Plötsligt ställts supportergrupperna mot varandra. Allmänt var inte påhittet i knallskott uppskattat bland fansen. Foto: TT

Skandalen i matchen Göteborg-MFF har inte undgått någon. Det finns mer bakom det kastade knallskottet än vad som framgått. Jag gör ett försök att ge en bredare beskrivning.

De grupperingar som finns bland hard core-supporters har olika agendor som delvis är motstridiga.

Den stora gruppen är s.k. Ultras, de bör kanske inte ses som söndagsskoleledare, men utöver kärleken till sitt lag så ser de sig själva som ansvariga för att skapa stämning. Tyvärr anser de fortfarande att bengaler är stämning. Däremot är bangers inte ok för Ultrasgrupperna som ansvarar för tifon och merparten av sången. 

Sen har vi de s.k. Firmorna där Göteborgs Wisemen nu får ses som den mest aktiva, bara läsa innantill på deras Facebooksida om hur de resonerar. Förutom att utöva makt i klubben på årsmöten via ”sina” styrelseledamöter så håller de mest på med snoppmätning på nätet och så kallad box. 

En tredje tack och lov liten grupp består av individer utan samordning. De här är våldsbejakande. Här hittar vi med största sannolikhet den skyldige till det kastade knallskottet. De här finns i ytterkanterna av både Firmor och Ultras men med egen agenda.

Firmorna värst - på årsmöten

Det här är något nytt och skrämmande. 

Skall man försöka jämföra med olika delar av islam så är Ultras mer som sekulära Shiamuslimer, Firmorna som Kaplan och de våldsbejakande som IS-sympatisörer. Om nu någon, för att känna att texten är aktuell, vill ha in MP:s språkrör i den här soppan så är det väl primärt Frölundas Mats Roselli Olsen som genom sin planstormning påvisar den stringensen. 

När det gäller Ultras så har de med små steg börjat agera så de inte skall skada sin klubb. I en förlängning är det en förhoppning att Ultras-grupperna blir en tillgång för klubbarna genom att vara det vi tänker på när vi hör orden ”positiv läktarkultur”.

Firmorna sitter primärt på fina sittplatser och är mer ett problem på årsmöten än på matcherna. Dessutom utgör de ett problem för polisen. 

Alla blir Huliganer

Nu skall vi inte förvänta oss att ledarskribenter, kulturredaktörer, politiker på alla nivåer och allmänheten gör de här distinktionerna. De flesta klumpar ihop alla och kallar dem för huliganer.

För mig är det uppenbart att de som kommer att förlora mest på de våldsbejakandes agerande är Ultras.

Genom att inte omvärlden gör skillnad så kommer de restriktioner som blir konsekvensen att skada Ultras mycket mer än den enskilde individen med våld som affärsidé. 

Det vi ser inom fotbollen är också ett väsentligt förbättrat klimat mellan ligan och polisen som jag tror gör säsongen 2016 till den bästa ur ett ordningsperspektiv även om det känns tufft att lova det efter Göteborgsskandalen. 

Bakvänd effekt

Kvarvarande problem är då åklagarmyndigheten. För dem är en kastad banger en ordningsstörning, dvs ett så ringa brott att de omgående lägger ned målet. Att det är en väsentlig skillnad om jag kastar ett knallskott i skogen eller kastar in ett knallskott i en folkmassa verkar de inte förstå.

Att nedlagda mål får en motivationsdämpande effekt på de poliser som försöker behöver man inte vara raketforskare för att förstå. Hanterar vi ett hundratal idioter på det viset försvinner problemen på arenorna, det är den slutsatsen som polisen och klubbarna delar som gör åklagarna till fiender. 

Men, är det troligt att Ultras har gjort någon typ av konsekvensanalys? 

Den är enkel. 

Om det slängs in knallskott på fler matcher, vad händer då är frågan? 

Självklara slutsatser

De logiska svaren är följande:

Polisen tvingas (media, politiker, allmänhet) använda den här typen av händelser för att i sin tillståndsgivning (utan tillstånd ingen match) minska antalet åskådare på ståplatsläktare. 

= Polisen ser att åklagarnas agerande med löpande avskrivning, dvs ingen möjlighet få bort idioterna från arenorna , som skäl till att man måste minska ner på antalet ståplatser. 

= SEF, klubbarna och förbundet tvingas agera av polisen, politiker, media, sponsorer och andra besökare. Men för klubbarna, SEF och fotbollförbundet så är en sjungande klack med positiv läktarkultur på ståplats en omistlig del av fotbollen så de agerar emot vad de önskar.

= Det enda vi vet är att de måste agera och att deras agerande kommer att vara negativt för klacken på ståplats som då till stor del är Ultras.

Här någonstans börjar vi närma oss lite slutsatser.

Rensning bland fansen...

De som då skadar samhällsutvecklingen, fotbollen, klubbarna, åskådare är de våldsbejakande idioterna och deras kompisar i åklagarväsendet. 

De våldsbejakande skiter självfallet i fotbollen. Ytterligare ett område där de står ideologiskt nära åklagarkåren.

Min enkla slutsats är att här har klubbarna, Ultras-grupperna och polisen ett gemensamt intresse att se till att de här våldsbejakande idioterna tas om hand. Jag känner mig trygg i bedömningen att Ultras-grupperna kommer att vara de effektivaste.