Lena Adelsohn Liljeroths beställde en utredning. Var tog den vägen? Foto: Janerik Henriksson, Scanpix

Den senaste veckan har det kommit många signaler om att regeringens hantering av hela frågan om idrottsvåld har havererat. Vi har två utredningar som kom nästan samtidigt under våren.

Dels Björn Ericssons stora utredning om hur vi minskar idrottsvåldet, den innehåller tre tydliga konkreta förslag, överensstämmer med EU lagstiftning och de domar som marknadsdomstol och konkurrensverk avkunnat och är väl förankrad i idrottsrörelsen, dvs idrotten ställer upp de åtaganden och det ansvar de får om staten levererar sin del. Beställare är idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Dels Bo Svenssons beställningsjobb från Bea Ask, några månaders utredning om begränsning av poliskostnader för kommersiella idrottsbolag. Här har inte funnits vare sig förankring, avstämning mot EU-lag som Sverige har att följa eller något annat. Svensson har bara levererat det beställaren justitieminister Ask har beställt.

En beställningsvara

Det är uppenbart att Svensson skrivit ner den beställda slutsatsen först och sedan gjort utredningen genom att motivera denna slutsats utan annan tanke om dess logik.

Det är anmärkningsvärt att Svensson, justitieråd och f.d. ordförande i högsta domstolen under 120 sidor missar att det sedan 1995 finns en konkurrenslagstiftning på EU-nivå som är överordnad svensk lag och att flera svenska myndigheter i närtid fattat beslut som innebär att det Svensson föreslår är lagvidrigt.

När jag kollar med människor som känner honom säger de att han självfallet vet hur det ligger till, men uppdraget hade en explicit informell information att inte beröra EU-förordning.

Kört över idrottsministern

Marknadsdomstolens dom i bilsportmålet kom för övrigt en vecka efter att Svensson i december fick sitt uppdrag och sågade utredningens förutsättningar i så små bitar att det inte ens gick att göra ett pussel av dem.

Nu går det så långt att både SEF (elitfotbollen) och SHL (hockeyligan) tvingas skriva formella brev till idrottsministern där man frågar om hur remissförfarandet för Björn Ericssons utredning kommer att se ut.

Den gemensamma slutsatsen bland alla som är insatta och berörda i den här frågan, och tro mig, jag blir informerad, är följande:
Justitieutskott och justitieminister har kört över idrottsminister och kulturutskottet och den enda proposition vi kommer att se från den här regeringen är en propp baserad på Bo Svenssons förslag. Björn Ericssons kvalitativa utredning begravs och leder inte till några förslag.

Det är förbannat trist och upprörande, men framförallt förvånande.

Då hade idrotten fått verktyg

Här hade regeringen möjlighet att agera på ett sätt som hade gett idrotten verktygen för att ta tag problemet med idrottsvåld och istället kommer samma vecka som Husbykravallerna signalerna att regeringen inte kommer att ge idrott och samhälle förutsättningar att agera för att minska idrottsvåldet.

Firman Boys, Djurgårdens Fina Grabbar, deras kollegor samt firmornas supportrar kommer därför mangrant att rösta moderat 2014. Om Bea Ask, Krister Hammarbergh i justitieutskottet med flera hade orkat läsa Björn Ericssons utredning hade de dock noterat att huliganerna bara är ca 600 och deras stödtrupper uppgår till ca 20 000. Regeringens idéer om röstmaximering påminner ur det perspektivet om Swedbanks utlåningsstrategi i Ukraina.

Elitidrotten får två extremt tydliga meddelanden från regeringen när regering inte tar till sig Björn Ericssons utredning.

Nästa gång staten vill att ni skall engagera er och medverka så måste ni förstå att det kan vara totalt bortkastad tid och energi. Här har det lagts tusentals timmar på att medverka och se till Björn Ericsson fått möjligheten att finna lösningar och komma med konkreta förslag som det finns acceptans för. För att sammanfatta så förortskidsen förstår så har regeringen sagt ”fuck you” till elitidrotten.

Ser oppositionen chansern

När den nya lagen om lagom mycket poliskostnader så småningom träder i kraft så kommer även de ideella föreningarna att få betala eftersom Sverige inte kan bryta mot EU-förordning.

Vad tänker då oppositionen göra åt det här?

Här får jag olika indata av rätt divergerande karaktär beroende på vilka insidekällor jag pratar med.

Dels signaler om att då sossarnas idrottspolitiska talesman är en folkrörelsefundamentalist som dessutom beskrivs som någon man inte får stöta sig med så kommer man inte göra någonting och dels den motsatta att man sitter och väntar på att regeringen skall fullfölja och sedan använda fiaskot i syfte att vinna röster bland idrotten.

Kan påverka valet

Det är något trovärdigare källor på alternativ två, men det ligger inom 60/40.

Jag bettar fortfarande på alternativ ett då även om Per Schlingmann lämnat får vi utgå från att regeringen är streetsmart nog att inte lägga upp bollen för smash åt sossarna för att de vet att folkrörelsekramarna inom S blir de som vinner.

Börjar Ylva Johansson, Damberg med flera bland de mer verklighetsförankrade sossarna lukta sig till möjligheter i valet kan det dock förändras rätt snabbt.

Besvikelsen total

Jag blir så besviken över signalen att all den energi så många lagt ner för att ta tag i problemet med våldsverkare som skadar idrotten, alla bra konkreta tydliga förslag, allt engagemang och alla de miljoner som både föreningar och bolag lagt på förbättrad säkerhet ser ut att ha varit helt bortkastade.

Jag har haft en del mail med Lena Adelsohn Liljeroths pressekreterare, fått svar av jaså-karaktär som bara stärkt mig i mina slutsatser.

Men, det är klart, jag kan ha misstolkat, övertolkat, ha tokfel samtidigt som elitfotboll och elithockey kan ha bekymrat sig i onödan.

Ett löfte att de tre konkreta förslagen i Björn Ericssons utredning blir proposition i höst skulle ge mig anledning att skicka blommor till två ministrar med en väldigt ödmjuk ursäkt utöver att göra en hel kennel av pudlar här på sajten. Dock sa Lena Adelsohn Liljeroth ingenting i den riktningen på RIM idag.