Idrottens riksting kommer i skymundan
Krönika | Publicerad: 2025-05-23 16:43
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Under tre dagar samlas representanter för den svenska idrottsrörelsen för Riksidrottsförbundets årsstämma (23-29 maj i Göteborg). Något i skymundan då levande idrott, d v s hockey-VM, tar störst uppmärksamhet. Förutom de sedvanliga personvalen som jag förväntar mig kommer att vara rätt odramatiska ska riksidrottsmötet besluta om ett antal viktiga övergripande frågor där besluten får strategiskt långtgående betydelse. Dessutom, vilken typ av idrott ska gälla i Sverige och hur ska de statliga miljonerna fördelas.
Idrotts-Sveriges satyrande samlas i Göteborg för att diskutera fördelningen av de statiga miljonerna och hur en elitsatsning ska gå till.
Riksidrottsstyrelsen (RS) har presenterat ett strategidokumentet för de kommande tio åren.
En av de övergripande målsättningarna med ”Svensk Idrott 2035” är en stark elitidrott där respektive förbund ska kunna konkurrera om internationella medaljer. Det anses viktigt, snarast prioriterat.
internatonell lansering
Det poängteras att svenska elitidrottare som vill konkurrera om internationella medaljer inte ska inte behöva leva under existensminimum det poängteras
Så långt känns ambitionen högst rimlig. Svenska framgångar internationellt är naturligtvis viktiga, inte bara för äran, men även det faktum att framgångarna föder intresse hos ungdomar – att våra elitidrottare blir förebilder för unga idrottare.
Problemet uppstår snarare i relationen till de tre andra övergripande målen och hur detaljplanerna hur ska kunna realiseras.
Vi kan diskutera ambitioner uttryckta i planer i all oändlighet, men det som till syvende och styr utvecklingen av den svenska idrottsrörelsen är hur resurserna till idrotten fördelas.
Nu ska det beslutas om RS förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska planer samt ett förslag till ett nytt ekonomiskt stödsystem den kommande tvåårsperioden 2026–2027.
En utomstående betraktare borde kunna förvänta sig ett tydligt samband mellan de övergripande målsättningarna och det sätt resurser fördelas på, men det gäller inte.
Låt oss gå tillbaka till ambitionen med en stark elitidrott. I förslaget till ekonomiska stödsystem ska ett antal kriterier vara uppfyllda för att ett idrottsförbund ska kunna få stöd för att bedriva sin landslagsverksamhet:
• Minst 20 nationer ska delta eller försöka nå VM eller motsvarande stortävling.
• Det ska också finnas en landslagsverksamhet på yppersta nivå, baserad på en bedömd utvecklingsplan
• Det krävs en omfattande tidsinsats för att konkurrera internationell.
• Ett stödberättigat landslag måste ha en egenfinansiering som skapar goda förutsättningar.
Inkkluderande, men...
De här kriterierna kan ju vid första anblicken verka högst rimliga, men det finns ett enormt problem med det sista kravet, nämligen Relationen till andra ambitioner i ”Svensk Idrott 2035”. I beskrivningarna av de andra delmålen ges uttryck för att den svenska idrottsrörelsen ska vara inkluderande, lättillgänglig och välkomna alla.
Idrottsrörelsen är som bekant väldigt heterogen och omfattar idrotter från de stora lagidrotterna till mindre idrotter, exempelvis några av våra precisionsidrotter. Ttjusningen är att det finns idrotter där ungdomar, som kanske inte passar in i de stora populära idrotterna, känner sig hemma och finner en identitet som idrottare. Det står också klart uttryckt i Svensk Idrott 2035 att idrotterna kompletterar varandra.
Meni förslaget till ekonomiskt stödsystem frångås den grundläggande principen med det sista kriteriet för att erhålla stöd för elitidrott. Ett krav på egenfinansiering av landslagen innebär i praktiken att det ska finnas externa sponsorer som deltar med finansiering av verksamheten, vilket i de flesta fall kräver en viss nivå av popularitet och synlighet.
Flera av de mindre förbunden kan inte leva upp till detta och kan därför inte erhålla stöd för att utveckla sin synlighet genom satsningar på landslagen.
RF har fått ett mandat från regeringen att förvalta det offentligas resurstilldelning till den svenska idrottsrörelsen. Vi talar alltså om en resursfördelning enligt en välfärdsprincip för allmännyttan, men där RF nu föreslår att elitidrotten ska vara kommersiellt gångbar för att kunna erhålla offentligt stöd.
Då uppstår tvivel
Om vi drar en parallell till en privatekonomisk situation kan detta jämföras med att ett krav för att erhålla socialbidrag är att ha anställning med regelbunden inkomst som säkrar grundförsörjningen.
Det finns en risk att de idrotter som inte är kommersiellt gångbara, men som bidrar till samhällsnytta genom att attrahera ungdomar som kanske inte passar in i de större kommersiellt gångbara idrotterna, inte har möjlighet att utveckla sin landslagsverksamhet med försämrad konkurrenskraft som följd.
De ungdomar som skulle kunna finna en identitet som idrottare i dessa idrotter borde väl i rimlighetens namn också kunna ha internationellt framgångsrika svenska förebilder, eller hur?
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
En delseger för Golfförbundet – men Konkurrensverket fortsätter att granska det så kallade maxtaket, och meddelar att ett slutligt ställningstagande kommer att lämnas senare.
Beskedet innebär att cirka 60 000 golfspelare behöver byta klubb.
Begäran om ett interimistiskt beslut om att införa maxtaket avslogs.
Solna stad och AIK Fotboll har nått en överenskommelse.
AIKk får en ny träningsanläggning vid Råsta strandväg i Solna och lämnar därmed Karlberg efter 16 år.
Båstad är sedan några veckor redan ockuperat av tennnisspelare.Ungdomstävlingar pågår som genrep inför ankomsten av elitspelarna. 14-20 juli ska tennisbanorn även kantas av TV-kameror
Nu står det nämligen klart att TV4 Play sänder från Laholmsbukten. Årets Nordea Open är inget undantag. ATP-turneringen lockar i år ett starkt startfält med internationella toppspelare.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Viaplay Group lanserar en helt Viaplay lanserar en ny renodlad sportkanal. Från 27 juni utökas kanalutbudet med Viapfinnslay Sport, en kanal som samlar bolagets sporträttigheter och erbjuder över 100 timmars sportsändningar varje vecka.
- Viaplay Sport ska innehålla sportunderhållning för alla och bli hemmaplan för många av våra mest folkkära landslag, säger Erik Westberg, sportchef på Viaplay Group i Sverige.
En drömaffär. Öster från Växjö fick möjlighet att värva Allsvenska 19-årige Youssoupha Sanyang i fjol. Nu får Växjö-klubben möjlighet att tjäna närmare 40 miljoner när tjeckiska mästarlaget Slavia Prag i en rekordaffär vill köpa den tekniske fotbollsspelaren frpn Gambia.
Han har imponerat stort i inledningen av allsvenskan med sin fart och teknik. På det viset har han blivit uppmärksammad och även blivit en publikfavorit.
