Nu börjar det bli riktigt dålig stämning...

• Först statsminister Fredrik Reinfeldt tal om att stötta idrotten i regeringsdeklarationen 2006  och möjligheten att få stora evenemang. Det blev det inte mycket av.
• Sedan den totala oenigheten för kostnaderna vid polisbevakning.
• Som om inte det vore nog råder omedelbart två diametralt motsatta synsätt på möjligheterna att söka vinter-OS.

Idrotten säger ja,regeringen nej. Enkelt, men provocerande.

Stor uppslutning

SOK och RF är däremot helt överens för en gångs skull. De menar samstämmigt att möjligheterna bör utredas och ett första steg skedde på måndagskvällen när samtliga specialförbund var inbjudna till Sofiahemmet i Stockholm.

Alla aktuella vinteridrottsförbund kom till mötet. Många av sommaridrotterna också.

Just vad RF och SOK och eftersträvade, nämligen att nå en så bred och stor uppslutning som det bara är möjligt.

Karin och Stefan tror det samma

- Vi måste titta på på förutsättningarna och ju flera som gillar förslaget desto bättre, säger SOK-ordförande  Stefan Lindeberg.

- Vi tror att det är väldigt bra för idrotten och väldigt bra för Sverige, säger Karin Mattsson Weijber ordförande i Riksidrottsförbundet.

De inledde mötet tillsammans med Svenska Handikappidrottsförbundets och Sveriges Paralympiska Kommittés ordförande Anna-Stina Nordmark Nilsson eftersom Paralympics i så fall är tänkt att genomföras samtidigt.

Gunilla Lindberg stöder idén

Gunilla Lindberg från IOK presenterade sedan förutsättningarna varpå gruppdiskussionerna anordnades med rubriker som:
1. Varför är ett OS bra för idrotten, hur maximerar vi effekten?
2. Varför är ett OS bra för samhället, hur maximerar vi nyttan?
3. Hur lägger vi upp arbetet för att involvera, fånga upp kunnande och engagera?

Slutligen skedde en summering och det rådde inget som helst tvivel om en bred uppslutning.

Gynnar nyrekryteringen

Idrotten behöver enas och det kan och det ska ske via något stort gemensamt mål som gynnar nyrekryteringen. Där ligger begynnelsetanken till hela idén.

Som Anna-Stina Nordmark Nilsson uttrycket det:

- Jag är mycket positiv och jag är glad att vi tillsammans kan lyfta frågan och föra den framåt.

Ingen ville egentligen ta till sig vad idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth tycker.

Inte överraskade av svaret

Hennes skeptiska inställning stoppar inte det fortsatta arbetet.

- Vi säger inte "nu ska vi söka!", utan det handlar om att nu är idrotten med och nu ska vi kolla på vad vi har för förutsättningar att arrangera ett vinter-OS, säger Stefan Lindeberg.

Gunilla Lindberg med stor erfarenhet från IOK vet hur resonemanget går hos makthavarna.

- Stockholm är absolut rätt storlek, jag känner verkligen för det här projektet. Vi kan göra fantastiska tävlingar som engagerar hela Sverige. Jag hoppas verkligen att vi kommer fram till en officiell ansökan.

Tillsätter projektledare

Det var för drygt två veckor sedan som SOK presenterade planer på att ansöka om vinter-OS 2022 med Stockholm som basen och Åre som platsen för de alpina tävlingarna.

Efter måndagskvällens möte inleds omedelbart ett hårt arbete. En projektledare ska tillsättas och en omfattande granskning ska ske av de aktuella idrotterna, deras önskemål på anläggningar och framför allt ska de ekonomiska förutsättningarna synas.

Idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth har tagit del av förslaget, men konstaterar:

- Jag tycker att det vore fel att ge falska förhoppningar om statliga garantier för ett vinter-OS med tanke på de stora kostnader som olympiska spel för med sig, säger hon till SVT.

Hon utesluter ett arrangemang

Regeringen utesluter därmed i nuläget att stödja en OS-ansökan?

- Ja, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Stefan Lindeberg känner till hennes svar, men hade inte väntat sig något annat:

- En regering som styrt genom oroliga vatten och satt en ära i att hålla koll på pengarna, då hade det varit oväntat att säga "wow!" inför ett OS-projekt.

