63-årige Jan Mellgren lägger en och annan timme på hockeyn och blev också belönad som årets eldsjäl för ett par år sedan. I klartext, hans engagemang är totalt.

För inte nog med att verksamheten har svällt så enormt, det finns ingen tradition med tjejhockey att bygga på och dessutom är verksamheten koncentrerad till Angered. En invandrartät stadsdel, med allt vad det innebär, inte minst att många är helt obekanta med svenskt föreningsliv med alla vanor och beteenden. Ishockey är ju inte heller särskilt etablerat i de här grupperna.

Ingen hockeykultur

Men oavsett, åtskilliga tjejer ville pröva och många föräldrar har fått lära sig successivt. Lag formades, träning och matcher arrangerades och ivern att lära sig mera är stark, trots att förlusterna är i majoritet och det pågår en ständig jakt på intäkter och förbättrade rutiner.

Ständigt tillfrågad står ordförande Jan Mellgren i centrum. 

Tänk om han hade förstått vad som väntade när dottern Fanny en gång ville börja spela ishockey.  

Fanny började i en klubb men tillsammans med några ledare startade vi en ny klubb för att öka jämställdheten. Att det skulle växa till dagens nivå kunde varken jag eller nån annan föreställa sig. 

Trots alla frågor och alla timmar runt hockeyn visar han ingen som helst ånger. Hans belöning är entusiasmen från alla ungdomar.

- Vårt mål ursprungligen var att ordna bra villkor för tjejer att spela ishockey. Det är nu sju år sedan, men jag vill framhålla att det här har vuxit, säger han och hämtar andan.

Särskilda sociala villkor

 -I dag är hockeyn mera ett medel för att bygga något större, beroende på samhället och villkoren här i Angered, säger han och skärper rösten.

Han är väl insatt i de härfrågorna eftersom han dagtid arbetar idag verksamhetschef på Center för Skolutveckling (CFS) i Göteborg.

Jan redogör: 

- I Angered lever minst 30 procent av barnen i familjer som socialt definieras som barnfattigdom.

- 15 procent av barnen växer upp i familjer med fler än fem barn.

- Här avlider män 7-9 år tidigare än män i t ex Torslanda. 5-7 år gäller för kvinnor.

Sådan skillnad i förutsätningar

Han tystnar, tittarut i tomma intet och säger eftertänksamt:

- Arbetslösheten här är omfattande. Folkhälsan är låg. Jag ser en sjukpensioneringsbomb i framtiden. Den är oundviklig om vi inte gör något rejält.

-  De här barnen får ingen möjlighet att delta som andra. De stängs ute för att kostnaderna att idrotta är för höga. Vi har låga avgifter och hockeyskolan är gratis, De får också låna utrustning om de behöver. Det är så vi har det, vår idé bygger på närvaro av alla, vi ska ha bredd som topp.

Jan Mellgren fortsätter:

-Vi ser också betydelsen av att utbilda föräldrarna, så de ser vad det innebär att vara med i en ideell förening.

-Mn här blir jag allt mera orolig. Jag upplever att man i politiska lösningar letar förenklingar. Man institutionationaliserar arbetet, när människor som bor i de här områdena i själva verket har ett större förtroende för föreningar än för offentlig sektor. Det finns till och med en rädsla för dom.

I Mellgrenska logistiken har därför Swedbank och klubben inlett ett samarbete där Swedbank håller utbildningar för både barn och vuxna.

- Det kan vara ekonomihantering, bokningar, materialvård, etc. De får djupare insikter hur det fungerar i samhället

Hyllar hockeyproffs

Han lägger också tid på att försöka bilda en föreningsallians för att stötta varandra och för att hitta gemensamma uppgifter som kan underlätta arbetet i föreningarna. Swedbank är en viktig sponsor, men det behövs flera som på riktigt vill vara med och bygga framtidens samhälle. Han uppvaktar ständigt nya företag, men märker en skillnad i beteende.

- Det är underbart att se när folk vill bidra till föreningens utveckling.

Han framhåller ishockeyproffset Fredrik Pettersson som en oväntad hjälte. 

- Ja, jag kallar honom det. Utan Fredrik hade vi inte varit där vi är idag. Han är ett föredöme när han bidrog ekonomiskt i starten av föreningen.  

-Det här skulle kunna utvecklas. Elitspelarna mår bra av att få närkontakt med ungdomar.

- Jag tycker att alla heltidsproffs oavsett idrott faktiskt skulle ha i sina kontrakt ett samhällsuppdrag och vara ute en dag per vecka i föreningar, skolor och vara bra ”kamrater” våra barn och ungdomar behöver förebilder. 

-Det borde finna en payback för allt de fått. Vi kan se hur bra det är för elitspelarna att känna barnens beundran och oförställda glädje

Samarbetar med Frölunda

Verksamheten i dag består, utöver alla lag också av en ganska stor rekreationshockey samt en parahockey som försöker etablera en bra verksamhet. 

Göteborg och ishockey är ju synonymt med Frölunda. En klubb med vilken GHC har ett bra samarbete relation med. För något år sedan träffade Mellgren representanter från NHL som resulterade att NHL spelarna ” NHLPA Goals & Dreams Fund” skänkte 25 kompletta utrustningar.

– I det läge vi befinner oss i nu är varenda krona vi kan få in viktig. Pandemin innebar att vi tappade sponsorintäkter och vi kan inte genomföra det vi planerat i form av inköp av utrustningar, läger och stärka parahockeyn. Det blir extra känsligt för oss det här med tanke på att vi vanligtvis även kämpar med ekonomin.

Thomas Ejderhov