Nu var Jakupovic förvisso ingen större stjärna. 34-åringen nådde som bäst en 267-ranking i singel, men han var en kille som levde på sin tennis i över tio år – och som uppenbarligen drygade ut sina måttliga prispengar med att ägna sig åt uppgjorda matcher som han bettade på via bulvaner. 

Erbjöd 100 000 dollar

Åtminstone enligt den privata och relativt insynsskyddade antikorruptionsbyrån Tennis Integrity Unit (som består av före detta Scotland Yard-agenter) – och som rapporterar direkt till de stora tennisorganisationerna ATP och WTA. 

Tennis är, efter fotboll, världens största bettingsport sett till omsättning (och har sedan vadslagning på sport blev global varit särskilt utsatt för så kallad matchfixning). Det är betydligt enklare att ”rigga” en tennismatch än en fotbollsmatch, eftersom det är så många färre inblandade och eftersom det är så svårt att avslöja om en spelare verkligen inte gör sitt bästa.

I början av karriären blev exempelvis nuvarande världsettan Novak Djokovic erbjuden drygt 100 000 dollar för att medvetet förlora en match i Sankt Petersburg – men nobbade.

Måste trygga ekonomin

Andy Murray, för närvarande världstvåa, har berättat för BBC:

– Alla vet att det finns uppgjorda matcher inom tennisen. En karriär varar tio-tolv år och på den tiden ska man dra in tillräckligt med pengar. Det finns massor av spelare som åker till nya turneringar varje vecka, får stryk i första omgången och får en check på 2 500 euro. Sedan ska de flyga vidare till nästa turnering och de ska betala allting själva …

Att den moraliska aspekten går att diskutera – och att allas olika förutsättningar kan leda till beslut som är lika etiskt ödesdigra som ekonomiskt förståeliga – bekräftas av Sergej Stakhovsky; den mest framgångsrike ukrainske tennisspelaren på 2000-talet.  

– Jag är emot det, men jag tycker samtidigt att det är upp till var och en. Och det finns undantag. En spelare som krigar för att ta sig in på topp 100 i världen kanske måste trygga sin ekonomi på något sätt. Däremot är det fel om betting blir den huvudsakliga inkomstkällan och inte själva tennisen. 

Då insåg alla

Precis som med dopingen totalblundade de styrande inom tennisen länge för problemen med matchfixning. Men efter en händelse 2007 gick det inte längre att vara helt passiv. 

Det brittiska oddsbörsbolaget Betfair noterade en väldigt konstig rörelse på marknaden i en dussinmatch i Polen mellan Nikolaj Davydenko och Martin Vassallo Arguello. Den totala insatsen på matchen uppgick till cirka 50 miljoner kronor, tio gånger mer än ”normalt”. 

De riktigt stora summorna låg märkligt nog på Arguello (vid tillfället rankad som nummer 74 i världen) som vinnare – mot stabile världsfyran Davydenko. Och drygt 45 miljoner kronor av insatserna kom från några få spelare.

Tennisen blundar

Betfair anade att något inte stod rätt till. Och mycket riktigt – i tredje set gav Davydenko upp matchen och skyllde på fotskada. Betfair tog då det uppmärksammade beslutet att stryka allt spel på matchen. En över ett år lång utredning, som inte ledde någon vart alls, tog vid.

En spelbolagskonkurrent till Betfair lämnade samtidigt till ATP in en lista på 140(!) misstänkta matcher i världstennisen sedan 2002. Då föddes Tennis Integrity Unit – som varje år åtminstone ser till att de stora tennisorganisationerna stänger av en handfull spelare på grund av korruption/matchfixning. Men enligt många bedömare är det bara toppen av ett isberg, mycket beroende på att brotten är så svåra att bevisa. 

Men också för att spelbolagen ofta känner sig ensamma i kampen mot matchfixning. Tennisens egna organisationer har nämligen en tradition att sopa in all skit under mattan. Allt för att inte fläcka ner den vita sporten. 

Tobias Jansson

Fakta, Svarta listan 

Hösten 2011 läckte Tennis Integrity Units lista över totalt 41 tennisspelare som står under sträng bevakning och som misstänks vara inblandade i matchfixning. Av de 20 som var så misstänkta att det beslutades om vidare utredning är 14 fortfarande aktiva (se nedan). Utredningarna gav för övrigt ingenting – ingen av spelarna kunde bedömas skyldiga till matchfixning. Däremot tar vissa spelbolag till egna åtgärder; bland annat utesluts spel på vissa av nedanstående spelare ibland och matcher stängs när oddsrörelserna blir alltför ”onormala”. Här är spelarna att hålla ett extra öga på:

Philipp Kohlschreiber, Potito Starace, Andreas Seppi, Fabio Fognini, Janko Tipsarevic, Teymuraz Gabashvili, Jevgenij Korolev, Filippo Volandri, Victoria Azarenka, Agnieszka Radwanska, Francesca Schiavone, Sara Errani, Maria Kirilenko och Kateryna Bondarenko