Klubbarna påmindes om den kanske mest tydliga distinktionen mellan professionell idrott och andra traditionella konsumentmarknader: Passion

Passionen som driver supportern att i det närmaste villkorslöst stötta sin klubb, att glädjas vid framgång och känna oro inför en hotande nedflyttning i seriesystemet. 

Fotboll på toppnivå är en produkt i underhållningsbranschen, men den är också så mycket mer än så för så många och det glömdes bort för en stund. 

De vill rädda sig själva

Om vi backar bandet lite och ser till motiven för varför man överhuvudtaget vill skapa en superliga kan vi konstatera att det är rent ekonomiska motiv som inte har med det idrottsliga att göra överhuvudtaget. Vi kan illustrera det med en liknelse: Föreställ dig att du besöker din husläkare för att du har haft en ihållande huvudvärk under en längre tid. Din omedelbara tanke är att du ska be din läkare att skriva ut starka huvudvärkstabletter, eftersom de receptfria läkemedel du provat inte har haft någon effekt. Nu kan vi tänka oss två scenarier.

Det första scenariot bygger på att din läkare gör precis som du har tänkt dig, nickar och ler och skriver ut starka smärtstillande tabletter åt dig. Resultatet blir möjligen att den tidigare outhärdliga huvudvärken försvinner, men vi vet inte vad som orsakade den. Det andra scenariot bygger på att din läkare istället för att oreflekterat tillmötesgå ditt önskemål och skriva ut medicin, rent faktiskt gör en grundlig undersökning av ditt tillstånd. 

Kanske du blir remitterad till någon specialist också och det hela kan resultera att du blir diagnosticerad med exempelvis en tumör som måste behandlas. 

Bilden jag målar upp är naturligtvis obehaglig. Om du befinner dig i den här situationen vill du högst sannolikt att din läkare ska behandla själva orsaken till dina besvär och inte enbart ägna sig åt symptomlindring. Det är rent bondförnuft. Det vi idag ser i och med ambitionen att skapa en superliga inom fotbollen är helt i linje med scenario två. De absoluta topplagen i den europeiska post-kommersiella fotbollen har problem och därför ser man skapandet av ligan som en lösning på problemen.

Vad jag inte kan förstå i situationen är att man inte ser till vad som faktiskt är ett problem här och vad som är symptom på problem. Flera av de stora klubbarna blöder ekonomiskt och har därför ett naturligt behov av att se över sin affärsmodell, men det man gör här är att bara se till intäktssidan i affärsmodellen, trots att problemet för de allra flesta ligger på kostnadssidan. Utvecklingen under de senaste två decennierna har lett till att ett antal stora klubbar i Europa bygger sin verksamhet på en allt annat än sund affärsmodell.

Om man tar tempen på reaktioner på sociala medier så talas det mycket om att de redan rika klubbarna vill bli ännu rikare. Problemet är att de inte är rika, de har bara en väldigt hög omsättning och de flesta har kostnader som överstiger omsättningen så att de går med förlust. Skulderna ökar och det egna kapitalet minskar. 

Ett annat argument är att det är klubbarnas ägare som inte bryr sig om fotboll som vill ha högre avkastning på sitt kapital, men en av de drivande klubbarna Real Madrid som inte har någon investerande ägare utan är en medlemsägd klubb. Presidenten för Real Madrid, Florentino Perez, är dessutom en av de mest citerade förkämparna för superligan och han menar att det inte handlar om mer pengar utan om att rädda fotbollen. 

Barcelonas vanvettiga affärer

Det kanske är så att fotbollen måste räddas, men ska man inte ta en titt på sin egen affärsmodell och kostnadsstruktur? Ta FC Barcelona som exempel, Forbes bedömer klubbens värde att vara 4,76 miljarder USD vilket motsvarar ganska precis 4 miljarder EUR. Egenkapitalet i klubben uppgår till 35 miljoner EUR. Detta kan jämföras med exempelvis Malmö FF som vid senaste bokslut hade  46 miljoner EUR i egenkapital.

Skillnaden är att MFF har en soliditet på 52 procent medan FCB har en soliditet på 2,4 procent. FCB värderar själva sin spelartrupp till 600 miljoner EUR i balansräkningen, Transfermarkt värderar truppen till 823 miljoner EUR. Den är helt finansierad med lånade pengar och de absurda spelarlönerna leder till att klubben går med förlust. I spanska medier har det under inledningen av året spekulerats en hel del om huruvida FCB står inför en potentiell konkurs

FCB är bara ett exempel, vi kunde nämna fler här, men min slutsats är väldigt enkel. En i grunden osund och skadlig affärsmodell kan inte räddas av att etablera en liga som förväntas ge högre intäkter från USA och Asien, det är en ren symptomlindring.

Det kommer säkert att generera en ökning av intäkter på kort sikt, men det kommer inte att lösa det fundamentala problemet att flera stora klubbar driver sin verksamhet på ett direkt osunt och skadligt sätt.