roulettehjul.

Att SvFF med flera förbund skulle få köpa sportspelen faller på att SvFF är insolvent (risken att man går i konkurs är noll, men man har blåst alla pengar på Friends). Att staten ger bort Svenska Spels sportspel är lika sannolikt som att Jonas Sjöstedt köper aktier i privata vårdföretag då det handlar om tiotals miljarder.

Min något dystopiska inställning bygger på att de utländska spelbolagen har tillgång till nästan obegränsat med kapital och kan anlita världens smartaste för att utveckla nya spelprodukter. Det är osannolikt att folkrörelserna kan bevara sina marknadsandelar över tid. De analoga spelen slås ut.

De populäraste är de farligaste ur spelmissbruksperspektiv. Magdalena eller hennes efterträdare lär få tugga i sig moralen om de skall få sina skatteinkomster. Här kommer den stora konflikten att ligga när bolagen med licens uppfinner nya spelformer med för hög andel spelmissbruk som de svenska vill förbjuda.

De största idrotterna kan kortsiktigt öka sina sponsorintäkter men här är rädslan att de sjunkande priserna på exponering på nätet gör att reklam på nätet blir kostnadseffektivare än att nå kunder genom sponsringsprojekt. Aktörer som kan erbjuda CRM-system med många kunder, dvs ett affärsmässigt samarbete är dock klara vinnare på spelområdet.

Jag förutser också att de utländska bolagen gärna går in i CSR baserade projekt för att framstå som goda medborgare, det bör ligor och klubbar förbereda sig för och erbjuda redan idag. Svensk lag är redan överspelad så det är riskfritt.

Sen är resten svårt. Jag har förmågan att tugga i mig 1300 sidor utredning med bilagor men inte förmågan att förstå alla konsekvensanalyser i en komplexitet där floskeln ”Djävulen bor i detaljerna” framstår som en söndagsskola.

Att förutspå framtid är ingen enkel uppgift, Det normala utfallet är att alla har fel.

Sannolikheten att de som skriver propositionen har bättre förmåga än mig att förutse framtid och göra alla konsekvensanalyser är låg.

Min grundtes blir därför att vi går från ett icke fungerande system till ett icke fungerande system.

Allt annat är osannolikt.