Följer inte Danmarks framgångskoncept
Nej, regeringen nobbar en plan för ett nationellt stöd till kommuner och idrottsrörelsen i syfte att utveckla framtidens idrottsanläggningar. Nu riskerar Sverige att halka ännu längre efter i arbetet att hålla arenor uppdaterade.
-Det här var tänkt att förbättra villkoren för en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa, säger Björn Eriksson..
– Ska vi fortsätta att bedriva idrott och även öka aktiviteter är det en förutsättning med tillsyn och uppfräschning.
Här pekar Boverket, Sveriges kommuner och regioner och idrottsrörelsen tydligt på att det saknas en nationell anläggningsfond.
Många arenor behöver renoveras
- Det finns ett behov och borde ligga i regeringens intresse att hjälpa kommunerna och idrotten att vara måna om kvalitet och skick, säger Björn Eriksson, RF:s ordförande.
I Danmark som finns det en nationell anläggningsfond, LOA-fonden sedan 25 år tillbaka. Den danska LOA-fonden ger innovationsstöd för att bygga nytt och bygga om idrottsanläggningar, så att de blir flexibla och anpassade till nutid och framtid. Danskarna har därmed erfarenhet och kunskap. Men i Sverige tar man inte lärdom. Regeringen visar inte intresse för samma lösning.
– Sverige behöver följa Danmarks exempel och regeringen borde inrätta en nationell anläggningsfunktion. Den skulle ge stöd för innovation och modernisering av idrottsanläggningar, samla och utveckla kunskap kring idrottsanläggningar och stödja kommunerna som ofta bär hela kostnaden för att utveckla anläggningar, säger Björn Eriksson.
Inget återstartsstöd för 2023 och 2024
I höstbudgeten presenterades ekonomiskt stöd till idrottsrörelsen för 2022 med 1,966 miljarder kronor i ordinarie stöd och därutöver de 400 miljoner kronor som tillkommit för återstartsarbete under 2022.
Däremot finns inte de 400 miljonerna i återstartsstöd för 2023 och 2024 med i budgeten.
– Det extra stödet är vi glada för och betyder mycket för nästa år men som jag sagt tidigare så kommer det krävas långsiktiga satsningar och jag vill då förutsätta att återstartsstöd kommer att ges även för 2023 och 2024. Jag utgår från att det tas upp i vårändringsbudget under 2022, säger Björn Eriksson.
Thomas Ejderhov
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar