Björn Anders Larsson, forskare inom företagsekonomi  och idrott.

Willy Berggren, eldsjäl inom idrott i 40 år, elittränare, arrangör och ordförande.

Marcus Mattsson, utbildad vid högskola inom coaching och sportmanagement.

Sten Söderman, professor i International Business.

Johan R Norberg, Idrottspolitisk forskare och utredare av statens stöd till idrotten.

Nu förstärker vi

Där är fem av Idrottens Affärers krönikörer.

I dag kan vi presentera ytterligare en medarbetare.

Johan Strömberg blir den senaste i raden av förstärkningar. Advokaten som till mars 2013 var ordföranden i AIK IFotboll AB. Bättre möjligheter till juridisk expertis hade vi inte kunna önska oss med Johan och kollegan Karl Ole Möller.

Alla återkommer på sajten framöver.

I dag är det en viss framåtblick som gäller.

Sportens BNP blir allt större

Världens ekonomi var svag även 2013. Sportekonomin är kopplad till den allmänna ekonomiska utvecklingen dvs BNP-utvecklingen. I Sverige uppgår sport-BNP till ca 70 miljarder kr per år, dvs sporten växer om nu någon betvivlade det.

Två x BNP-tillväxten, det blir med 0,8 procent i BNP-tillväxt 2013 i Sverige en partiell sport-BNP-tillväxt på mellan 1,5 och 2,0 procent 2013. Samma nivå som för konsumtionen i hushållen (detaljhandel,tjänster etc) under 2013.

Handel och tjänster som är sportrelaterade har således bidragit till att hålla ekonomin uppe och därmed bibehålla jobben. Vissa sportsektorer har en minskning och lönsamhetskris, men andra ökar (triathlon,Vasaloppen med flera). En överetablering i sporthandeln med utslagning ger intryck av kris men efterfrågan från hushållen har ökat.

Tyvärr saknas statistik som beskriver sportsektorn på ett bra sätt. SCB gjorde ett försök med Idrotts-statistisk Årsbok under 90-talet, men här borde branschen i samarbete med Tillväxtverket kraftsamla för en skarp analys.

Sportinvesteringar (arenorna, simhallar,liftsystem mm) nådde nog ett historiskt maxvärde under 2010-13 och golfanläggningarna under 90-talet och vi kan vänta en lugnare investeringsutveckling de kommande åren.

Mönstret är som jag uppfattar det är liknande i norra Europa medan krisen i södra EU och tills nyligen i USA borde ha inneburit minskad konsumtion och investeringar i sportsektorn. USA och Canada svarar för ca 2000 miljarder av världens sport. 2014 ökar USA:s  BNP och därmed konsumtion och investeringar. Det här sker också i hela EU och särskilt i norra EU.

Konsumtion av event, publikdeltagande, sportmedia och utrustningar ökar i alla ekonomier i världen.

De stora eventen som OS i Sotji  och VM i fotboll i Brasilien stimulerar samtidigt intresset och ökar mediatäckning. Investeringar i dessa orter pågår just nu, men kan innebära mindre sportinvesteringar på andra håll.

Med stor mediapublik och ekonomisk succé under dessa event blir 2014 ett starkt ekonomiskt sportår.

Björn Anders Larsson

Att alla får chansen

Under 2013 blev 51-procentsregeln det stora idrottspolitiska samtalsämnet. Frågan – som ytterst handlar om idrottsföreningars möjlighet att övergå i bolagsform – har diskuterats i många år. Efter lång debatt valde dock Riksidrottsförbundets stämma i maj att behålla principen att en idrottsförening alltjämt måste äga aktiemajoritet i ett idrottsaktiebolag.

Man kan givetvis ha olika åsikter om behovet/faran av ökade bolagiseringsmöjligheter i svensk idrott. För egen del kommer jag dock främst att minnas själva beslutsprocessen.

Jag ser det som ett styrketecken att förbund och klubbar i svensk idrott kan vara både engagerade och oeniga i strategiskt avgörande framtidsfrågor, men samtidigt sluta upp bakom en gemensam linje när ett beslut väl är fattat. Det visar på en sammanhållning i svensk idrottsrörelse som är både ovanlig och imponerande.

För 2014 kommer idrottspolitiken givetvis att präglas av det s.k. supervalåret, det vill säga att nya företrädare ska väljas till både svenska beslutande församlingar och till EU-parlamentet.

Inför valrörelsen har Riksidrottsförbundet lyft fram idrottens ekonomi, behovet av internationella idrottsevenemang i Sverige samt de problem som uppstår när myndigheter inte gör åtskillnad mellan ideell verksamhet och privat näringsverksamhet.

Detta är viktiga ämnen. Trots det tror jag att idrottsvalet främst kommer att handla om avgifter och rättvisefrågor. När socialdemokraternas Stefan Löfvén för en tid sedan debatterade idrottsfrågor i Göteborgs-Posten underströks en oro för höjda avgifter och att fördelningen av resurser och möjligheter inom idrotten inte får missgynna flickor.

Regeringen har därefter gett Centrum för idrottsforskning i uppdrag att undersöka hur idrotten når olika grupper i samhället och däri särskilt ”titta på vilka kriterier som ligger till grund för idrottsrörelsens beslut om nivån på medlems- och träningsavgifter”. Budskapet från båda politiska blocken är således att ungas reella förutsättningar att kunna tillhöra föreningsidrotten utgör den viktigaste idrottspolitiska frågan under 2014. 

Johan R Norberg

Plötsligt men ofullständigt

2013 var året då regeringen efter år och månader av tystnad, både vad gäller förslagen i Björn Erikssons Huliganutredning (det korrekta namnet är Mera Glädje för Pengarna, SOU 2013:19) och den massiva debatten gällande de sk Polisnotorna , plötsligt meddelade att en lagändring kommer att ske.

Det stod också klart att Ordningslagens (oklara) bestämmelser rörande Idrottsaktiebolag from den 1 januari 2014 ändras på så sätt att idrottsaktiebolag inte längre orättvist ska särbehandlas och inte kommer att behöva betala för polisens uppgivna kostnader. Det var en stor vinst för alla som drivit frågan och för samtliga idrottsklubbar med aktiebolag.

När man i framtiden granskar historien om " Polisnotorna" kommer man ha svårt att få svar på frågan "Vad vad det som hände just 2012 och 2013 som plötsligt medförde ett kostnadsansvar ?"

2014 är valåret då politikerna kommer övertrumfa varandra i vallöften om en bättre idrottsekonomisk framtid och detta kommer kulminera efter fotbolls-VM i Brasilien. En fotbollsfest där för övrigt Tyskland vinner guld!

Johan Strömberg

Ekvationen går inte ihop

För första gången på 27 år lyckades en hemmanation bärga VM-guldet i ishockey. 20 000 jublande människor firade Tre Kronor i Kungsträdgården.

Efterdyningarna kom dock att handla om det ekonomiska fiaskot, VM på hemmaplan 2012 och 2013 resulterade i en förlust på närmare 25 miljoner kronor för båda åren. Ett praktfiasko och konsekvenserna blir långvariga för svensk ishockey.

Dam-EM i fotboll blev desto mer lyckat med ett enormt intresset och påvisade att det finns en marknad för damidrott i Sverige. Medieexponeringen var massiv och tittarsiffror vid Sveriges matcher låg på snittet 1 295 000. I jämförelse, Tre Kronor hade 1 360 000 i VM.

Den turistekonomiska omsättningen hamnade på omkring 200 miljoner kronor, en imponerande siffra.

Under året har vi också fått se hur de största byggprojekten i svensk idrotts historia har tagits i bruk.  Historiskt har arenaverksamheten i Stockholm varit en förlustaffär.

