Idrottens riksting kommer i skymundan
Krönika | Publicerad: 2025-05-23 16:43
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Under tre dagar samlas representanter för den svenska idrottsrörelsen för Riksidrottsförbundets årsstämma (23-29 maj i Göteborg). Något i skymundan då levande idrott, d v s hockey-VM, tar störst uppmärksamhet. Förutom de sedvanliga personvalen som jag förväntar mig kommer att vara rätt odramatiska ska riksidrottsmötet besluta om ett antal viktiga övergripande frågor där besluten får strategiskt långtgående betydelse. Dessutom, vilken typ av idrott ska gälla i Sverige och hur ska de statliga miljonerna fördelas.
Idrotts-Sveriges satyrande samlas i Göteborg för att diskutera fördelningen av de statiga miljonerna och hur en elitsatsning ska gå till.
Riksidrottsstyrelsen (RS) har presenterat ett strategidokumentet för de kommande tio åren.
En av de övergripande målsättningarna med ”Svensk Idrott 2035” är en stark elitidrott där respektive förbund ska kunna konkurrera om internationella medaljer. Det anses viktigt, snarast prioriterat.
internatonell lansering
Det poängteras att svenska elitidrottare som vill konkurrera om internationella medaljer inte ska inte behöva leva under existensminimum det poängteras
Så långt känns ambitionen högst rimlig. Svenska framgångar internationellt är naturligtvis viktiga, inte bara för äran, men även det faktum att framgångarna föder intresse hos ungdomar – att våra elitidrottare blir förebilder för unga idrottare.
Problemet uppstår snarare i relationen till de tre andra övergripande målen och hur detaljplanerna hur ska kunna realiseras.
Vi kan diskutera ambitioner uttryckta i planer i all oändlighet, men det som till syvende och styr utvecklingen av den svenska idrottsrörelsen är hur resurserna till idrotten fördelas.
Nu ska det beslutas om RS förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska planer samt ett förslag till ett nytt ekonomiskt stödsystem den kommande tvåårsperioden 2026–2027.
En utomstående betraktare borde kunna förvänta sig ett tydligt samband mellan de övergripande målsättningarna och det sätt resurser fördelas på, men det gäller inte.
Låt oss gå tillbaka till ambitionen med en stark elitidrott. I förslaget till ekonomiska stödsystem ska ett antal kriterier vara uppfyllda för att ett idrottsförbund ska kunna få stöd för att bedriva sin landslagsverksamhet:
• Minst 20 nationer ska delta eller försöka nå VM eller motsvarande stortävling.
• Det ska också finnas en landslagsverksamhet på yppersta nivå, baserad på en bedömd utvecklingsplan
• Det krävs en omfattande tidsinsats för att konkurrera internationell.
• Ett stödberättigat landslag måste ha en egenfinansiering som skapar goda förutsättningar.
Inkkluderande, men...
De här kriterierna kan ju vid första anblicken verka högst rimliga, men det finns ett enormt problem med det sista kravet, nämligen Relationen till andra ambitioner i ”Svensk Idrott 2035”. I beskrivningarna av de andra delmålen ges uttryck för att den svenska idrottsrörelsen ska vara inkluderande, lättillgänglig och välkomna alla.
Idrottsrörelsen är som bekant väldigt heterogen och omfattar idrotter från de stora lagidrotterna till mindre idrotter, exempelvis några av våra precisionsidrotter. Ttjusningen är att det finns idrotter där ungdomar, som kanske inte passar in i de stora populära idrotterna, känner sig hemma och finner en identitet som idrottare. Det står också klart uttryckt i Svensk Idrott 2035 att idrotterna kompletterar varandra.
Meni förslaget till ekonomiskt stödsystem frångås den grundläggande principen med det sista kriteriet för att erhålla stöd för elitidrott. Ett krav på egenfinansiering av landslagen innebär i praktiken att det ska finnas externa sponsorer som deltar med finansiering av verksamheten, vilket i de flesta fall kräver en viss nivå av popularitet och synlighet.
Flera av de mindre förbunden kan inte leva upp till detta och kan därför inte erhålla stöd för att utveckla sin synlighet genom satsningar på landslagen.
