Så nu har jag agerat glädjedödare också. Kan inte tänka mig att något lag i den här turneringen har en chans att rubba spanjorskorna och då blir det alltså inget guld till Sverige i den här turneringen heller. Teknik, kvickhet, återerövring, attack, passningssäkerhet, komplett fotboll helt enkelt. Jag blir glad om Spanien vinner för en bättre förebild för lag som vill utvecklas är svårt att tänka sig. Så här skall fotboll spelas. 

Några skräckminuter

Sverige hade också sin grannfejd att genomlida i hettan i Geneve och kom till matchen uppfyllt av känslan att kunna vinna komfortabelt igen mot Danmark. Det hade ju varit en uppvisning (6-1) senast med det bästa spelet på åratal. Men det var väl klart att danskorna, med den svenske förbundskaptenen Andrée Jeglertz, inte skulle låta sig förödmjukas en gång till. Fem man i backlinjen, resten av laget med försvar och destruktivitet som huvuduppgifter istället för att som senast snurra till det på mittfältet, tappa boll och hjälpa svenskarna att starta anfall. Och Baja-Maja i målet (ja, förlåt hon heter faktiskt Maja Bay Östergaard) som fick så mycket skit för sitt taffliga målvaktsspel sist - då hon såg ut som fågelskrämma som fladdrar för vinden - gjorde nu några riktigt fina räddningar. Och så prickade storstjärnan Pernilla Harder målramen med ett vackert skott och domarna höll på i evigheter med en VAR-granskning som, vid en snabbtitt såg ut som en dansk straff innan man backade bandet och insåg att oegentligheter pågått strax innan straffsituationen och skräckminuterna var över. 

Angeldahl bär laget

Visst var det Sveriges match men nu fick laget åter försöka sig på att hantera lågt spelande lag och det har ju varit lite si och så med effektiviteten i sådana matcher trots ibland stort bollinnehav. Så tur för Sverige att två av de riktigt stabila pjäserna sedan länge, Kosovare Asllani (200:e landskampen) och Filippa Angeldahl, var på allra bästa humör och såg minst trötta ut i den sugande hettan. Angeldahl har en period i vår visat att hon är Sveriges stabila bärande balk med fysisk styrka, hårt försvarsjobb men också med offensiv lust och förmågan att avsluta iskallt. 

Snyggt väggspel mellan de båda och skarpt och välplacerat 1-0-mål av Angeldahl - och så var EM-premiären räddad. Danskorna var underlägsna den här gången också men gav sig själva chansen med en ny taktik och 1-0-ledningar är som bekant sköra i fotboll. Harders fina vänsterskott kunde lätt smitit in under ribbnan och dagen hade varit (nästan) helt förstörd. Redan ett oavgjort resultat för Sverige hade bedömts som ett halvfiasko.

En sann njutning

Sverige har Polen och Tyskland att hantera också i gruppspelet, polskorna står näst på tur och med vinst är Sverige klart för kvartsfinal. Tyskland är kanske också hanterbart men lär enligt rapporterna vara på väg upp till tidigare högstanivåer efter en svacka. Tyskorna har vunnit hälften av av alla EM på damsidan som spelats sedan 1984 (åtta av 13) . Men det är nu tolv år sedan (EM i Sverige 2013) laget var i final senast, 2022, men föll mot värdnationen England efter förlängning. 

Så det var länge - precis som på herrsidan - en period då man kunde förutspå att tyska lag alltid är med på slutet när allt skall avgöras. Tyskarna slog polskorna med 2-0 i sin premiärmatch och det rimliga är att de går vidare till kvartsfinal tillsammans med Sverige. 

Men, som sagt; av det som hittills skådats från EM i det dyra och heta Schweiz befinner sig det spanska laget på höjder som inte låter sig erövras av någon annan. Rejält, effektivt, snabbt och vackert. Det var en sann njutning för en fotbollskonnesör att hur de med närmast generande överlägsenhet hanterade sitt iberiska grannland. 

Så, sorry Sverige; det blir inte guld den här gången heller,.