Första analysen av konstsnöns kostnader

Förmågan att tillverka konstsnö skiljer vinnare och förlorare från varandra bland arrangörer av vintersport. Nu visar det sig att tillverkningen av konstsnö kan vara en bra affär!
Östersunds skidstadion, visst ser det inbjudande ut. Nu visar också en analys att det kan vara lönsamt att producera konstsnö. Foto: Östersunds kommun

 

Snöproduktionen på Östersunds skidstadion bidrar till samhällsekonomisk vinst visar en ny rapport från Peak Innovation och projektet Snö där en jämförelse gjorts mellan de rekreationsvärden som konstsnön bidrar till och de kostnader som förknippas med snötillverkningen. 

Kostnader mot utbyte

I rapporten betonas att konstsnön ger en nettoökning av värden för samhället motsvarande cirka 400 000 kronor per år.

Varje år tillverkas stora mängder konstsnö på stadion för att göra det möjligt för staden att arrangera världscuptävlingar i skidskytte och tidigarelägga säsongen för skidåkningen för allmänheten.

De senaste åren har Östersunds kommun satsat på att utveckla skidstadion till en arena i världsklass. För att garantera tidig snötillgång har det krävts stora investeringar.

Konstsnön ger ett 50-tal extra skiddagar per säsong, vilket givetvis uppskattas bland många och inte bara bland de skidåkarna utan även allmänheten då satsningen är kostsam och till stor del finansieras av kommunens innevånare. 

Nu finns en analys

En samhällsekonomisk analys har efterfrågats och nu har en preliminär studie tagits fram av miljöekonomerna Fredrik Gisselman och Scott Cole på uppdrag av Peak Innovation och Snö-projektet.

I studien har de nyttor och kostnader för produktionen värderats och jämförts med vad längdskidåkare är beredda att betala för de extra skiddagar som konstsnön ger. 

Resultatet visar att snöproduktionen ger en samhällsekonomisk vinst via en ökning av värden för samhället på cirka 400 000 kronor varje år. Studien visar också att den negativa miljöpåverkan från snöproduktionen (CO2–utsläpp) var liten i relation till de totala kostnaderna.

Just snötillverkningen i Östersund är enligt rapporten en lönsam affär för staden. Gisselman och Cole trycker dock på att marginalen är relativt låg, och att resultaten belyser en relevant rättvisefråga kring vem som betalar och vem som får nyttan som skapas. 

De menar vidare att storleken på framtida investeringar i snöproduktionen avgör om konstsnön även fortsatt kommer att innebära en samhällsekonomisk vinst för staden. 

Lockar finansiärer

Väl avvägda investeringar framåt och Östersundsområdets förmåga att dra till sig finansiärer för att täcka större investeringar är viktiga för att regionen ska kunna bibehålla en lönsam snöproduktion, skriver Gisselman och Cole i rapporten. 

Vidare framgår att rekreationsvärdet (som driver resultatet i analysen) skulle ökas substantiellt om snötillverkningen styrs av motionärers användning av spåret snarare än de hårda krav på snödjup och spårbredd som gäller för internationella tävlingar. 

I dagsläget begränsas stundtals allmänhetens tillgång till spåren trots att dessa till stor del finansierar snötillverkningen. Författarna lyfter därför frågan: vem gör vi snö för?

I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.