RF har fått ett mandat från regeringen att förvalta det offentligas resurstilldelning till den svenska idrottsrörelsen. Vi talar alltså om en resursfördelning enligt en välfärdsprincip för allmännyttan, men där RF nu föreslår att elitidrotten ska vara kommersiellt gångbar för att kunna erhålla offentligt stöd.
Då uppstår tvivel
Om vi drar en parallell till en privatekonomisk situation kan detta jämföras med att ett krav för att erhålla socialbidrag är att ha anställning med regelbunden inkomst som säkrar grundförsörjningen.
Det finns en risk att de idrotter som inte är kommersiellt gångbara, men som bidrar till samhällsnytta genom att attrahera ungdomar som kanske inte passar in i de större kommersiellt gångbara idrotterna, inte har möjlighet att utveckla sin landslagsverksamhet med försämrad konkurrenskraft som följd.
De ungdomar som skulle kunna finna en identitet som idrottare i dessa idrotter borde väl i rimlighetens namn också kunna ha internationellt framgångsrika svenska förebilder, eller hur?
Mest lästa just nu
SOK, Sveriges Olympiska Kommitté redovisade vid sitt årsmöte på tisdagskvällen ett utfall på minus 39,4 mkr jämfört med budgeterat resultat på minus 22,7 mkr. Det innebär en avvikelse om minus 16,7 mkr.
Det är besvärande siffror för SOK-styret och ordförande Hans von Uthman vars mandat är fyraårigt, han är vald till 2029. Det egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till drygt 35 mkr mot 75 mkr vid årsskiftet 2024–2025.
23 april tog Visby/Roma steget upp i Hockeyallsvenskan och efter inspektioner av Svenska Ishockeyförbundet och Hockeyallsvenskans ledning har nu ishallen, byggd 1974, fått klartecken för spel – under förutsättning att omfattande ”anpassningar” genomförs.
Regionstyrelsens arbetsutskott väntas vid sammanträde den 15–16 juni bevilja 14 miljoner kronor i uppgradering av ishallen, så att den uppfyller krav för spel i Hockeyallsvenskan och glädjer de 61 000 invånarna
Pengar är inte allt – men det betyder en hel del
Spelarna i Team Canada, modell 2026, i den 88:e VM-turneringen, har en sammanlagd årslön på 860 miljoner enligt NHL-organisationens officiella lönestatistik.
I Tre Kronor, som föll i lördagens VM-premiär, får spelarna nöja sig med 338 miljoner kronor, löneskillnaden är cirka en halv miljard kronor.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Hela havet stormar inför Svenska Tennisförbundets årsmöte den 26 april.
Valberedningens ordförande Petra Tedroff har avgått i protest mot miljardären Christer Gardells krav att få bestämma sammansättningen av den styrelse som ska väljas.
Gardell meddelade redan i höstas att han var beredd att stödja svensk tennis med 100 miljoner kronor under en fem-årsperiod – mot att den nuvarande styrelse lämnar och att hans finanskompis, Ulf Rosberg, Djursholms Tennisklubb, väljs till ordförande.
Mminst sex bolag misstänks ha brutit mot förbudet, uppger DN. Nu framkommer att spel på minderåriga ökar., har Spelinspektionen upptäckt
Minst sex spelbolag med svensk licens kan ha brutit mot reglerna och erbjudit spel på allsvenska fotbollsspelare under 18 år.
Håll med om att 11 juni inte känns så avlägset. Då inleds fotboll-VM, Väntan blir inte så lång.
Och innnan dess blr det spekulationer, mycket snack hit och dit, uppgifter om det ena med det andra – så temperaturen stiger sakta. Förväntan ökar.
Herman Johansson stod för s sju mål och åtta målgivande pass från sin wingback-position och dessutom fick han i år göra landslagsdebut och därför flyttar han till USA och den den amerikanska MLS-klubben FC Dallas.. Samtidigt står det klart att Mjällbyhar värvar sex spelare, Och det är lika med 10 miljoner in för Herman och 10 miljoner ut för nye daansken, Max Nielsen
Skriv kommentar