Nya turer i IFK - och Hunt är tyst

Peter Hunt skrev ett så kallat Öppet brev utan att någon fick en klarare bild av besättningens myteri och hans egen roll – som kapten.

Inför öppen ridå har enav de mest märkliga intrigerna i svensk idrott utspelas under några veckor. Ja, mest överraskande också för den delen. Allt föreföll ju vara under större kontroll än på länge och på rätt väg i IFK Norrköping. Då brast allt i en motsägelsefull ton, med många frågor

Varför sa inte de kritiska ledarna ifrån tidigare?

Om det nu är och var så illa?

Och Hunt, hur kunde han vara så totalt ovetande?

Han fortsatte att öka takten, igen och igen, men egentligen borde och torde han känt av motvinden internt.

IFK blev ett storlag

Efter ett par decennier med tveksamma resultat och även spel i Superettan kom vändningen för IFK Norrköping. Och den bar Peter Hunts signatur.

 IFK:s uppgång började med hans värvning av Janne Andersson, och den rekryteringen blev en total succé och kröntes med med mästartiteln 2015.

Det var via Hunts kraft och snabba beslut som IFK uppnådde styrka. När han dessutom hade pengar i överflöd fick han gott om utrymme i styrelserummet. Ingen tyckte uppenbarligen att det var värt att ifrågasätta hans beslut och skapa diskussion.  Hunt visste bäst och så hade han ju förmågan att lösa det finansiella i varje situation.

Så IFK köpte och sålde spelare i en ständig ström, ett storlag byggdes, och alla var nöjda, från fans, ledare till sponsorer.

Obekräftade uppgifter gör gällande att Hunt satsade 25-30 miljoner under åren av uppbyggnad.

Bilden av en välmående förening stärktes successivt. Vem kunde tro annat än att alla trivdes och klubben växte i alla avseenden? ingen kunde ifrågasätta resultaten, IFK kunde ju till och med utmana MFF.

Tysta men kritiska

Jo, det fanns opponenter i klubben, men de höll tyst i det längsta.

Peter Hunt kom och gick i både omklädningsrum och styrelserum, och alla visste att om nåt skulle bli uträttat, då gällde det att fråga honom, det var i alla fall han som bestämde. Och så hade han det förlösande,  pengarna.

Men samtidigt fanns det en markant tystnad, och det gällde också Hunt. För hade han ifrågasatt sig själv, då hade inte skadan blivit så stor. I Som företagschef borde han ha haft en insikt i vikten av personalvård, men antingen ville han inte eller kunde han inte känna av strömningarna.

Till slut stod en trotjänare och träl inte ut längre med den stämning och de arbetsmetoder som var vardag i hans favoritklubb. Han såg hur föreningen kamraterna åts upp inifrån.

Trotjänaren kunde inte vara tyst

Stefan Hellberg insåg att han skulle bli tvungen att lämna klubben i sitt hjärta i samma stund som han gjorde sin uppfattning om IFK offentlig.

Han offrade sig och fick så många fler att våga träda fram och bilden av en dyster verklighet framkallades. Fotbolls-Sverige häpnade

Peter Hunt är en framgångsrik affärsman. Han hyllas för sin förmåga att hitta lösningar som blir framgångsrika via snabba beslut. Varje möjlighet utmanar honom och förmögenheten har vuxit snabbt. Hans tankar och idéer är vägledande och avgörande. Peter Hunt styr bolagen och älskar förhandlingar, nu gjorde han upptäckten att det också är inspirerande att handla med fotbollsspelare och andra klubbar.

Hur gör valberedningen?

Så han blev  också idrottsledare…

Och Peter Hunt var ju den han är så beteendet fortsatte. Han han agerade med samma beslutsrätt här som i sin yrkesroll.

Nu har han bollen igen, men med förändrade villkor och han är inte ensam. Han delar den med en klubbens övriga medlemmar och framför allt valberedningen inför kommande årsmöte.

Ingen av dem har det lätt. Finns det en utmanare med så mycket mod som krävs och vill Peter Hunt låta någon annan bestämma hellre än han avgår självmant? Han som var på väg att få monumental karaktär i Norrköping

Peter Hunt framhåller själv i sitt öppna brev:

” Märk noga, att min uppfattning är inte att mäta klubbens framgång i kronor och ören utan bolagen ska snarare ses som stödjande funktion till att prestera på högsta nivå i Svensk elitfotboll.”

Gillar business, även i fotboll

Han stod för ytterligare ett byggnadsverk, men insåg inte betydelsen av att nu gällde det en idrottsförening.  Varje möjlighet utmanar honom och förmögenheten har vuxit snabbt. Hans tankar och idéer är vägledande och avgörande. Peter Hunt styr bolagen och älskar förhandlingar, nu gjorde han upptäckten att det också är inspirerande att handla med fotbollsspelare och andra klubbar.

I sitt eget öppna brev betonar han:

”Vår omsättning närmar sig 200 miljoner kronor och koncernens balansomslutning närmar sig en halv miljard”. 

Han älskar bokslut, i synnerhet om de är positiva.

Så han blev  också idrottsledare…

Och Peter Hunt var ju den han är så beteendet fortsatte. Han han agerade med samma beslutsauktoritet här som i sin yrkesroll.

Nu har han bollen igen, men med förändrade villkor och han är inte ensam. Han delar den med en klubbens övriga medlemmar och framför allt valberedningen inför kommande årsmöte.

Ingen av dem har det lätt. Finns det en utmanare med så mycket mod som krävs och vill Peter Hunt låta någon annan bestämma hellre än han avgår självmant? Han som var på väg att få monumental karaktär i Norrköping

Peter Hunt framhåller själv i sitt öppna brev:

” Märk noga, att min uppfattning är inte att mäta klubbens framgång i kronor och ören utan bolagen ska snarare ses som stödjande funktion till att prestera på högsta nivå i Svensk elitfotboll.”

Han stod för ytterligare ett byggnadsverk, men insåg inte betydelsen av att nu gällde det en idrottsförening.  

Thomas Ejderhov