Ett svenskt OS tar allt mera form. Drömmen kan bli sann. Foto: TT

Just nu funderar Stockholms Stad på om man vill gå vidare med en ansökan om ett vinter-OS år 2026. Det tycker jag man skall ansöka om. Det är bra för Stockholm och bra för Sverige.

Minnesgoda läsare kommer ihåg att jag var väldigt mycket motståndare mot en ansökan till 2022 för några år sedan. 

Då uppstår frågan varför jag ändrat mig?

Avgörande skäl

Skälen är självfallet de enda möjliga. Nya fakta ger helt andra förutsättningar.

Nya fakta är då:

• IOK har efter utrensning och reformer blivit en organisation som Stockholm och Sverige kan samarbeta med. Ett omfattande förändringsarbete pågår för fullt med att få transparens och bli av med korruptionen. SOK har tillsammans med kollegor i Europa varit pådrivande för detta.

• IOK ger 7 miljarder i bidrag till värdstaden. Det förändrar alla kalkyler och nu går ett OS att räkna hem utan påstådda s.k. dynamiska effekter, framtida turistintäkter med mera flum.

• 2026 är förbifarten, t-baneutbyggnad och Slussenombyggnad klar. I bästa fall finns även en Österled. Vi har alltså infrastruktur där det går att ta sig från ena sidan av staden till den andra. 

• Teknikutveckling gör att hoppbackar och rodel går att hantera utan risk för att vi står med fiaskon av Falun-modell. Resterande anläggningar får funktion för bredd-idrott efter OS.

Plus ett gigantiskt folkhälsoprojekt

På den negativa sidan är fortfarande kraven på IOK delegaternas lyxliv ohemula och även om kostnaden för ansökan har minskat är den nog så hög. Men på totalen vore det bra för Stockholm och Sverige att få ett vinter-OS.

På det kommer möjligheten SOK bör utnyttja, nämligen att hela perioden från ansökan till eventet görs till ett gigantiskt nationellt folkhälsoprojekt. Ett vinter-OS som blir symbolen för ett projekt där vi löser de extrema utmaningar för framtiden som vällevnadssjukdomar utgör. Sjukdomar som kostar flera tiotalsmiljarder redan idag och där botemedlet inte är medicin och vård utan träning och nyttigare mat.

I en OS-budget på 10-12 miljarder i kostnader och 13-15 miljarder i intäkter där hälften är säkrade dag ett är det inga problem för SOK att stoppa in medel för ett nationellt folkhälsoprojekt som också får rätten att använda de olympiska ringarna.

IOK lär inte ha något att erinra. Vällevnadssjukdomar är en global farsot i alla länder med mer än genomsnittlig ekonomi. OS kopplat till friskvård och folkhälsa är mer än perfekt för sponsorer och andra partners.

SOK är trovärdigt

SOK är trovärdigt i sina modeller på hur ett OS kan genomföras i Stockholm inklusive problem som snögarantier. OS-byn kan fyllas med unga som söker första bostaden samma vecka som atleterna flyttar ut.

IOK är tydlig med att man vill ha ekonomiskt vettiga, hållbara OS där demokratiska länder med krav på att eventet går ihop ekonomiskt också kan ansöka och genomföra ett OS.

Stockholm är utifrån sina idéer om stad i världsklass perfekt värdstad för ett OS som handlar om folkhälsa och hållbarhet.

Regeringen har signalerat att man vill stödja en ansökan. Det är bara hoppas att man står för det man lovat men idrottsminister Gabriel Wikström har varit positiv hela tiden.

7 000 miljoner i bidrag från IOK förändrar hela OS-budgeten och gör ett positivt besked från regeringen möjligt eftersom riskerna nu är låga.

Väcka liv i döda sporter

Svensk idrott skulle få ett lyft och ett folkhälsoprojekt kopplat till OS skulle bli en vitamininjektion för att få igång mer breddverksamhet i alla andra förbund också.

Därifrån till att ett OS skulle väcka liv i döda sporter i Sverige som backhoppning, rodel, skridsko är det långt. Skridsko som breddidrott och motion är dock en snabbt växande sport även om vi inte lär ha några deltagare 2026.

Ett gigantiskt folkhälsoprojekt kopplat till en ansökan handlar om att minska de skenande kostnader för Försäkringskassan och Landstingen och de extrema kostnader som ökad livslängd skapar i kombination med fler år som gamla och sjuka.

Rent statistiskt kan varje svensk minska tiden som gammal och sjuk från tolv till tre år genom att träna regelbundet och äta nyttigare. Utöver väsentligt bättre livskvaliteten för den enskilde så handlar det här om kostnader för äldrevård som riskerar att spränga 50-kronorsnivån i kommunalskatt om 20 till 25 år. Dvs en nivå där vårt välfärdssamhälle slutar fungera.

Går inte att säga nej

Här skulle SOK om man anammar den här idén göra ett svenskt OS till något som både ger mer livskvalitet och ett bevarat välfärdssamhälle. Den här kopplingen gör också att vara sig staden eller staten kan säga nej till en OS-ansökan.

Nu har jag inte räknat men ett framgångsrikt tio-årigt folkhälsoprojekt skulle förmodligen kunna bedrivas för mindre än 100 miljoner per år där det dessutom kommer att gå att skapa intäkter som täcker en stor del av kostnaderna. Till detta kommer en ny modell för finansiering av idrotten där partierna redan idag sitter och ritar på hur det kommer att se ut i framtiden. 

Här finns stora möjligheter med symbios mellan vad SOK kan leverera och vad samhället behöver så samverkan för att nå gemensamma mål.

Stockholms stad bör lämna ett positivt och tydligt besked till SOK att man gärna ansöker om ett OS.