I dag leder han ett unikt forskningsprojekt vid Kristinegymnasiet i Falun i samarbete med Umeå Universitet och Karolinska Institutet. Med det vetenskapliga stödet medverkar eleverna i två klasser för att försöka ge svar på hur mer vardagsmotion kan få dem att må bättre. Resultatet är entydigt.

Cyklar i klassrummet

 Elevernas respektive klassrum skiljer sig avsevärt mot standarden. Här finns balansplattor, ståbord, specialstolar, sittcyklar för att utföra motionsövningar med vissa mellanrum under lektionerna.

Skolverket stöder verksamheten och följer resultaten. Och inte minst, eleverna gillar det de får vara med om – och de vill gärna fortsätta.

-Allt känns mycket positivt, säger Johannes Skog som själv har varit väldigt aktiv i sitt liv.

Men efter tolv år som elitspelare i innebandy tvingades han sluta på grund av ett befarat ärftligt hjärtfel.

-För första gången i mitt liv hade jag dödsångest. Jag är tacksam att det inte hände något, minns Johannes som därefter och i ännu högre grad är mån om sin fysik.

Folkhälsomyndighetens rapport

Till vardags jobbar han  vid Kristinegymnasiet i Falun och han som många andra inom skolan tog del av rapporterna om ungdomarnas allt sämre hälsa. Men till skillnad mot merparten beslöt han sig för att försöka göra något åt det.

Johannes läste om Folkhälsomyndighetens rapport ”Barn och ungas rörelsemönster” (som visar att flertalet skolelever är stillasittande eller halvliggande under större delen av sin vakna tid). 

Rapporten visar även att barn och unga som rör på sig i större utsträckning säger att de mår bra och upplever mindre skolstress än de som är fysiskt inaktiva. 

Johannes hittade också fakta som Anders Hansens ”Hjärnstark”. Resultat efter all research stämmer överens med vad tidigare forskning om hjärnan och betydelsen av fysisk aktivitet. 

Politikerna lyssnade

Johannes jobb och envishet utmynnade i Falu kommuns statsbidragsansökan.

I det läget hade Johannes lyssnade politikerna på hemmaplan på honom. Det fanns ett brett stöd i Falun för att integrera mer rörelse och motion i undervisningen. Förespråkare blev allt flera och i det läget fick.  projektet 1,3 miljoner från Skolverket. Nu är Johannes Skog och specialpedagogen Anna-Karin Ögren anställda på halvtid för att driva projektet.

Det har utmynnat i innovativa gymnasieklassrum med kontorscyklar, ståbord och balansplattor Två klasser ingår. En aktiv och en icke aktiv för att kunna göra jämförelser mellan grupperna

Vi vill ju se hur elevernas studieresultat och välmående påverkas av en skolmiljö som uppmuntrar till rörelse och motion, betonar Johannes Skog.

Vikten av vardagsmotion

Insatsen fokuserar på lågintensiv aktivitet i form av vardagsmotion och består av tre delar:

Fysiska lågintensiva aktivitetspauser om tio minuter sker både på engelska- och matematiklektioner.

Speciellt utrustade klassrum uppmuntrar till rörelse i form av 

Walking pods för att motivera eleverna och för att de ska bli inspirerade och känna att träningen gör nytta.

Johannes ville också ha vetenskapligt stöd för projektet och sökte kontakt med Umeå Universitet och Karolinska Institutet.

Jag ville vara säker på att insatsen blev vetenskapligt utformad och att vi kunde utvärdera resultatet. Tre forskare, med olika specialistområden, är nu knutna till projektet. Från Umeå Universitet deltar docent Mikaela Nyroos med inriktning pedagogik, och doktor Hans Löfgren med inriktning barn- och ungdomspsykiatri. Från Karolinska Institutet medverkar doktor Daniel Berglind med inriktning folkhälsovetenskap. 

Projektet var tänkt att pågå under ett år, men har är förlängt ett halvår tack vare nyfunnen och all positiv erfarenhet. Under perioden testas eleverna vid tre tillfällen för att mäta effekterna.

Målet är att få eleverna att röra sig mer i vardagen och att de upplever en positiv attityd via:

• Såväl fysisk som psykisk känsla
• Gruppdynamikens påverkan i klassen 
• Förbättrade studieresultat i matematik och engelska.

Nya bevis på behovet

Eleverna är också kartlagda via bakgrundsfrågor (om skärmtid, vardagsmotion, idrottsförening).

-Det är spännande. Vi vill påverka eleverna att röra sig mer i vardagen och i skolan för att sedan se hur de påverkas, betonar Johannes Skog.

Forskarna följer eleverna under ett helt år och åter, och åter, att anstränga sig är nyttigt, det bevisas igen och med all önskvärd tydlighet.

Thomas Ejderhov