Men vad som också framkommer är att äldre barn tycker i högre utsträckning än yngre barn att det är ok att toppa lag och pojkar i högre utsträckning än flickor.

Strunta i toppning!

Det här visar Rädda Barnens två Sifo-undersökningar om barn- och ungdomsidrotten, med fokus på selektering för att vinna – så kallad toppning. 

Hela 85 procent av barnen i åldern 10-15 år säger att de vill ha kul när de idrottar, medan bara 3 procent säger att det är viktigt att vinna. 41 procent av barnen har erfarenhet av att vara med i lag som toppats, och det är vanligare att manliga idrottsledare toppar sina barn- och ungdomslag än att kvinnliga ledare gör det.

– Barn- och ungdomsidrott ska utgå från barnens eget uttalande intresse och behov. Ändå toppar idrottsledare för att vinna. Vuxna måste lära sig att skilja på barn- och vuxenidrott, säger Ola Mattsson som är expert på idrottsfrågor på Rädda Barnen. 

Ledarna vill inte se sanningen

Det är uppenbart att man för ofta misslyckas med att omsätta riktlinjerna för barn- och ungdomsidrotten i vardaglig handling: undersökningen visar att toppning förekommer i lag där barnen inte fyllt 12 år och att många av barnen i undersökningen upplever toppningen som tråkig och orättvis.

- Ingen kan på allvar tro att en tioåring utvecklas till en bättre spelare genom att ställas vid sidan medan kompisarna ska vinna matchen, säger Ola Mattsson

 - Men vinnarinstinkten kan göra knasiga saker med vem som helst och därför är det viktigt att vi alla påminner varandra om vad barnidrott faktiskt handlar om: att ha kul, vara med kompisar och grunden för god hälsa. 

"Det är orättvist"

Ur undersökningarnas resultat:

• Fyra av tio barn i åldern 10-12 år och nära sex av tio mellan 13 och 15 år har erfarenheter av toppning. Äldre barn tycker i högre utsträckning än yngre barn att det är ok att toppa lag och pojkar i högre utsträckning än flickor.

• Bland de som varit med om toppning många eller några gånger uppger nära fyra av tio att de alltid eller mycket ofta fått vara med när tränaren toppat laget. Det kändes roligt men också orättvist för de som inte fick vara med. Bland de som inte fick spela lika mycket när laget toppades, menade de allra flesta att det kändes tråkigt och orättvist.

• Av de ledare som anger att de toppat sitt lag, menar drygt fyra av tio att det gör hela laget bättre på sikt. Drygt 40 procent av ledarna som toppat upplever att barnen förstod och accepterade det.

• Ledare toppar sina lag i mindre utsträckning om föreningen har en handlingsplan eller en policy för hur man ska agera på träningar och under matcher. Sex av tio ledare uppger att föreningen har en sådan policy eller handlingsplan i föreningen.