Flytta miljarden för friskvårdsbidrag till området utanförskap och vällevnadssjukdomar. Det skulle många fler tjäna på. Foto: TT

Skapa ett modernt idrottsstöd utifrån samhällets behov.  Slopa Friskvårdsavdraget, den miljarden kan användas bättre

 Ja, jag hade fel. I sex-sju år har jag agerat för att golf, utförsåkning och ridning också skall omfattas av friskvårdsavdraget och dessutom sett avdraget som en bra modell för hur vi ökar antalet svenskar som tränar. Nu har jag tittat igenom frågan en gång till.

För lite effekt

Slutsatsen är att jag haft otur när jag tänkte. Nu var jag inte ensam men det hjälper föga som försvar.

Friskvårdsavdraget är när arbetsgivaren kan bära ca 2 500 kronor av mina kostnader för träning som avdragsgill kostnad utan löneskatter.

Varför bör vi då avskaffa friskvårdsavdraget undrar ni?

Det ger för liten effekt för den statliga peng det handlar om. Och det gäller inte alla är de enkla skälen.

Gynnar bara vissa

Friskvårdsavdraget gäller primärt anställda i privat näringsliv. Förmånen finns i väsentligt lägre omfattning bland offentliganställda och av naturliga skäl inte alls för de som studerar, är arbetslösa eller på andra sätt inte har en arbetsgivare.

De som utnyttjar avdraget är dessutom i stor utsträckning tjänstemän.

Vi som har tillgång till avdraget är alltså primärt den medelklass som aldrig haft det så bra efter fem jobbskatteavdrag, borttagen förmögenhet och fastighetsskatt, låga räntor och låga energipriser.

Det är i den gruppen och bara i den gruppen vi har acceptans för behovet att träna och äta nyttigt. Dvs den gruppen agerar utifrån egen nytta - frisk ålderdom där man skall göra allt man inte hann för att man jobbade för mycket. Samhällsnyttan är enorm i form av lägre kostnader för äldrevård, lägre sjukvårdskostnader, färre sjukdagar men drivkraften finns redan där.

Skulle inte träna mindre

Vi skulle inte träna mindre om bidraget försvann. Dvs den samhällsekonomiska nyttan med friskvårdsavdraget är för litet.

Att ett omfattande samhällsstöd för att befolkningen skall träna mer är lönsamt för samhället behöver vi inte diskutera, men det vi kan konstatera är att dagens utformning inte är optimal och behöver förändras och utvecklas.

Idag ser samhällets stöd till idrotten ut på följande sätt:

• Friskvårdsavdraget

• Stödet till RF och Specialförbund

• Handslaget och andra riktade stöd

• Statligt Lok stöd (lokalt aktivitetsbidrag)

• Statligt stöd till ungdomar i utanförskap (idrottspeng)

• Kommunalt Lok stöd (lokalt aktivitetsstöd)

• Kommuners kostnader för träningsanläggningar.

• Kommuners stöd till elitidrottens anläggningar.

Idrotten ger mycket mera tillbaka

Stöden uppgår i runda slängar till 40 procent av vad idrotten genererar i skatteintäkter. Det statliga är en liten del därav trots att staten får merparten av skatteintäkterna.

Det finns två samhällsproblem där idrotten är ett viktigt verktyg för att lösa dem:

• Utanförskap bland ungdomar.

• Vällevnadssjukdomar.

Båda kostar osannolika summor pengar för samhället och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har undersökningar som påvisar att äldrevården om 25 år kräver kommunalskatt på 50 kronor för att hantera kostnaderna för äldrevården. Konsekvensen är att vi riskerar hela välfärdssamhället. Ungdomsarbetslösheten har liknande konsekvenser, dvs samhällsfarliga strukturer.

Där finns vinster att hämta

Då gammal och sjuk inte står på någons ”bucket list” och då det är vetenskapligt bevisat att man förkortar tiden från fullt frisk till död från åtta till tre år så har medelklassen alla incitament för att träna och äta nyttigare.

Bunkefloprojektet påvisar tydligt minskat utanförskap för ungdomar, dvs bättre skolresultat och lättare att få jobb. Idrott för unga tar också bort risker för barnfetma, barndiabetes med flera problem och sjukdomar.

Då har vi identifierat varför samhället skall stötta idrotten och vad idrottens leverans skall vara. 

Listan över problem

Problemen, ja, de är i tur och ordning:

• Idrotten är uppbyggd för att leverera idrottsprestation, dvs elit. Det är inget problem för den kommersiella elitidrotten som bär sina egna kostnader, men en stor del av samhällsstödet går idag till den icke kommersiella elitidrotten, dvs utan leverans av samhällsnytta av idrotten.

• Vi når i större och större utsträckning bara medelklass och medelklassens barn. 

• Stödet är utformat för att stötta utifrån den gamla strukturen med folkrörelsen som ideell mottagare, den finns inte kvar som leverantör på det sätt den gjorde.

• Ökad andel av stödet hamnar hos de kommersiella aktörerna som gym, primärt för att de har varit bättre på leverera. Även de når bara medelklass.

I en strävan att skapa ett modernt idrottsstöd utifrån samhällets behov finns det anledning att se över allt. Ett bra första steg för att komma igång är att avskaffa friskvårdsbidraget. Den miljard staten sparar där kan i en ny struktur leverera väsentligt större besparingar för samhället på området utanförskap och vällevnadssjukdomar.