Service för åskådarna blir allt bättre i elitidrottens Sverige. Och det i sin tur gynnar inte bar trivseln utan också ekonomin. Foto: TT

Ett professionellare Sverige när det gäller hur kommersiella elitklubbar ser på sina kunder och sina intäkter på matchdag är på god väg. Det händer mycket inom arenaindustrin och just nu går klubbarna före.

Det som började glädja mig under förra hösten och som till slut blev så tydligt att det gick att utropa ett litet hurra under våren är en helt ny inställning till möjligheterna att öka arenaintäkter.

Fyra avgörande skäl

Det finns fyra skäl till att vi nått dit enligt min i sammanhanget rudimentära bedömning.

• SHL med sitt arenakoncept har inom hockeyn varit tidiga och skapat strukturen som klubbarna nu börjar utnyttja.

• Växjö Lakers med timing och en ny arena har stått som föredöme för hur högt man kan nå i biljettsnitt och arenakonsumtion.

• SEF lansering av NBL 17, Nordens Bästa Liga 2017 med dubbel målsättning redan till 2017 visste från dag ett att målet var orealistiskt när det sattes men nu är det ett realistiskt mål för 2020 med hög aktivitet och görande, inte pratande både hos SEF och klubbarna.

• Transticket och flera mindre biljettaktörer började kunna utmana den tidigare monopolisten med helt nya tankar, nya affärsmodeller och egen kontroll och fått gehör hos flera andra sporter också.

Sällanbesökarna en potential

På marginalen har väl förhoppningsvis IA och jag själv varit med och åtminstone synliggjort frågan. 

Det finns ett antal omvärldsfaktorer som varit med och bidragit till att jag nu upplever att många springer i rätt riktning.

Vi har gått ifrån ett samhälle där publiken kom till arenan till ett samhälle där konkurrensen om människors fritid är så stark att bara en mycket långsamt minskande grupp av hard core supporters med automatik kommer till arenan.

Min uppfattning är att det både finns en ökad förståelse för att sällanbesökarna utgör en mycket stor potential och förståelse för att de kräver bearbetning och en kvalitativ upplevelse.

Bättre arenaupplevelser

Klubbarnas organisationer förstärks på konsumentsidan, det investeras i moderna och kostnadseffektiva IT-verktyg för att både få fler besökare såväl som att bli bättre på att ge dem kvalitativ service.

Liveevent IRL oavsett typ är attraktiva. Det som växer mest just nu är utövareventen där man själv skall betala för att plåga livet av sig men även arenaeventen ökar i snabbare takt än BNP.

Jag ser framför mig en lång tid av fortsatt förbättring av arenaupplevelsen där klubbarna blir bättre på att ta betalt såväl på att leverera service och kvalitet.

Potentialen ligger på dubbla nivån under matchdagsintäkter jämfört med dagens genomsnitt i respektive liga. 

Bengalerna förödande

Det är många enskilda personer som gjort ett fantastiskt arbete, ofta initialt i motvind, som är orsaken till att vi nått dit vi är idag. De förtjänar beröm och respekt. För mig som upplevde ungefär samma mindset-förändring inom hotellbranschen i början av 90-talet med de förändringar som vi nu ser inom arenaindustrin och klubbarna är det lite Deja vu men minst lika roligt som förra gången

Det vi har att förhålla oss till är att hastigheten på ökningen av kundernas kvalitetskrav är väldigt hög, förändrad syn på tid hos stora grupper ger oss problem. Travet som i stor utsträckning valt att prioritera hästägare, kuskar och hästar framför kunderna/publiken vet vad det har kostat.

Tiden har också blivit relativ, en halvtimmes stopp p.g.a bengaler är förmodligen +5 gånger värre i minskad upplevelse idag kontra för 20 år sedan.

Utmaningarna är fortfarande stora men viljan att se dem och agera är det nya jag upplever.

Allt jag ser och allt jag hör är väldigt positivt, det gör mig glad.