Snöproduktionen på Östersunds skidstadion bidrar till samhällsekonomisk vinst visar en ny rapport från Peak Innovation och projektet Snö där en jämförelse gjorts mellan de rekreationsvärden som konstsnön bidrar till och de kostnader som förknippas med snötillverkningen. 

Kostnader mot utbyte

I rapporten betonas att konstsnön ger en nettoökning av värden för samhället motsvarande cirka 400 000 kronor per år.

Varje år tillverkas stora mängder konstsnö på stadion för att göra det möjligt för staden att arrangera världscuptävlingar i skidskytte och tidigarelägga säsongen för skidåkningen för allmänheten.

De senaste åren har Östersunds kommun satsat på att utveckla skidstadion till en arena i världsklass. För att garantera tidig snötillgång har det krävts stora investeringar.

Konstsnön ger ett 50-tal extra skiddagar per säsong, vilket givetvis uppskattas bland många och inte bara bland de skidåkarna utan även allmänheten då satsningen är kostsam och till stor del finansieras av kommunens innevånare. 

Nu finns en analys

En samhällsekonomisk analys har efterfrågats och nu har en preliminär studie tagits fram av miljöekonomerna Fredrik Gisselman och Scott Cole på uppdrag av Peak Innovation och Snö-projektet.

I studien har de nyttor och kostnader för produktionen värderats och jämförts med vad längdskidåkare är beredda att betala för de extra skiddagar som konstsnön ger. 

Resultatet visar att snöproduktionen ger en samhällsekonomisk vinst via en ökning av värden för samhället på cirka 400 000 kronor varje år. Studien visar också att den negativa miljöpåverkan från snöproduktionen (CO2–utsläpp) var liten i relation till de totala kostnaderna.

Just snötillverkningen i Östersund är enligt rapporten en lönsam affär för staden. Gisselman och Cole trycker dock på att marginalen är relativt låg, och att resultaten belyser en relevant rättvisefråga kring vem som betalar och vem som får nyttan som skapas. 

De menar vidare att storleken på framtida investeringar i snöproduktionen avgör om konstsnön även fortsatt kommer att innebära en samhällsekonomisk vinst för staden. 

Lockar finansiärer

Väl avvägda investeringar framåt och Östersundsområdets förmåga att dra till sig finansiärer för att täcka större investeringar är viktiga för att regionen ska kunna bibehålla en lönsam snöproduktion, skriver Gisselman och Cole i rapporten. 

Vidare framgår att rekreationsvärdet (som driver resultatet i analysen) skulle ökas substantiellt om snötillverkningen styrs av motionärers användning av spåret snarare än de hårda krav på snödjup och spårbredd som gäller för internationella tävlingar. 

I dagsläget begränsas stundtals allmänhetens tillgång till spåren trots att dessa till stor del finansierar snötillverkningen. Författarna lyfter därför frågan: vem gör vi snö för?