När ett svenskt OS-arrangemang föreföll vara som mest avlägset, efter diverse trevare under åren, så vill SOK, RF och SHIF inbjuda alla idrottsförbund till samråd om ett förutsättningarna för ett OS.

En första kalkyl hamnar på cirka 15-20 miljarder, varav 10 miljarder ska kunna täckas av intäkter. Av de återstående 5-10 miljarder är ungefär hälften investeringar med långsiktig nytta. En statlig garanti krävs.

Specialförbunden inbjudna

Alla specialförbund fick på onsdagskvällen inbjudan ett möte i Stockholm den 24 juni.

”När vi för frågan på tal möter vi både nyfiket intresse och tvekan inför vad det skulle kosta. Vi gör oss inga falska förhoppningar om statliga garantier. Först måste det visas att ekonomin är försvarbar och det måste gå att samla ett brett folkligt stöd. Läget inför 2022 är unikt och bör få en ordentlig prövning,”  skriver trion

Anna-Stina Nordmark Nilsson, ordförande SHIF/SPK, Stefan Lindeberg, ordförande SOK och Karin Mattsson Weijber, ordförande RF.

- Det är en intressant och spännande tanke som vi vill pröva inom idrotten, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.

- Vi vet inte om det blir verklighet, men det är verkligen något vi vill titta närmare på och diskutera, fortsätter Nordmark Nilsson.

Behöver en injektion

Det är helt uppenbar att de tycker att svensk idrott behöver en sådan injektion för att stimulera intresset för idrott på alla plan.

”Det finns en dröm om ett OS för att inspirera, locka fler till idrott och ett aktivt liv, om att få nya möjligheter att utveckla idrotten. Men också för att visa oss själva och omvärlden att vi vågar investera i framtiden, att vi har ett positivt utvecklingsklimat och att vi har kapaciteten för att stolt kunna bjuda in världen”, menar trion.

De är väl medvetna om de ekonomiska aspekterna:

”Det finns förstås en oro för vad ett OS skulle kosta och om Sverige är tillräckligt stort. Kostnaderna för vinter-OS i Sotji skrämmer. Men behovet av investeringar beror på vad som redan finns på plats.

Kapciteten finns

Vi menar att det är dags att på allvar pröva en idé som bygger på den kapacitet som redan finns och minimerar behovet av extra investeringar - vinter-OS och Paralympics i Stockholm.

Vår bild är att Stockholm skulle vara en fullvärdig och attraktiv kandidat. Mycket talar för att en sådan kandidatur kan bli framgångsrik.

Ett vinter-OS i Stockholm skulle göra det möjligt att visa upp vinteridrott för hela världen mitt i en dynamisk huvudstad. Slottssprinten och Hammarbybacken tar redan idag vintersport ända in i stadsmiljön i Stockholm.

IOK mera lyhört

De nya stora arenorna blir ett exempel på att det mesta redan finns på plats.

Det är idag möjligt, även den mildaste vinter, att arrangera alla idrotter i vinter-OS och Paralympics i Stockholm. Men de alpina fartgrenarna kan bara Åre klara av.”

Trio pekar också på att IOK accepterar idag en sådan uppdelning och t o m att man går över gränsen till ett annat land om det behövs för att komma åt bergen.

De tror också att de kan få gehör för ett återhållsamt arrangeman efter OS i Sotji som har en gigantisk investeringsbudget. Den olympiska rörelsen behöver ett vinter-OS som är ansvarsfullt när det gäller kostnader. Ett exempel som pekar mot nya lösningar, lägre kostnader men med hög kvalitet och närhet. Och där OS lämnar ett arv för framtiden med ökade möjligheter till vinteridrott i och nära stadsmiljöer med mycket människor.

Deadline i november

Ett vinter-OS i Stockholm skulle bygga på befintlig infrastruktur, befintliga anläggningar och Stockholms rika utbud av hotell-, konferens- och mötesplatser. Flygplatskapaciteten och järnvägsförbindelserna finns redan.

- En ansökan måste kunna samla Sverige som nation, alla delar av landet och alla generationer. Ett OS förutsätter att vi kopplar ihop resurser oavsett var de finns. Näringslivet kommer att involveras och föreningslivet mobiliseras. Ett OS ska ge nya resurser och inte förbruka det som behövs för andra behov.  

Ska Stockholm, tillsammans med Åre, ansöka om att få arrangera spelen 2022 måste SOK lämna in stadens namn senast den 14 november 2013 till IOK. I mars 2014 ska den första ansökan lämnas in och IOK väljer ut finalstäderna i juli 2014. En fullständig ansökan med garantier ska lämnas in i januari 2015 och i juli 2015 fattar IOK sitt beslut.

Här är dokumentet

Ekonomin vid et OS är alltid omdiskuterad. Här betonas att det måste finnas en tydlighet och öppenhet om kostnader, investeringsvolym och finansiering för ett beslut om en ansökan. Bara om allmänheten tycker projektet är rimligt och fattbart förtjänar det stöd.

Kostnader och investeringar har tre huvudsakliga poster:

1. Genomförandebudget

Direkta kostnader för att genomföra spelen. Arbetskraft, planering, anpassning och drift av anläggningar, genomförande av tävlingar, transporter, kost och logi för trupper och funktionärer. Vid de senaste spelen och i planerna för vinter-OS 2018 handlar det om storleksordningen 10 miljarder kronor. Målet är att kostnaderna ska kunna täckas av bidrag från IOK:s rättigheter och internationella sponsorer, biljettintäkter, nationella kommersiella program mm, men erfarenheterna visar att värdlandet kan behöva stå för upp till 10 procent av dessa kostnader.

2. Infrastruktur

Investeringar i nybyggnation och upprustning av arenor, bostäder och annan infrastruktur. Utgångspunkten är att investeringarna ska ha en vettig efteranvändning som motiverar en långsiktig finansiering. Ett vinter-OS i Stockholm skulle bygga på befintlig infrastruktur och befintliga anläggningar men det finns ett betydande investeringsbehov.  I Stockholms fall handlar det främst om en OS-by för aktiva och ledare.  Merkostnaden för OS-anpassning och om dessa bostäder kan användas efter OS, exempelvis som studentbostäder, blir avgörande. Investeringen kan uppgå till 2-3 miljarder i dagens penningvärde. En OS-by behövs även i Åre.

Slalombackar behöver anpassas, hoppbackar behöver byggas (för att sedan sannolikt monteras ner och flyttas) och andra anläggningar för exempelvis ishockey, curling och skidskytte behöver anpassas. Längdskidor och skidskytte kan genomföras i Stockholm eller i de omedelbara omgivningarna. Det är rimligt att kostnaderna för dessa delar uppgår till 1-2 miljarder.

3. Säkerhet

En kostnad som är svårast att bedöma och skiftar stort mellan olika spel. Den blir beroende av möjligheten att engagera frivilliga organisationer och volontärer, men avgörande blir det aktuella säkerhetsläget.”

Anna-Stina Nordmark Nilsson, Stefan Lindeberg och Karin Mattsson Weijber väntar på reaktionen och är förväntansfulla inför mötet i Stockholm.