Störst uppmärksamhet de senaste veckorna har kanske Oslos ansökan fått efter att Oslo kommun offentliggjort de 6000–7000 sidorna med alla IOK:s krav på arrangörerna. Norska politiker kontrade sedan med att presentera egna krav som man vill ska ställas på IOK.

Den 14 mars 2014 var sista dag att lämna in sin ansökan till IOK. Den 8–9 juli kommer IOK sedan att utse de kandidatstäder som ska gå vidare till den slutliga omröstningen som sker 31 juli 2015 vid IOK:s 127:e session i Kuala Lumpur, Malaysia.

Här är de fem städerna som fortfarande är med i racet om att få arrangera vinter-OS 2022.

Oslo, Norge

Med Lillehammer, alpint och kälksporter.
Landets befolkning: 5 miljoner.
Stadens befolkning: 634.000.
Tidigare OS: Oslo 1952, Lillehammer 1994.

Vid folkomröstningen i samband med Stortingsvalet i höstas huruvida Oslo skulle ansöka om OS 2022 var en majoritet för att söka – en ansökan som lämnades in förra veckan. Det gjordes trots att Stortinget ännu inte har tagit ställning till någon statsgaranti, vilket man kommer att göra först hösten 2014 om Oslo utses av IOK som en av de slutliga kandidaterna.

”Games in the city”, är vad Oslo kallar sin vision och den totala kampanjbudgeten är på motsvarande 330 miljoner svenska kronor. Det är vad ”OL-direktören” Eli Grimsby och hennes kollegor har att spendera för att försöka få OS till Norge igen.

Budgeten för att arrangera OS i Oslo lyder i dagsläget på 21,7 miljoner norska kronor. Oslo framhåller öppenheten i sin ansökan och har lagt ut alla sina ansökningshandlingar på nätet. Samtidigt tillkännagav man nyligen att man på Oslo kommuns hemsida lagt ut även alla tekniska krav från IOK. Det rör sig om mellan 6000 och 7000 sidor. Se här

IOK har ju satt igång ett reformarbete kallat ”Olympic Agenda 2020” och i början av mars ställde norska stortingspolitiker (från Höyre och Fremskrittspartiet) en rad krav på IOK för att Norge ska kunna bidra till OS utveckling: Det handlar bland annat om att IOK ska betala sina egna hotellkostnader själva, att kostnader för extra grenar som IOK beslutar om inte ska belasta arrangören, att byggnadsarbetares rättigheter ska tillgodoses och att jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter ska vara en viktig del av ett OS i Oslo 2022.

Lillehammer är för övrigt OS-värdstad redan år 2016 då man arrangerar det globala ungdoms-OS (YOG), med 1100 tävlande i åldrarna 15–18 år. Det handlar om totalt 70 grenar i samtliga de 15 olympiska vintersporterna.

Lviv, Ukraina

Med Borzhava, alpint, och Tysovets, snösporter.
Landets befolkning: 45 milj.
Stadens befolkning: 730 000.
Tidigare OS: Några fotbollsmatcher spelades i Kiev när Moskva arrangerade sommar-OS 1980.

Lviv i västra Ukraina var en av värdstäderna för fotbolls-EM 2012 och satsade inför mästerskapet på en ny stadion, Arena Lviv, där invignings- och avslutningsceremoni är tänkt att hållas, och även en ny flygplats. Trots oroligheterna i Ukraina har man meddelat att man fortfarande ansöker om spelen 2022: ”Dessa spel är en nationell prioritet för Ukraina”, skriver man i ansökan. Som alla övriga ansökningar så har man en stad och en bergsregion som söker tillsammans, i det här fallet Karpaterna. Kampanjbudgeten är cirka 20 procent lägre än Oslos.

Kraków, Polen

Med Zakopane, snösporter, och alpint i Jasna i Slovakien
Landets befolkning: 38 milj.
Stadens befolkning: 760.000.
Tidigare OS: Nej.

Det är städer som söker och arrangerar OS, men den stora frågan är om IOK för första kommer gången kommer att låta två länder dela på ett OS?

”Topografiska orsaker”, det vill säga avsaknaden av egna berg, gör det dock möjligt att ansöka om delade spel enligt regel 35.2 i den olympiska chartern. Slovakiska Jasna som ligger i Tatrabergen, 175 km från Kraków, arrangerade alpina JVM för två veckor sedan och man tror förstås mycket på att området kan utvecklas ytterligare med ett OS.

