"Den som besöker en match och betalar för en biljett skall vara kund till klubben som arrangerar matchen. Inte till någon annan", betonar Dan Persson.

Svensk idrott har ca 10 miljoner besök på sina matcher. Det är individer som betalat för att se en match, en del så lite som 30-50 kronor och i andra fall +1 000 kronor.

Den lagstiftning som gäller är kristallklar. Man är kund till den man betalar till. Att det är idrott gör ingen skillnad. Man kan vara supporter och kund men i det ögonblick man betalar för att se en match, spela en golfrunda eller köper ett liftkort så är man kund enligt samma lagar som gäller när man köper en piké på H&M. Detta oavsett om säljaren är en ideell förening eller ett bolag.

För att nå sportslig framgång

Supporter är ett helt fritt begrepp som på intet sätt styrs av lag vilket är bra, känslor skall inte lag bestämma över.

Begreppet kund bestäms av vem som tar emot mina pengar. Det är olika vem som man är kund till beroende på vilken match man väljer att gå på.

Kommersiell idrott definieras av mig som idrott där intäkterna kommer från kunder och inte från bidrag. Vid sidan av mediarättigheter som tv-avtal, sponsorer och exponering är de som betalar för att se en match fortfarande den enskilt viktigaste intäktskällan. Matchdagsintäkterna är dessutom förutsättningen för de andra intäktsslagen.

Att äga sina kunder är därför en av de viktigaste strategiska grunderna för att nå sportslig framgång.

Så är det inte alltid. 

I kundens ägo

Går jag och tittar på Luleå-Djurgården i Coop arena i Luleå så är jag kund till Luleå Hockey. På många arenor är jag kund till ett biljettsystem eller en arenaoperatör istället för till klubben.

Om klubben skall kunna optimera sina intäkter så skall besökaren självfallet alltid vara kund till klubben.

Den kommersiella idrotten får inte hamna så fel som hotellbranschen gjort där aktörer som Hotels.com med flera idag tar 15-35 procent av värdet på en bokning.

I en brytningstid där sällanbesökarna är den grupp som har störst potential att öka klubbarnas intäkter får det konsekvensen att klubbens CRM-system måste omfatta 6-10 gånger så många människor jämfört med den tid där ett mindre antal personer gick på nästan alla matcher. 

Klubben ska styra

Har klubben CRM-systemet med potentiella kunder måste klubben självfallet kunna använda det för att sälja biljetter. Om inte biljettsystem och CRM-system är integrerade med varandra såväl som biljett och kassa-system så har man en uppförsbacke.

I min enkla värld där mitt enda fokus är att klubbarna skall kunna öka sina intäkter och därigenom nå bättre sportsliga resultat är det enkelt.

Den som besöker en match och betalar för en biljett skall vara kund till klubben som arrangerar matchen. Inte till någon annan.

Om klubben inte är arenaoperatör så är klubben kund till arenaoperatören, man hyr arenan för en match och betalar en hyra som bör vara en kombination av en minimihyra och omsättningshyra.

Titta på hotellbranschen

Här har hotellbranschen under 40 år utvecklat väl fungerande modeller för avtal där det ligger i bådas intresse att intäkten blir så hög som möjligt. Självfallet finns det vinster med omfattande samverkan mellan klubb och arenaoperatör men klubben måste äga kunden.

Variationerna här är många men den som vill köpa en biljett för att se matchen skall köpa den av klubben.

Det gick ju bra förut säger då den förändringsrädde. 

Jo, förr i världen var matchbiljetter något som köptes, publiksiffrorna berodde på storleken på orten, bristen på andra aktiviteter, ingen konkurrens från tv och digitalisering och ett folkrörelsesamhälle.

Nu är läget det totalt motsatta. Biljettsystemet är det absolut viktigaste verktyget för den största och det viktigaste intäktsslaget.

Ändå äga biljettsystemet

Skälet till att det har gått så sakta är att det är den snabba samhällsförändringen som nu gör att klubbarna, i en del fall lite yrvaket inser att den karta de använt inte stämmer med terrängen. De som då bedömer att det är terrängen det är fel på kommer att få problem.

Jag har nu i 30 års tid hävdat att för all typ av ”inventory business” dit arenor, hotell flygbolag, golfbanor med ett bestämt maxantal möjliga gäster hör, måste äga kontrollen över majoriteten av kunderna. De sista 20-30 procenten kan man låta andra anskaffa och betala provisioner för men bulken måste vara självgenererad där man ”äger” kunden, styr prissättning och är ansvarig för att köpet blir till.

Därför bör klubbarna även när de inte driver arenan sträva efter att själva kontrollera biljettsystemet, sälja biljetterna själv i eget namn och ha all kompetens som behövs för att utnyttja det till fullo enligt branschens alla föredömen.