Rådgivnings- och revisionsföretaget EY släpper årligen rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” som baseras på SHL-klubbarnas årsredovisningar.

Syftet med studien är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Jämfört med den i förtid avslutade säsongen 2019/2020 var pandemins påverkan på fjolårets säsong i allra högsta grad närvarande, inte minst på grund av den uteblivna publiken. Den totala nettoomsättningen i SHL under 2020/2021 uppgick till 1 283 miljoner kronor.

Minskning med 32 procent

Det är en minskning med 611,3 miljoner kronor, motsvarande 32 procent, jämfört med 2019/2020. Nettoomsättningen per klubb uppgår till 91,6 miljoner kronor, vilket är att jämföra med 135,3 miljoner kronor föregående år. 

– Den uteblivna publiken har varit, och är, ett hårt slag för svensk elitidrott, och för första gången på två år minskade klubbarna sin omsättning. Även om de försökt parera pandemins följder genom exempelvis sänkningar av personalkostnader, som är den överlägset största kostnadsposten. Årets upplaga av rapporten har inkorporerat det stöd som klubbarna fått av Riksidrottsförbundet, och även om det varit välbehövligt har det, sett till de uteblivna intäkterna, ändå inte räckt till för att hålla ekonomin igång, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY.

2019/2020 stod publikintäkter för 20 procent av klubbarnas nettoomsättning, men i år har publikintäkterna minskat med 335 miljoner kronor. Publikintäkter är detta år den minsta intäktskällan för klubbarna. Förutom detta har även servering, kiosk och souvenirer minskat med 144,7 miljoner kronor. Den största delen av klubbarnas nettoomsättning utgörs av intäkter från rättighetsersättningar. Rättighetsersättningarna står för 47 procent av den totala nettoomsättningen och uppgår till 603,6 miljoner kronor.

1 670 miljoner i kostnader

De totala kostnaderna under 2020/2021 uppgår till 1 670 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning på 228,8 miljoner kronor eller 12 procent jämfört med föregående säsong. De totala kostnaderna är högre än de återkommande intäkterna, vilket innebär att SHL-klubbarna redovisar ett negativt rörelseresultat på sammanlagt minus 387,2 miljoner kronor.

Föregående säsong uppgick förlusten till minus 4,7 miljoner kronor. Inkluderas övrig omsättning, där stöd och bidrag till stor del redovisas, uppvisar hälften av klubbarna ett negativt resultat. 

För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha en stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att den förening eller det aktiebolag som söker licens har behövt ha minst sex miljoner kronor i eget kapital. För att mildra effekterna av pandemin slopades licenskravet på eget kapital inför säsongen 2021/2022. Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 27,4 miljoner kronor och uppgår till 454,8 miljoner kronor.

Det egna kapitalet består till stor del av tidigare uppbyggda vinster, varför det ökade även under detta förlustår.

Högst löner, men bottenlag

– Klubbar som under året gjorde positiva resultat bidrar i viss mån till ökningen. Andra exempel kan vara transaktioner med minoritetsägare, uppskjutna skatteeffekter, aktieägartillskott eller utdelningar från fonder. Inför nästa säsong införs en ny modell för licenskravet, baserad på klubbarnas egna kapital i förhållande till den totala omsättningen.

- Den här anpassningen kommer slå mer rättvist mot samtliga föreningar, oavsett storlek. I dagsläget ser 10 av de 14 klubbarna ut att kunna möta de nya kraven, vilket får ses som en ljuspunkt, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY. 

När det gäller lönekostnader i förhållande till grundserieplacering har det i alla tidigare undersökta år funnits ett samband mellan ekonomiska förutsättningar och sportslig prestation. Klubbarna med höga lönekostnader placerar sig ofta högt upp i serietabellen. Årets rapport visar dock kraftiga undantag från detta, till exempel Brynäs IF, Linköping HC och HV 71. De två förstnämnda klubbarna hade högst respektive näst högst lönekostnader i ligan, men placerade sig ändå på trettonde respektive tolfte plats. HV 71 degraderades till Hockeyallsvenskan efter kvalspel mot Brynäs IF.

– Den uteblivna publiken har varit, och är, ett hårt slag för svensk elitidrott, och för första gången på två år minskade klubbarna sin omsättning, avslutar Carlos Esterling och Mikael Bergsten, ansvariga för EY Entrepreneur Of The Year i Sverige och Sports Business Services.