Det är många faktorer som avgör hur stor risk för problemspelande en spelprodukt medför. Men två saker sticker särskilt ut som riskhöjande: hög vinståterbetalning och spelets hastighet. Nästan alltid hänger dessa två ihop. För att ett spelbolag ska gå med vinst trots hög vinståterbetalning förutsätter det att spelaren spelar länge och snabbt. Det uppmuntrar ett spelbeteende som är mycket riskabelt. 

Den spelprodukt som tydligast bygger på just den här logiken är nätkasino. När vår utredning lanserades den 10 juni hänvisade vi till siffror från Stödlinjen som visar att 43 procent av samtalen dit under 2014 handlade om nätkasino. Dagen efter presenterade Stödlinjen nya siffror för perioden januari-april 2015 och då har motsvarande siffra ökat till 49 procent. Ingen annan spelprodukt är i närheten, närmast är sportspel och Vegas på 12 respektive 11 procent. För att få perspektiv på detta ska man också beakta att det endast finns cirka 130 000 nätkasinospelare i Sverige. Det kan jämföras med att fem miljoner lottköpare i Sverige genererar en procent av samtalen till Stödlinjen.

Den här utvecklingen lägger ett stort mörker över spelbranschens trovärdighet. I en tid när samhällets förväntningar på företag som ansvarstagande samhällsbyggare ökar går stora delar av spelbranschen i motsatt riktning. 

BOS menar att kunden bestämmer vad den vill ha och det är delvis rätt. Men är det ett legitimt skäl till att medvetet bidra till en negativ utveckling där social skyddshänsyn hamnar längst ned på prioriteringslistan? Vi tycker inte det och kommer driva vår linje tills en ny spelreglering är på plats. Att ta ansvar för kunden handlar nämligen inte om att erbjuda ett lågt pris. För många individer, anhöriga och samhället blir priset i slutändan mycket högt. 

Vår utredning innehåller ett konkret förslag som tagit hänsyn till hela spelmarknaden och än så länge är vi ensamma om att bidragit med ett sådant. Vi skulle gärna se att BOS och andra intressenter gjorde samma sak istället för att skjuta lösa skott mot enskilda detaljer. Bland dessa detaljer är det framförallt tre saker BOS hävdar skulle påverka medlemmarnas lönsamhet och konkurrenskraft så negativt att svenskarna skulle sluta spela hos dem.

1. Ett tak på vinståterbetalning på 90 procent är förvisso inte en förutsättning för ett licenssystem med lika villkor men det är en mycket tydlig spelansvarsåtgärd. De flesta spelprodukter berörs inte av detta. För att ge några exempel har Postkodlotteriet 40 procent vinståterbetalning, V75 har 65 procent och Stryktipset har 65 procent. De produkter som berörs är de mest riskabla. Det skulle bli betydligt svårare för ett spelbolag att få kunder att spela långa stunder utan avbrott på ett nätkasino (93-98 procent). Det kommer troligen påverka nätkasinos lönsamhet, men ännu mer troligt är att det minskar antalet samtal till Stödlinjen.

2. En skattesats på 20 procent bedöms av BOS vara för hög. Men i Danmark där de flesta av BOS medlemmar har licens har samma skattesats fungerat bra och kontrollen är hög. Vi motsätter oss inte en lägre skattesats men menar att spelintäkterna till staten inte bör sjunka långt mycket lägre än vad de gjort de senaste åren. Med 20 procent blir resultatet nästan i nivå med 2014.

3. Om vi tolkar BOS rätt vill medlemmarna gärna erbjuda sina kunder spel på hästar men har inget intresse av att ta ekonomiskt ansvar för sporterna. Det tycker vi är en mycket olycklig och kortsiktig inställning. Trav- och galoppsporten skiljer sig nämligen från andra sporter i det avseendet att utan finansieringen från spelet hade sporten troligen inte existerat. Att spelbolag som vill erbjuda spel på hästar därför också bidrar med 5,6 procent av bruttoomsättningen är därför högst rimligt och har visat sig fungera i Frankrike.

Vår utredning Ansvar och konkurrens på lika villkor visar tydligt att ansvarstagande mycket väl går att kombinera med gynnsamma kommersiella villkor.  Både för ATG, Svenska Spel, folkrörelsen och de oreglerade bolag som väljer att ansluta sig. Vårt förslag skulle dessutom resultera i säkrade skatteintäkter och ett överskott till hästsporten som möjliggör en långsiktig överlevnad och utveckling.

I sin debattartikel uppmanar BOS civilminister Ardalan Shekarabi att ”inte utgå från hur mycket ett spelbolag vill tjäna, utan istället lära känna spelarnas förutsättningar och rätta sig efter dem”. Vi kunde inte sagt det bättre själva.

Hasse Skarplöth, VD, ATG

Johan Lindberg, generalsekreterare, Svensk Travsport

Ulf Hörnberg, VD, Svensk Galopp