Ett år efter att coronapandemin slog till mot Sverige är restriktionerna fortsatt mycket begränsande för idrottsrörelsen. De omfattande negativa ekonomiska effekterna som kunde ses under våren och sommaren 2020 finns kvar, men har minskat något över tid.

Däremot har de negativa konsekvenserna av inställd och begränsad idrottsverksamhet vuxit tillsammans med oron för att många inte kommer tillbaka till idrotten när den väl kan starta igen. Oron är särskilt stor för ungdomar och unga vuxna som inte fått träna eller tävla på lång tid och dessutom haft distansundervisning eller hemarbete.

Idrotten är försvagad

– Coronapandemin har lett till stora revor i idrottsrörelsen. Revor som riskerar fortsätta växa. Det kommer ta lång tid innan vi kan hissa alla idrottsrörelsens segel igen. Jag räknar med att i mitten av juni kunna lägga fram en plan för återstart och behov av stöd till idrottsrörelsen på 900 miljoner kronor för perioden 2022 till 2024, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Frustrationen över trubbiga och svepande restriktioner har varit stor och vuxit över tid. Även om idrottsrörelsen i stort har varit lojal mot restriktionerna för att minska risken för smittspridning har trovärdigheten ifrågasatts ju längre pandemin har fortgått och verksamheter som hindrats trots i vissa fall liten risk för smittspridning.

– Att bekämpa pandemin har alltid varit första prioritet. Men det måste ske med rimlighet och förnuft. Regeringen och Folkhälsomyndigheten har några steg kvar för att ta bort de allra trubbigaste restriktionerna, säger Björn Eriksson.

Det positiva är att många föreningar har anpassat sin verksamhet, hållit igång med alternativ träning, hittat nya former för både digitala tävlingar och digital utbildning. Vissa idrotter har mött nya målgrupper, inte minst de idrotter som har sin idrottsarena i naturen.

"Ändå klarat oss bra"

– Även om vi är hårt drabbade har vi stått pall för pandemin. Vi har visat att vi är en folkrörelse i ordets bemärkelse. Alla våra miljontals engagerade som har ansträngt sig för att minska risken för smittspridning och samtidigt följa vår passion att tillsammans hålla igång idrotten och få föreningen att klara sig genom krisen. Jag är stolt över att vi är en rörelse att lita på och som gör Sverige starkare, säger Björn Eriksson.

Sammantaget ser Riksidrottsförbundet med stor oro på att alltför många, i synnerhet barn och ungdomar, inte kommer att hitta tillbaka till idrotten efter pandemin. Dessvärre är risken att de barn och ungdomar som kanske behöver idrotten allra mest kommer att vara de som inte kommer tillbaka till idrotten och att de föreningar som tidigare har lockat den målgruppen kommer vara kraftigt försvagade.

Här kan du läsa rapporten Ett år med corona 

Här kan du läsa UNgdomsbarometerns rapport