När, var, hur och alltid "om"

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Så är gruppspelsfasen av fotbolls-VM i Ryssland över. Den första VM-turnering där VAR används som ett systematiskt säkerställande av rättvisa domslut. Men, vad är det egentligen som har hänt?

Till att börja med har vi fått se en helt ny repertoar av beteenden från spelare och ledare som försöker påverka domarna. Det är i det närmaste tragikomiskt att se hur det symboliska tecknandet av en fyrkant i luften helt plötsligt blivit den nya protesten. Mina egna tankar flyger lätt sarkastiskt tillbaka till minnet av ”Gäster med gester”.

Som gäster med gester, förbundskaptener pekar och viftar, spelare filmar och faller, domare ritar tv-skärmar i luften, nog är det ett skådespel som pågår i leken med den runda bollen, Foto:TT
Vi har fått se en ny typ av situation där domaren inte behöver ta ett beslut. I de tillfällen som kommentatorerna så tvekande brukar kalla ”fifty-fifty” i straffområdet, visar det sig att huvuddomaren nu verkar förlita sig på VAR-teamet och därför inte agerar omedelbart utan inväntar eventuell signal i sitt headset.

Ägnar sig åt charader

Min högst ovetenskapliga men ändå någorlunda systematiska observation är att det anfallande laget i den situationen slutar spela fotboll och istället ägnar sig åt charader med fyrkanter i luften och det andra laget går på en kontring. Alla – spelare, domare, publik, ledare, kommentatorer, korvgubben – ja alla går in i en halv minuts väntan på att VAR ska ingripa. 

Vi har fått en ny definition av rättvisa domslut. Tidigare kunde vi sitta och se repriser på situationer och en diskussion kunde leda till att det är en svår situation för domaren. Det går snabbt, svårt att ta ett snabbt beslut, beslutet kunde gå båda vägar och det lag som ”friades” i situationen hade lyckan med sig den gången.
Nu handlar diskussionerna mer om huruvida VAR ska kopplas in eller inte i en specifik situation och om VAR griper in så blir det en diskussion om hur TV-bilderna ska tolkas. En offsidesituation, där spelarnas exakta fysiska position på planen då en passning slås, javisst! Eller huruvida hela bollen har passerat mållinjen vid en målsituation, det funkar också, men… 

Möjligen det eller det

Det är också intressant att det är viktigt med rättvisa i enbart fyra på förhand definierade typer av situationer: Möjlig straffspark, direkta röda kort, mål, och identitetskoll (vem som ska ha ett kort efter en situation). Vari ligger rättvisan i om ett lag vinner boll på mittplan efter en regelvidrighet som inte upptäcks och därefter vid sitt anfall tilldöms straff efter en situation som inte heller uppmärksammas först, men döms efter VAR?

Ska bedöma intientionen

Sveriges sista gruppspelsmatch innehöll en situation där Sverige kunde ha tilldömts straff efter en misstänkt hands på en mexikansk spelare. Situationen fortsatte, spelet gick vidare och resulterar i en hörna för Sverige. Innan hörnan slås tecknar så domaren för att det ska tittas på TV. Efter en stunds utvärdering friar domaren och hörnan ska slås.
Det som är särskilt intressant i den här situationen att då lyssnade till hur situationen utvärderades av Jonas Eriksson (som är en utmärkt expertkommentator i studion) drog jag slutsatsen att det var en solklar straff som korrekt bortdömdes av VAR. Förvirrande? Javisst. Bara att förstå handsregeln fullständigt är en vetenskap i sig.
Domaren ska bedöma intention (vilket i sig är märkligt), handens placering i förhållande till kroppen, handens rörelse, den möjliga reaktionstiden att ta undan handen och om kroppsställningen är naturlig för situationen. En tolkning blir inte mer rättvis för att den sker framför en monitor.

Tre olika betraktande

Det framgår förhoppningsvis vid det här laget att jag är väldigt skeptisk till det sätt som VAR har introducerats inom fotbollen. Är jag traditionalist? Kanske det. Men min syn på fotboll, både som idrott och som kommersiell produkt bygger på en föreställning om ett intensivt och kontinuerligt flöde av osäkerheter och spänning. Domarens roll i detta har alltid varit känd, ibland sker det misstag, ibland görs en bedömning i en osäker situation där beslutet kunde gå at båda håll. Det är en del av sporten. ”Spela tills domaren blåser”, ”Dömt är dömt”. Om vi tar en snabb blick på vår egen produkt här hemma, Allsvenskan, så är den mångfacetterad. Jag brukar grovt dela in publiken inne på stadion i tre övergripande kategorier: 1) De engagerade supportrarna som bidrar med en fantastisk stämning; 2) de som tycker det är kul att gå på fotboll men inte nödvändigtvis engagerarar sig; och 3) de som lika gärna kunde ha sökt sig till en konkurrerande upplevelse men som går på match för att uppleva festen som helhet.

Skulle ödelägga tjusningen

Den passion som uttrycks för fotbollen av en del av publiken bidrar till den upplevelse som an annan del av publiken kommer för att uppleva. Den passionen närs av spänningen, ovissheten, osäkerheterna, det omedelbara i att reagera direkt på händelser på planen utan fördröjningar.

Jag är ovetenskapligt men fast övertygad om att ett införande av VAR i svensk fotboll skulle ödelägga en stor del av det vi menar är tjusningen med fotbollen. Är det lönt att fira ett mål?

Vi måste ju vänta till dess att motståndarlaget har gjort sin avspark, för innan dess kan VAR gripa in och underkänna det. En försvarsspelare gör en fin brytning i eget straffområde och laget kan kontra, men alla undrar över om en videodomare i ett rum någonstans eventuellt ser något som ingen annan har sett i situationen. Min tröst i det hela just nu är att Mats Enquist vid ett par tillfällen under VM har kommenterat VAR negativt på twitter och uttryckligen sagt att det inte finns några som helst planer på ett införande i Sverige.

Fotboll är intensitet. Fotboll är osäkerheter. Fotboll bygger på framgång men också på misstag. Fotboll är spänning. Fotboll är framförallt passion och inte alltid nödvändigtvis logik. Låt oss bevara passionen i svensk fotboll!

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Ukraina övervinner allt. Medan IOK fjäskar med Ryssland och Belarus om OS-deltagande i Paris 2024 kämpar den blågula idrotten i Ukraina för sin existens.

Nu senast bekräftad av att Ukraina skall delta i Bandy-VM i Växjö mars-april i år.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Åka tåg är hållbart och därför lämpligt för sponsring. Därför har SJ förnyat samarbetsavtalen med Svenska Fotbollförbundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Basketförbundet och Svenska Innebandyförbundet. Det betyder att förbunden och anslutna föreningar kan resa mer hållbart. Och så sker också. Klubbar och förbund åker tåg mera visar statistiken

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.