Nu är det en förhoppning att tre stora arenor (Globen, Friends Arena och Tele2 Arena) ska få ihop tillräckligt många arrangemang.  Frågan är hur de tänkte en gång, om de ens gjorde det.

Just nu är JVM i ishockey högaktuellt och av allt att döma innebär turneringen en ekonomisk succé. Låt det bli ett omen för idrotten 2014

Marcus Mattsson

Märkliga, oansvariga politiker

Om året som gick – och som kommer utifrån en idrottens ”eldsjäls” perspektiv:

Många idrottsframgångar = kul! Johan Olsson är min hjälte och förebild. Precis vad våra unga behöver, en person som visar att man kan om man vill.

Media! Börja berätta hur idrottens vardag ser ut, inte bara när det går bra. Landets idrottsklubbar och dess eldsjälar behöver hjälp.

Konsekvenser av att regering och många kommuner väljer bort att stödja idrotten är märklig och oansvarig. I synnerhet när idrotten står för så ofantligt viktiga samhällsvärden, inte minst ekonomiskt. Ett av landets  största ekonomiska intäkter till vår välfärd saknar ett stöd värd namnet. Låt oss berätta för dem som ännu inte orkat lyssna.

Är det någon gång som staten ska ”förstatliga Svenska Spel” och ge merparten till idrottens uppbyggnad är det nu.

Låt ett vinter-OS bli symbolen som visar att man vill något med arrangemangsfrågan. Sverige kan göra annorlunda, fantastiska och väl balanserade OS liksom många andra arrangemang.

Hoppas RF nu äntligen tar bladet från munnen – under valåret – och visar att man är beredda att ta ansvaret för utveckling av svensk idrott.
Vitalisera Sveriges största folkrörelse!

Willy Berggren

Miljoner bekräftar idrottens storlek

Låt oss titta på några namn som förknippas med stora finansiella åtaganden. 1) Henrik Stenson spelade in nära 90 miljoner kronor enligt media, 2) Henrik Lundquist fick ett nytt kontrakt, det bästa av alla NHL:s målvakter. Ett sju-årskontrakt värt 60 miljoner årligen, 4) Hur kommer det sig att Real Madrid betalar 785 miljoner för Gareth Bale? 5) Hur kommer det sig att Barcelona kan betala 494 miljoner for den unge Neymar från Brasilien?

Vissa sporter som fotboll (världens största sport), golf, tennis och ishockey klarar att betala sådana stora summor till några få framgångsrika atleter. Det gäller dels köp/sälj  dvs övergångsummor dels löner /arvoden.

Men det är konstigt. Varifrån kommer pengarna? Typiskt är att det är från utomstående aktörer alltså inte den som äger evenemangen, inte atleternas klubbar. Det är sk deal makers eller intermediarer som sponsorer och media. Tillsammans skapas ofta en media-sponsor relation. Men denna relation präglas även av utvecklings- och förändringsvilja.

Några exempel: Tennis har vunnit på TV-sändningar och välskötta kedjeevenemeng. Golf har med hjälp av tekniken kunnat sända TV  utomhus. Fotboll har Sky och Premier League, de äger matcherna och lockar massor av människor till både TV-skärmarna världen runt och till arenorna i England. Matcherna i NHL samlar uppåt 20 000 åskådare till varje match och numera kan också svenskar se god ishockey tack vare teknikens framsteg.

Men ännu konstigare är Luis Suarez, killen som bet en motspelare för något år sedan, som förhandlat fram en lön på 440 miljoner kronor under en fyraårsperiod.

Alltså 2,2 milj kr per vecka. Dessutom kan Suarez lämna  Liverpool om inte klubben är  bland de fyra främsta i Premier League.

Men sport är stort! Enligt FN är sportens roll i konkreta affärstermer en global och mäktig industri som motsvarar 3 procent av världsekonomin.

Sten Söderman