Offentlig sektor har tagit krafttag mot ohälsan vilket är välkomnande och viktigt. Men vad finns det för redan existerande insatser som främjar folkhälsan och framför allt skapar folkhälsoekonomiska vinster i samhället? Ett sådant område är alla de motionslopp som varje år arrangeras runtom i landet och som lockar hundratusentals deltagare varje år.

Forskning på området saknas och därför har Idrottsekonomiskt Centrum (IEC) på uppdrag av Svenska Motionslopp undersökt de folkhälsoekonomiska vinsterna för de tretton motionsloppen tillsammans.

Minskade sjukvårdskostnader

Under 2023 deltog 621 795 personer i de tretton största motionsloppen. Rapporten visar att deras insats resulterade i folkhälsoekonomiska vinster på 5,5 miljarder kronor. Deltagarna förbättrade sin hälsa genom ökad fysisk aktivitet, vilket ledde till minskade sjukvårdskostnader och högre produktivitet. Även de som anmält sig men inte kom till start bidrog positivt genom sin förberedande träning och hälsosamma vanor. Denna grupp beräknades ge ytterligare 1 miljard kronor i nytta för samhället.

Än mer anmärkningsvärt är den påverkan motionsloppen har på anhöriga, publik och andra aktörer runt om loppen. Inspirationen från evenemangen sprids som ringar på vattnet och denna bredare grupp bidrog med 3 miljarder kronor i folkhälsoekonomisk nytta. Totalt står alltså motionsloppen för imponerande 9,5 miljarder kronor i folkhälsoekonomisk nytta, enligt Björn-Anders Larsson, doktorand i företagsekonomi och samhällsanalytiker vid IEC, som gjort rapporten.

– Den stora folkhälsoekonomiska vinsten stod deltagarna för som tränade och sen genomförde loppen. Men även den grupp som tränade inför loppen och sen aldrig kom till start samt gruppen av anhöriga, ledare, vänner som inspireras, bidrar med stora folkhälsoekonomiska vinster. Det är verkligen en ögonöppnare för hur stor samhällspåverkan de här loppen har på den svenska folkhälsan, säger Björn-Anders Larsson.

De samhällsaspekter som Larsson undersökt är minskade sjukvårdskostnader, minskade kostnader för Försäkringskassan, ökad BNP genom minskad frånvaro i arbete samt ökad produktivitet genom individens ökade BNP. För varje startande deltagare uppskattas den folkhälsoekonomiska nyttan till i snitt 12 500 kronor per individ och år. 

– Siffrorna är unika och ytterligare ett bevis på motionsloppens värde och betydelse för hälsan i Sverige. Vi vet sedan tidigare att motionsloppen engagerar och inspirerar till ökad motion och rörelse men nu har vi fått svart på vitt att de även bidrar med stora folkhälsoekonomiska effekter.

De aktuella loppen

– Det stimulerar oss inför kommande lopp, men visar också vikten av motionsloppens roll i samhället och att förutsättningarna för att kunna ordna så bra motionslopp som möjligt, är fortsatt goda, säger Staffan Movin, 

Mätningarna är utförda på följande lopp och avser 2024: 

Göteborgsvarvet, Stockholm Marathon, Lidingöloppet, Vätternrundan, Vasaloppet, Engelbrektsloppet, O-ringen, Vansbrosimningen, Blodomloppet, Midnattsloppet, Kalvinknatet/Malmömilen, Stockholm Triathlon och Lundaloppet.