– Vi budgeterade inte med plus. Men det är såklart alltid trevligt att hamna nära noll. Kommunen har inget intresse att det ska bli ett plusresultat. Men där emot är det alltid trevligt om det är noll, kommenterar Sinnika Sjunnesson, projektledare för SM-veckan i Skellefteå.

Sportslig succé, men…

Först ska påpekas: tävlingarna blev en succé sportsligt med suveräna deltagarinsatser, imponerande bevakning i alla mediakanaler och ett lyft för hela kommunen.

inte gav plus är ingen överraskning för oss, utan vi har vetat om det hela tiden, tillägger Sjunnesson till lokaltidningen Norran.

Mellan den 20 och 26 mars arrangerades SM-veckan i Skellefteå. Och nu har resultatet från arrangören,Västerbottens Idrottshistoriska Sällskap, presenterats. Allt från antal besökare till ekonomin.

Vad är ni mest nöjda med?

– Att så många har gjort det här möjligt. Att man har känt att det har varit ett enormt engagemang. Jag tror att det är därför vi får så fina betyg också i utvärderingen som är gjorde. Det är roligt att vi har fått ett bevis på det.

Vad är ni inte nöjda med?

– Vi har gjort en ganska omfattande utvärdering och det går alltid att hitta saker man kunde ha gjort annorlunda. Men om man tittar i det stora hela så är det ändå småsmaker. Det är ingen jättestor grej som vi känner att vi borde ha tänkt eller gjort annorlunda. Det är verkligen på detaljnivå i så fall.

126 026 publiktillfällen

Totalt visar den turistekonomiska utredningen att det var 126 026 publiktillfällen och 40 881 unika besökare under SM-veckan 2018.

– Historiskt sett så vet man att SM-veckan lockar främst de som bor på orten, så brukar det så ut statistiskt. Så ser man även att det är i Skellefteå. 80 procent är skelleftebor.

Hur var kalkylerna?

– Cirka 30 000 unika besökare men det blev över 40 000. Likadant hade vi trott att ungefär 70 000-75 000 besökstillfällen, men det blev nästan 130 000. På det viset har det varit mycket mer än vad vi hade trott.

Men det blev trots allt ett minusresultat på 408 252 kronor.

Orsakerna till minusresultatet uppges vara anläggningar (snö, tävlingar) och SVT:s kostnader för ställningar. Även fiber, wi-fi och trafikkostnader i form av markarbete och parkering.

Snön kostade

– Att det blev ett minusresultat beror på lite olika delar. Men framför allt eftersom man har varit snöberoende så har vi kört ganska hårt med konstsnöanläggningen under vintern. Men sedan var det en så kraftig vinter och det kom otroligt mycket snö, att vi faktiskt har, tvärt emot andra arrangörer, kört bort snö. Det kostar pengar att köra bort också, summerar Sjunnesson, projektledare för SM-veckan, till lokaltidningen Norran.

Vad händer nu?

– Men nu har man bestämt sig för att testa att lagra den snön. Och bara där finns ett värde att komma igång med skidsäsongen till hösten. Det är mycket värden som är kvar så de överstiger flera miljoner om man skulle titta så.

Leif Gustafsson, fritidschef i Skellefteå kommun, menar att en del av utgifterna har gått till sådant som har ett bestående värde.

– Vi har dragit 30 kilometer fiber som finns kvar i backen och kan användas för andra ändamål. Vi har byggt ut en snökanonanläggning, tillägger han.

Sidoarrangemangen lyfte SM-veckan i Skellefteå åtskilligt. Kommunen sparade inte resurserna för att besökarna skulle trivas. Därför blev betyget för de sportsliga arrangemangen högt – liksom sidoarrangemangen högt.

Själv fick jag bland annat äran att göra en spännande intervju med förre skidässet och världsmästaren, Lennart ”Lill-Järven” Larsson, 88.

Full hus på Nordanå Bar & Café där de kluriga frågorna var många – liksom svaren.

– Att folk kunde vara så intresserad av min karriär, och svenska skidbragder, hade jag ingen aning om, konstaterade Lill-Järven, då.

BO FUHRMAN