AIK Fotboll AB har ett problem. Det har att göra med publiken... Foto: Henrik Montgomery, TT

Först och främst är det så att AIK Fotboll AB är ett noterat bolag. De har högre standard och en högre nivå på etik i redovisningen än de andra av de skälen. Det är troligt att de andra klubbarna har liknande problem men andra möjligheter att kommunicera det positiva och mörka mer. 

Det vi kan konstatera när vi läser Q3 rapporten är att läget är bekymmersamt.

Hur då, undrar vän av ordning som aldrig har funderat på om debet är mot fönstret, vinsten är ju hög…

Ett svagt VG

Ja, AIK fotboll har eget kapital på hög nivå, resultatet för perioden är bra. Någon närliggande kris finns inte och styrelse och ledning har gjort ett gott jobb med ett svagt VG som betyg.

Spelarförsäljningar är det som räddar AIK. Det är inte långsiktigt hållbart av två skäl. För det första så ökar andelen spelare som går som Bosman. 

För det andra innebär den vinst man gör vid spelarförsäljning, om marknaden fungerar, att man gjort sig av med lika mycket värde rent sportsligt. Vinsten på spelarförsäljning kostar i sämre sportsliga resultat som minskar andra intäkter. AIK:s affärside är sportsliga framgångar, kärnaffären är inte talangutveckling.

Färre betalar mindre

Publikintäkterna har minskat med ca 13 procent medan matchdagsintäkterna minskat med 20 procent. Den enkla analysen är att man har färre som betalar mindre. 

Det är en trend som slutar med att ingen går på fotboll och ingen betalar. Nu är det långt dit men oförmågan att ta betalt är skrämmande.

Sponsorintäkterna minskar också, dvs ytterligare ett år av fundamentalt misslyckande när det gäller att utveckla premiumprodukterna. Det som skulle ge mest i ökning i kommunikationen inför flytten till Friends Arena.

Sluta med rabatterna

Omvärldsfaktorer som inte AIK kan påverka är många. Mordet i Helsingborg, bengaler, klacken, Friendsproblemen i allt från gräsmatta, bristande kvalitet, bristande infrastruktur mm. 

Det vi kan konstatera är att AIK inte har råd med ett rekord till i antal sålda årskort som skapas genom höga rabatter. Det som inte står i årsredovisningen är att publiksiffrorna tydligt påvisar att lösbiljettförsäljningen gått käpprätt åt h-vete. Det är vad som skrämmer mig mest. 

AIK har flest fans, ligger i topp i omsättning och storlek på organisation (MFF lirar i egen liga). Men borträknat de trognaste som köper årskort och går på många matcher så har man tappat. Hammarby har gjort det omvända och lyckats skapa en hype av skäl som inte är enkla att förklara. Det oväntade i form att man numera vinner matcher är bara en delförklaring.

Kärnaffären blöder

Men kärnaffären blöder och det är inte långsiktig hållbart. Det går att under ett antal år klara sig på spelarförsäljningar och enstaka år med Champion League-kval men det håller inte långsiktigt att ha en kärnaffär som går med förlust.

AIK bör dock fortsätta på inslagen väg. Ny operatör på Friends kan förhoppningsvis innebära ett lyft, en fungerande gräsmatta hjälper till. 

Regeringens höjning av arbetsgivaravgifter för unga är en lök på laxen och några utsvävningar i spelarköp kan man inte göra. Att spela ner förväntansvärdet på placering nästa år är nog klokt för att inte skapa ett tapp om inte årets placering går att upprepa. 

Topp fem och bäst i Stockholm är en rimlig målsättning med tanke på MFF som har väsentligt större resurser och sedan säger sig IFK Göteborg redan vara vinnare nästa år, annan tolkning av att sparka tränaren efter en andra plats är svår att göra.Med förbehåll för att den här krönikan skrivits utifrån rapporten, dvs utan tillgång till all redovisning som finns i det slutgiltiga bokslutet.