Personen som blir utredare ska ta fram ett större beslutsunderlag som så småningom ska presenteras för regeringen. Samtidigt ska IOK hållas underrättat och den 14 november gäller som deadline för projektarbetet.

Lång väg till målet

Det är en lång väg till målet. Se här bara:
1. Den första ansökan, med beskrivning av konceptet, ska lämnas in den 14 mars 2014
2. Därefter kommer IOK att välja ut ett antal slutliga kandidatstäder som presenteras i juli 2014.
3. Kandidatstäderna får visa sin slutliga kandidatur, med alla planer, budgetar och garantier i januari 2015
4. IOK:s ”Evaluation Commission” besöker kandidatstäderna under februari-mars 2015
5. IOK:s ”Evaluation Commission report” presenteras under maj-juni 2015.
6. IOK:s session väljer värdstad den 31 juli 2015.

Redan nu finns det städer och länder som har framfört intresset för OS 2022. Som Oslo, Ukraina och Polen/Slovakien och säkerligen tillkommer kandidater.

Första beräkningen av kostnader

I den första så kallade arbetsversionen som nu har presenterats betonas det ekonomiska kapitlet och delas upp i tre olika budgetar:

"Genomförande – kostnader och intäkter för att genomföra spelen såsom arbetskraft, administration, drift av anläggningar, mat, boende etc.

Denna kostnad uppskattas till cirka 1,5 mdr USD i PyeongChang 2018. Alla kandidatstäder till spelen 2018 beräknade att 90 % eller mer av genomförandekostnaden täcks av intäkter kopplade till spelen, varav bidrag från IOK via rättighetsersättningar och IOK:s TOP-sponsorer är en stor del.

Infrastruktur – nybyggnation och upprustning av arenor, bostäder och annan infrastruktur.

Investeringsvolymen skiftar stort mellan olika spel beroende på vad som redan finns på plats i regionen. En separat budget tydliggör dessa kostnader och riktar fokus på det långsiktiga värdet. Vad av det som behövs för OS är egentligen investeringar som ändå hade behövts. Beräkningen av investeringsvolymen i infrastruktur, boende och arenor är en central uppgift för nästa steg i utredningen av Stockholms kandidatur.

Säkerhet – denna kostnad skiftar stort mellan olika OS och är beroende av stadens och landets grundförutsättningar.

I Vancouver 2010 var omkring 13 000 personer engagerade i säkerhetsarbetet. I Sverige finns en tradition av frivilligt engagemang som kan underlätta rekryteringen av volontärer. En stor del av säkerhetsarbetet kan skötas av frivilliga och det leder till avsevärt minskade utgifter för staten.”

200 miljoner för kandidaturen

Tillkommer gör kostnaden för själva arbetet runt kandidaturen. Här framhålls exempelvis utveckling av koncept, utredningar i tekniska och ekonomiska frågor, framtagande av ”bid-book”, presentationsmaterial, marknadsföring och resor. Totalt 200 miljoner kronor enligt en uppskattning och med målet att näringslivet huvudsakligen ska stå för finansieringen tillsammans med stat, region, stad och idrotten.

Övertygelsen om att Sverige verkligen kan få ett vinter-OS bygger på tre faktorer, enligt vad som framhålls i den första egna granskningen från parterna:

”1. Redan genomförda investeringar – tack vare exempelvis två nybyggda arenor i världsklass och omfattande investeringar i infrastruktur är många av de investeringar som krävs vid ett spel redan genomförda eller planerade.
2. En katalysator för bostadsbyggande – behovet av nya bostäder, och särskilt studentbostäder, i Stockholm är omfattande. Byggandet av en OS-by och eventuellt ett mediecenter skulle kunna påskynda och bidra till att lösa delar av bostadsbehovet.
3. Närhet till publik och volontärer – med alla grenar (förutom delar av de alpina, Åre) i Stockholm, både is och snö, så förläggs spelen där publiken redan finns. Detta skapar i sin tur goda förutsättningar för både biljettintäkter, rekrytering av volontärer och den idrottsliga upplevelsen.”

Thomas Ejderhov