Krakóws stadsfullmäktige vägrade i januari att låta OS-frågan bli föremål för en lokal folkomröstning. Den 14 mars sade fullmäktiges ordförande Boguslaw Kosmider att man skulle dra tillbaka ansökan om det inte fanns folkligt stöd för den. Men det folkliga stödet tycks vara stort, så han ska nog inte behöva ge upp i förtid. Den totala kampanjbudgeten är cirka 165 miljoner svenska kronor.

Almaty, Kazakstan

Landets befolkning: 17 miljoner.
Stadens befolkning: 1.477.000.
Tidigare OS: Nej.

Almaty (tidigare Alma-Ata) var fram till 1997 Kazakstans huvudstad. För den sportintresserade är Alma-Ata mest känt för Medeobanan på 1700 meters höjd, där flera världsrekord i skridsko sattes. Almaty lanserar ”kompakta spel” 2022, de kommer att arrangeras inom en radie av 35 kilometer.

Kazakstan har stora gas- och oljeinkomster så den finansiella biten kommer förmodligen inte att vara ett problem. Man har dock sagt att man inte ska ha någon stor budget för att arrangera spelen. Almaty kommer att arrangera Vinteruniversiaden (”student-OS”) 2017 och då kommer 10 av 12 OS-arenor att finnas färdiga.

Mänskliga rättigheter kan dock vara ett problem om IOK väljer att ta hänsyn till detta framöver. ”Officiella ambitioner om en ökad reformtakt har inte uppfyllts. Respekten för mänskliga fri- och rättigheter är bristande och Kazakstan får regelbundet kritik för detta av internationella organisationer”, skriver svenska UD.

Peking, Kina

Med Yanqing, alpint och kälksporter, och Zhangjiakou, snösporter.
Landets befolkning: 1363 miljoner.
Stadens befolkning: 21.500.000.
Tidigare OS: Sommar-OS 2008.

Invignings- och avslutningsceremonierna ska hållas i ”Fågelboet”, precis som 2008, är det tänkt. Till skillnad från 2008 menar Peking att man nu vill arrangera ekonomiska spel. Det syftar möjligtvis på att man återanvänder fågelboet, men icke desto mindre måste nya arenor för de flesta andra sporter förstås byggas. Yanqing ligger 90 km från Peking och Zhangjiakou 190 km från Peking. Man hävdar också att 94,8 procent (!) av folket är positiva till ett vinter-OS i Peking…

Men det blir olympiska spel i Asien såväl 2018 som 2020. Kan det vara till nackdel för Peking? Staden har heller inte några direkta vintersporttraditioner. Den kinesiska staden Harbin har tidigare försökt få vinter-OS, utan att lyckas. Noterbart är också att Nanjing nu i sommar arrangerar ungdoms-OS.

Sverige då?

Kommande, redan beslutade, OS-städer är Rio de Janeiro (Brasilien) sommar-OS 2016, Pyeongchang (Sydkorea) vinter-OS 2018 samt Tokyo (Japan) sommar-OS 2020. Inte mycket Europa med andra ord…

Så kanske Stockholm 2026, då?? Nej, inte om man får tro IOK:s Gunilla Lindberg som besviket sade så här i en intervju med Radiosporten under OS i Sotji:

- Det är nog kört för många, många år framöver. Vi har lämnat in en preliminär ansökan och drar tillbaka den. Det är inget bra tecken... De (Oslo) har kanske lite visioner för idrotten som vi inte har i Sverige…

En tydlig passning

Kultur- och idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth gjorde ”en politisk markering” och avstod att gå på OS-invigningen i Sotji. Ska vi då kritisera andra OS-arrangörer? SOK:s ordförande Stefan Lindeberg, som inte heller tyckte att Sotji var ett bra val för ett vinter-OS på, svaradei en intervju i SVT:

- Vi vill att OS ska stå för värden som handlar om mänskliga rättigheter, som handlar om vänskap, fred och schyssta villkor, sade Stefan Lindeberg. Men man måste också titta på vad finns det för möjligheter för IOK att göra val? Jag tycker att vi har ett ansvar, vi ska kritisera och man ska använda ett OS för att kasta ett ljus på det land som är värd.

- Men vi måste också vara beredda att ta ansvar och erbjuda oss själva som värd när vi kritiserar andra.

En tydlig passning från SOK till idrottsministern (som satt bredvid) och som inte vill ha ett OS i Sverige…

Lars Ingels
Författare till bl a böckerna ”På snö och is – boken om vinterspelen” (2009) och ”Svenska guld i vinter-OS” (2014).

Eli Grimsby, direktör i Oslo 2022 och Halstein Bjercke under presenationen av loggan för kampanjen. Foto: Cornelius Poppe, NTB Scanpix / TT