För att ge turneringen trovärdighet hade fyra europeiska lag övertalats att göra den långa resan, mot att arrangörslandet stod för resekostnader och uppehälle.  England, som då rankades som världsetta, avstod, men Frankrike, där Jules bror Jean spelade, samt Belgien, Rumänien och Jugoslavien lockades av äventyret.

Politiska val redan då

För premiärupplagan var ett äventyr, med en mängd märkligheter. Publikt var säkert Jules Rimet nöjd, med en snittpublik på över 30 000 åskådare. VM i fotboll hade kommit för att stanna

 Redan vid valet av arrangör till nästa mästerskap, Italien 1934, anklagades fotbollen för att ta ett politisk val genom att gå armkrok med det fascistiska Italien och diktator Benito Mussolini. 

Historien har upprepat sig åtskilliga gånger. 

Debatten före och under pågående mästerskap i Qatar har varit frän och nuvarande ordföranden italienaren Gianni Infantino kommer för alltid att förknippas med blodbesudlade miljardbelopp.

 Fotbollsvärlden har dansat i regi av  42-årige emiren Tamim bin Hamad Al Than, en diktator som tack vare gas - och olje-tillgångar har en oinskränkt maktställning.   

 I Uruguay för 92 år sedan spelade Bolivia  i basker, den rumänske kungen tog ut laget, domarna bar kostym och slips och Argentina var turneringens mest svårdömda lag. Mot Chile fick 30 poliser rycka ut och lugna känslorna och mot USA utbröt ett nytt slagsmål sedan en USA-spelare fått fyra tänder utslagna efter en våldsam tackling av en argentinsk spelare. 

I Qatar VM:s  ena kvartsfinal dundrade Argentinas Leandro Paredes bollen med  våldsam kraft mot Nederländernas avbytarbänk efter en avblåsning. Med stort tumult som följd och totalt 16 varningar i matchen. FIFA har beslutat utreda huruvida Argentinas spelare har brutit mot ordning och säkerhet under matchen. 

Första VM-matchen 1930

Den första VM-matchen 1930 spelades den 13 juli i Montevideo mellan Mexiko och Frankrike, första VM-målet gjordes av fransmannen Lucien Lauren, 22-årig bilarbetare i Peugeot-fabriken i Sochaux. Två domare i turneringen var också förbundskaptener, i Rumänien respektive Bolivia.

Finaldomaren, John Langenus, Belgien, blåste alltid iförd kostym och slips.

 Hans dilemma inför finalen mellan Uruguay och Argentina var valet av matchboll och hur han snabbast skulle ta sig från arenan till hamnen där fartyget som skulle ta honom tillbaka till Europa låg och väntade.

Finalen spelades i första halvlek med en boll tillverkad i Argentina, och efter paus med en boll från Uruguay. Och ja, Langenus hann i tid till båten.

 Uruguay  vann finalen med 4-2 och erhöll den första Jules Rimet pokalen.  Finalpubliken uppgick till 68 346 åskådare på Estadio Centenario, byggd som en hyllning till 100 års minnet av Uruguays självständighet. Totalt spelades 18 matcher och snittpubliken uppgick till  32 808 åskådare per match.

Sverige aktuellt på 20-talet

I slutet av 1920-talet fanns förhoppningar om att Sverige skulle ansöka om värdskapet men ansökan drogs tillbaka och Uruguay var till slut enda kvarvarande kandidat. Uruguay var regerande olympiska mästare och var förstås angeläget om att vinna ytterligare en tung titel.

Jules Rimet (1873-1956) var FIFA-president 1921-1954, och är den längst sittande presidenten någonsin.  Pokalen erövrades för alltid av Brasilien 1970 efter tre inteckningar i pokalen. Den ursprungliga pokalens öde är i dag okänt. Pokalen stals i Rio de Janeiro 1983 och har aldrig återfunnits.

KJELL NILSSON