Golfen var tidigt ute med att inse att forskning och utveckling är viktigt för att kunna bedriva hållbar skötsel av gräsytor med hög kvalitet, samt öka golfens naturvärden. 2006 bildades därför forskningsstiftelsen STERF, Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation. 

Påverkat politiskt

Samtidigt beslutade de nordiska golfförbunden, däribland Svenska Golfförbundet, att satsa 0,5 euro per medlem och år i stiftelsen. Under 15 år innebär det 50 miljoner kronor från Nordens golfare in i verksamheten. Lägg därtill ytterligare 25 miljoner från partners, myndigheter och forskningsråd.

Varje år publicerar STERF en lista över grässorter där gräset är rangordnade efter bästa kvalitet ur golfsynpunkt samt betonar vikten av att frisk gräs är beroende av att man gödslar, vattnar, dressar, luftar och klipper gräset på ett korrekt sätt.

- Här har vi också tagit fram praktiska råd och rekommendationer som är lätta att använda och hjälper klubbarna att spara pengar, förbättra kvalitén och göra bra miljöval, säger Maria Strandberg, direktör för STERF som även arbetat med politisk påverkan på EU-nivå.

- Tack vare resultat från våra projekt kunde vi exempelvis vara med och påverka formuleringen av EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel.

Vid sidan av en mängd praktiska tips, råd och rekommendationer till spelare, banpersonal och klubbar har STERF:s forskning enligt Maria Strandberg framför allt bidragit till en ökad medvetenhet, och inte minst utveckling vad gäller klimat- och hållbarhetsarbetet inom golfsporten i de nordiska länderna.

Kan ödelägga hela golfbanan

Utmaningarna är många. Den största just nu är dollarspot, eller myntfläck, en ny grässjukdom som snabbt sprider sig även bland golfanläggningarna i Sverige – och övriga Norden. Sjukdomen kan, i värsta fall, fullständigt ödelägga en golfbana.

-  Vår forskning har visat att det ändå går att begränsa sjukdomen. Men det kräver att såväl golfspelare som klubbar också tar sitt ansvar. Dollarspot sprids via skor, klubbor och maskiner. Så för golfspelare handlar det om att tvätta av eventuellt infekterat gräs från sina skor och annan golfutrustning så att sjukdomen inte sprids vidare, säger Maria Strandberg.

Dollarspot är en följd av klimatförändringarna i världen och ett allt varmare klimat även i Norden. Man har funnit två varianter av sjukdomen på våra breddgrader där svampen kan orsaka skador på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan.

Ett hundratal banor drabbade

Sjukdomen upptäcktes första gången i Norge 2013 och i Sverige 2014. I Danmark har dollarspot varit känt i minst tio år. Vad man vet i dag finns sjukdomen på ett hundratal golfbanor bara i Sverige, och ytterligare fler i övriga Norden. På några banor har skadorna varit allvarliga – upp till 75-80 procent dött gräs på greener och fairways.

Internationellt försöker man begränsa spridningen av dollarspot med hjälp av kemiska bekämningsmedel som exempelvis fungicider (ämnen som är giftiga för svampar). En väg Maria Strandberg inte förespråkar och då främst av miljöskäl.

- För oss i Norden handlar det om att istället skapa bättre och effektivare skötselmetoder. Det är den bästa och enda vägen på lång sikt.

Skadat gräs kan kosta halv miljon

Tillsammans med Norges forskningsråd har STERF nyligen startat ett nytt projekt som handlar om hur man kan minska skadorna på gräs orsakat av is, vilket är en följd av ett mildare och mer varierande vinterklimat. Det har blivit ett allt mer växande problem och kan innebära en försenad säsongsöppning för banan med tre, fyra veckor, vilket motsvarar en förlust på 400 000-600 000 kronor för golfklubben.

Ny teknik inom banskötsel är något vi kommer att få se mer av i framtiden, menar Maria Strandberg, och här har STERF precis startat ett projekt i samarbete med Husqvarna AB där man testar hur användandet av robotgräsklippare kan påverka såväl gräskvalitén som ekonomin för klubbarna, bland annat på Jönköpings GK.

Golfbanan som uteklassrum för skolelever är ett annat uppmärksammat projekt som STERF driver. En pilot har gjorts på Motala GK och siktet är nu inställt på en utökad pilot på tre av Stockholms grundskolor med tillhörande golfklubbar, bland annat Björkhagens GK, i samarbete med Utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad, och Skogen i skolan. Målet är ökad rörelse, ökat lärande och bättre kontakt med natur och friluftsliv – och förstås idrotten golf.

Claes Salomonsson

Thomas Björn