En penninggalopp som har fortsatt under sommar-höst 2024 och som  innebär att 6 av 14 klubbar kan få svårt att klara kraven på elitlicens under 2025, kravet är 10 procent av klubbens totala omsättning i eget kapital.

 Under säsongen 2023-2024  redovisade 11 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader) på totalt minus 65,8 miljoner kronor. Det kan jämföras med minus 49,9 miljoner 2022-2023.

EYgranskar årligen

Detta, och många andra siffror behandlas i den årliga rapporten ”Hur mår svensk elitishockey” från rådgivnings – och revisionsföretaget EY.

-Det är inte ekonomiskt hållbart att lönekostnaderna ökar, utan att intäkterna också ökar. Mitt råd är att klubbarna behöver hitta nya intäktsströmmar, eller öka befintliga, eller se över sina lönekostnader. Många lag har en nedåtgående spiral, konstaterar Carlos Esterling, artikelförfattare på EY Sport Business.

Enligt rapporten hade Rögle högst lönekostnad i SHL förra säsongen med nästan 134 miljoner kronor.  Signaler från Bjärehalvön i höst pekar på en ytterligare stegrande lönekurva med nyförvärven Leon Bristedt och Jakob Peterson som frontspelare. 

Lägst lönekostnad förra säsongen hade Malmö Redhawks med drygt 68 miljoner kronor. Guldvinnande Skellefteå återfinns på den undre lönehalvan med 92 479 miljoner i spelarersättning. 

Publikrekord i ligan

Under 2023-2024 noterade SHL alla tiders publikrekord med nästan 2,6 miljoner unika besökare,  trots att IK Oskarshamn med sin mindre arena, 3 275 åskådare som max, var ett publikt sänke. 

 De 14 lagens totala nettoomsättning landade på drygt 2,3 miljarder kronor, en ökning med fyra procent jämfört med 2022-2023. Samtidigt ökade klubbarnas totala kostnader med fem procent.

-Intäkterna ökade inte i samma utsträckning som kostnaderna. Den senaste tidens räntesänkningar och positiva inflationssiffror kan bidra till att stärka klubbarna ekonomi. Men samtidigt kvarstår utmaningen med spelarlöner, poängterar Carlos Esterling.

Rapporten visar även att klubbarnas kassalikviditet har minskat jämför med föregående säsong. Likviditeten är ett mått på klubbarnas betalningsförmåga på kort sikt. 7 av 14 klubbar har en likviditet som är under siffran 1. Ett värde under 1 innebär att klubben inte kan lösa sina kortfristiga skulder – men räddas av starka egna kapital, men även här finns varningssignaler.

-SHL är ishockeyns skyltfönster, verksamheten bedrivs koncernform men ökade lönekostnader, negativa rörelseresultat och licenskravet sätter stor press. Om förutsättningarna förbli oförändrade kan klubbarna tvingas skära ned på verksamhet och ambitioner, avslutar Carlos Esterling.

Beroendet av TV-pengar

Till skillnad från NHL mörklägger SHL spelarnas lönenivåer.

I ärenden i förbundets  disciplinnämnd är vitesbeloppet 10 procent av grundlönen. Därför vet vi med bestämdhet att Färjestads slovakiske spelare Marian Studenic tjänar drygt 300 000 kr/månaden, då hans böter uppgick 30 717 kronor .

Den enskilt största intäktsposten för SHL-klubbarna är det omtalade rättighetsavtalet,  TV4 Play, samt andra centrala avtal, som beräknas ge de 14 lagen vardera 60 miljoner kronor. Avtalet löper över 2029-2030 års säsong. Trenden just nu är en vikande rättighetsmarknad, nästa förhandling kan bli en kalldusch för SHL-organisationen.

Efter uppehållet för Karjala Cup är det åter SHL-ishockey från och med torsdag.

Ekonomiskt ansvariga, som noga analyserat EY-rapporten, kan möjligen finna nytt syret i att ligan går mot ett nytt alla tiders publikrekord, trots att endast 16 av 52 omgångar är spelade. I våras noterades över 2,6 miljoner besökare. 

Tacka nykomlingen Brynäs för det!

 I Gävle är det åter hockeyhausse, bytet med Oskarshamn är mumma för ligan. Hemmasnittet i Monitor Erp Arena är imponerande 7 510 åskådare på åtta hemmamatcher.

 Kan till och med ligans totala snittsiffra över hela säsongen hotas?

 Den är på 6 394 besökare från säsongen 2011-2012.

 Så här långt är snittet 6478 åskådare, det imponerar. Allra helst som sex av lagen har arenor med kapacitet som understiger nuvarande snitt – det gäller Luleå, Rögle, Timrå, Växjö, Skellefteå och Örebro. Ja, i Ängelholm och Örebro är det lapp på luckan vid varje nedsläpp – dags att bygga ut kanske!

Malmö, Modo och Leksand har så här långt tappat åskådare, de två sistnämnda 500 i snitt per hemmamatch. Det innebär på sikt ekonomiska bekymmer.

Kjell Nilsson