Toppning fördöms i ny undersökning

Svaren är de samma. 85 procent av barnen i åldern 10-15 år säger att de vill ha kul när de idrottar. Och, vuxna måste lära sig att skilja på barn- och vuxenidrott.
Pappa knyter skridskorna, det kunde lika gärna ha varit skorna, eller ridhjälmen, eller... Det här är föräldrarnas viktigaste uppgift, det finns andra som de kunde strunta i...

 

Men vad som också framkommer är att äldre barn tycker i högre utsträckning än yngre barn att det är ok att toppa lag och pojkar i högre utsträckning än flickor.

Strunta i toppning!

Det här visar Rädda Barnens två Sifo-undersökningar om barn- och ungdomsidrotten, med fokus på selektering för att vinna – så kallad toppning. 

Hela 85 procent av barnen i åldern 10-15 år säger att de vill ha kul när de idrottar, medan bara 3 procent säger att det är viktigt att vinna. 41 procent av barnen har erfarenhet av att vara med i lag som toppats, och det är vanligare att manliga idrottsledare toppar sina barn- och ungdomslag än att kvinnliga ledare gör det.

– Barn- och ungdomsidrott ska utgå från barnens eget uttalande intresse och behov. Ändå toppar idrottsledare för att vinna. Vuxna måste lära sig att skilja på barn- och vuxenidrott, säger Ola Mattsson som är expert på idrottsfrågor på Rädda Barnen. 

Ledarna vill inte se sanningen

Det är uppenbart att man för ofta misslyckas med att omsätta riktlinjerna för barn- och ungdomsidrotten i vardaglig handling: undersökningen visar att toppning förekommer i lag där barnen inte fyllt 12 år och att många av barnen i undersökningen upplever toppningen som tråkig och orättvis.

- Ingen kan på allvar tro att en tioåring utvecklas till en bättre spelare genom att ställas vid sidan medan kompisarna ska vinna matchen, säger Ola Mattsson

 - Men vinnarinstinkten kan göra knasiga saker med vem som helst och därför är det viktigt att vi alla påminner varandra om vad barnidrott faktiskt handlar om: att ha kul, vara med kompisar och grunden för god hälsa. 

"Det är orättvist"

Ur undersökningarnas resultat:

• Fyra av tio barn i åldern 10-12 år och nära sex av tio mellan 13 och 15 år har erfarenheter av toppning. Äldre barn tycker i högre utsträckning än yngre barn att det är ok att toppa lag och pojkar i högre utsträckning än flickor.

• Bland de som varit med om toppning många eller några gånger uppger nära fyra av tio att de alltid eller mycket ofta fått vara med när tränaren toppat laget. Det kändes roligt men också orättvist för de som inte fick vara med. Bland de som inte fick spela lika mycket när laget toppades, menade de allra flesta att det kändes tråkigt och orättvist.

• Av de ledare som anger att de toppat sitt lag, menar drygt fyra av tio att det gör hela laget bättre på sikt. Drygt 40 procent av ledarna som toppat upplever att barnen förstod och accepterade det.

• Ledare toppar sina lag i mindre utsträckning om föreningen har en handlingsplan eller en policy för hur man ska agera på träningar och under matcher. Sex av tio ledare uppger att föreningen har en sådan policy eller handlingsplan i föreningen.

Fakta

Om undersökningarna

Rädda Barnen har med hjälp av TNS Sifo genomfört två undersökningar: i den ena har 351 barn i åldrarna 10-15 år intervjuats om vad de tycker och tänker kring toppning och vad som är viktigt för dem när de idrottar. I den andra undersökningen har 640 idrottsledare för lagidrott gett sin syn på liknande frågor. 

I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.