Unga utövar idrotter och träningsaktiviteter för att må bra, för att det ger energi och för att det är roligt. Ungdomsbarometerns rapport visar att det som unga tycker är roligt är att känna sig fysiskt och psykiskt stark, att använda kroppen, lära sig saker och att utvecklas. ’

Då hoppar många av

Det är idrottsrörelsens gemensamma idé: att idrott är att människor ska trivas, må bra och utvecklas under hela livet.

Men i 11-årsåldern händer något – många hoppar av idrotten.

De unga som svarat i rapporten menar att det handlar om en upplevd press och stress i andra delar av deras liv. Främsta skälet är att ”inte orka eller ha tid”. Här har idrottsrörelsen en utmaning att anpassa sig till den allt mer stressande verklighet som unga upplever.

– Det är avgörande, om vi vill behålla unga inom idrotten, att vi inte är ännu en källa till stress. Istället för att läsa situationen som att konkurrensen om de unga hårdnar bör vi som idrottsrörelse använda och utveckla vår möjlighet att agera fristad i en stressad samtid, säger Malin Träff, barn- och ungdomsansvarig på RF/SISU.

Annorlunda villkor i dag

Dagens ungdomsgeneration blir allt mer värderingsstyrd. När unga idag beskriver sig själva hamnar ”identiteterna” antirasist, feminist och miljövän högst på listan. Begreppen sportfantast och träningsfreak kommer längre ner, i mätningen i Ungdomsbarometerns rapport.

Det innebär inte att unga är mindre intresserade av att idrotta än tidigare. Tvärtom har intresset för träning, idrott och hälsa ökat de senaste åtta åren. Men unga idag nöjer sig inte med att vara fotbollsspelare, gymnaster eller simmare.

– Dagens unga är mer komplexa, sett till intressen och identiteter, än vad vi i tidigare generationer varit. Det innebär att vi som idrottsrörelse behöver svara upp mot delvis nya krav - också formulerade i den förändring som idrottsrörelsen påbörjat i och med Strategi 2025. Kan vi exempelvis möta den nya, värderingsstyrda generationens önskan om ett jämlikt, jämställt och hållbart sammanhang? säger Malin Träff.

Engagemang är en annan gemensam nämnare i rapporten. Det samhällspolitiska intresset har ökat tydligt bland unga över tid. Nio av tio unga anser att de har stora möjligheter att påverka sina liv. Slutsatsen äratt unga som förväntar sig att kunna påverka sin omgivning kommer ställa högre krav på medbestämmande i de sammanhang de verkar. De vill  ha inflytande över hur träningar läggs upp och att bli lyssnade på av ledare inom föreningen.

Låt ungdomarna bestämma

– Vi behöver se till att unga idag lär känna idrottens demokratiska uppbyggnad och guida dem i hur de kan kanalisera sin vilja och sitt engagemang. Jag tror att vi behöver gå tillbaka till rötterna och bli bättre på att berätta om vad en förening är och varför vi tror på folkbildning och allas rätt att vara med, säger Malin Träff.

- Därefter behöver vi våga kliva åt sidan och ge mer makt och inflytande åt ungdomarna, 

Här kan du läsa hela rapporten från Ungdomsbarometern