Starten för det nya beteendet och resonemanget är här och idrotten har alla möjligheter om det finns en nyfikenhet och intresse för möjligheterna, påvisar Dan Persson.

Den här boken bör varje idrottsledare på förbundsnivå, liganivå, RF-nivå och i alla stora föreningar läsa, skriver Dan Persson i sin övertygelse om att morgondagen blir så annorlunda.

För tiotalet år sedan läste jag boken ”Till världskapitalismens försvar” av Johan Norberg. Den påvisade i stort sett alla de underlag som gjorde att professor Hans Rosling åtta år senare kunde bli en global jättekändes i kraft av kunskap. Boken blev en global bestseller med försäljningssiffror som får Jan Guillou att se ut som om han ätit en citron.

Leva och låta dö...

Nu har Johan Norberg lanserat en ny bok med den James Bond liknande titeln ”Leva och låta dö”. Tesen är att vi har ett antal befintliga strukturer som kommer att dö och ett oändligt antal nya som föds och blir stora.

Johan Norberg använder begreppen Globalisering, Digitalisering och Individualisering och jag har vid olika tillfällen försökt belysa dess konsekvenser i olika krönikor. För egen del har jag valt Globalisering, Urbanisering och Digitalisering som påverkansfaktorer, men det är mest för att jag som agnostiker inte kan låta bli att använda akronymen Gud för att det är lite kul. Johan Norberg har rätt i att Individualisering är en viktigare påverkansfaktor än Urbanisering. 

Min första tanke runt idrottsrörelsen när jag läst ut boken är ett citat av Winston Churchill; ”Forewarned is forearmed”. Min rädsla är att ingen egentligen vill bli förvarnad.

Hemläxa för att alla idrottsledare

Den här boken bör varje idrottsledare på förbundsnivå, liganivå, RF-nivå och i alla stora föreningar läsa. Förstår man mer om vad som händer förstår man också att det krävs helt nya lösningar och nya verktyg om ens förbund, förening eller organisation skall vara relevant i morgon.

De trender som Johan Norberg bygger boken på är inte avvikande från de trender som RF har som underlag till strategi för Idrottsrörelsen 2.0. Det är samma trender jag använder mig av och ingen har ifrågasatt dem. Johan Norberg har lagt mer tid på forskning och validering än både jag och United Minds.

I en bisats nämner Johan Norberg Idrottens Affärer som ett tecken på en ny form av media, som inte lever efter de publicistiska principer som varit allenarådande sedan mitten på 1800 talet, och därför når framgång. Vi är det enda svenska exemplet. Det gör oss lite stolta och vi kanske borde tala om för er som läser oss hur vi tänkte vid tillfälle.

Skrämmande och lockande

Boken är skrämmande. Första halvan är bara kul för oss som förstått att alternativet till att inte leva i framtiden är lite trist. Den handlar om allt det nya som uppstår, hur fantastiskt det är, hur omöjligt det var för några år sedan och så vidare. Andra halvan handlar om det vi har som riskerar att dö för att modellen är obsolet. 

Sitter man i en förbundsstyrelse eller har jobb i ledningen i ett större förbund, på RF eller i en större klubb så har man tre alternativ. 

1: Inte läsa, inte låta omvärlden, utveckling, samhälle och människors förändrade beteende påverka någonting. Det går i ett antal år, men hade organisationen varit en fysisk person hade man så småningom riskerat åtal för aktiv dödshjälp. 

2: Läsa och försöka anpassa sin verksamhet till det nya. Risken är då 100 procent att man avsätts av den majoritet som valt alternativ 1. 

3. Tillsammans med likasinnade starta upp en ny form av idrottsrörelse, söka hjälp i den senaste tekniken, finna en ny form för medlemskap, se individen och strunta i hur det skall vara enligt formalisterna. Då är risken 50 procent att man blir ihjälslagen av de som föredrar alternativ 1. Men, varannan lyckas och då blir alternativ ett-gruppen så småningom en Jurassic park.

Å ena sidan, å andra sidan...

Jag kommer ha svårt att somna ikväll. Jag behöver fundera på flera olika avsnitt i boken. Att partier, fackförbund och religioner inte kommer att klara de här starka påverkansfaktorerna är uppenbart. Min gissning är att Johan Norberg inte haft med vår största folkrörelse som exempel av det enkla skälet att i jämförelse med Johan Norberg framstår Carl Bild som kunnig på idrottsområdet. 

Idrottsrörelsen har aldrig haft en bättre situation än nu. I stort sett alla omvärldstrender pekar rätt för oss.

Det känns ändå som om vi går åt fel håll för att vi inte är beredda att anpassa vår struktur så att vi kan surfa på vågorna. Vi väljer en modell där vi skall paddla motströms istället för att anpassa oss till det samhälle vi vill vara en viktig del av.

Nu undrar vän av ordning var det negativa i betraktelsen kommer in. Det gör det inte. Johan Norberg har rätt i att ingen kan förutsäga framtid. Det har vi lärt oss av såväl meteorologer som de som sköter våra aktiefonder.

Att vara förutseende

Vi vet alltså inte vad som kommer att hända, men vi vet att det kommer att hända och att det som händer påverkar oss dramatiskt.

Om fem år kan Sveriges största idrottsförening ha 3-5 miljoner medlemmar och bara finnas i vår mobil, i ett armband och i sensorer i våra skor och kläder. Den här helt nya typen av så kallad förening kan skapa mer intäkter och mer träning såväl som fler fysiska möten än vad våra förbund tillsammans genererar idag. 

Någon som tror att den s.k. föreningen väljer RF:s normalstadga?