Vad driver honom? Hur stärker han sig själv och framför allt, hur ser han på sin roll?  Vi bad honom skriva en krönika om sin sitt arbete och sin filosofi som tränare.

”Vad kan du egentligen om handboll?” frågade min stora tränar-idol och vände sonika på klacken den dagen när jag på skakiga ben och darrande röst bestämde mig för att berätta att jag bestämt mig för att testa vingarna som ledare. 

"jag ska minsann visa"

Han sådde ett frö som fortfarande växer i mig: ”jag skall visa att jag duger”.  

”Vem fan har tränat dessa killar? dom är ju helt odugliga.” tyckte mannen somär den mest karaktärsstarke personen som jag har träffat. 

Han visste mycket väl vem som hade tränat de killarna och att det var jag. Han visste också att jag hade tagit den kullen till ett sensationellt Junior-SM silver bara sex månader tidigare. 

Fröet han sådde och som fortfarande växer så det knakar i mig var ’bli aldrig bekväm, slå dig aldrig till ro, tro inte att du är större än du är, se till att du hela tiden blir bättre”’

”De flesta ledarna lägger ned 90 procent för att nå framgång, medan de stora ledarna ger 100 procent och är beredda att försaka allt. Och de sista 10 procenten kostar på lika mycket som de första 90”. 

Så uttryckte sig min stora ledarförebild tidigt i min karriär. En person som med tiden blev en av de viktigaste personerna i mitt liv. Jag tolkade det som att ”det enda som vi äger är vår egen berättelse’ och som ”find what you love and let it kill you’ som en gång poeten Charles Bukowski skrev. 

Det var en tuff skola att ha så många starka och vuxna karaktärer runt sig tidigt i karriären. Det var hårt, men det var också rättvist. Sanningar flödade från de tre vise männen och sanningarna kom alltid utan filter. 

Lärljungen uppfostrades

Idag är förståelsen större kring att jag var lärjungen som skulle uppfostras till en ledare att räkna med. Arvet skulle vidare och det skulle vidare genom mig. Männen lärde mig att man alltid skyddar sina spelare och sitt lag så som man bör skydda sin familj. Man slår aldrig nedåt men när man slår så slår man hårt uppåt i hierarkin. 

Männen lärde mig också att information utan filter är den bästa information. Din sanning är din sanning. Den dagliga kampen för att skapa en gemensam syn om hur vi skall vara mot varandra och hur vi vill uppfattas av andra och hur vi skall nå det vi har bestämt att uppnå. Allt handlade och handlar om att skapa en gemensam bild av vår verklighet. 

De tre vise männens kommentarer har satt djupa spår i mig. Prestationsångesten och drivkraften till att alltid visa att jag duger till går som en röd tråd genom hela min ledarkarriär och är fortfarande den starkaste drivkraften. Ju jävligare utmaning och ju svårare vägen är desto större blir prestationsångesten. 

Den skall besegras till varje pris. Jag skall visa att jag duger. Kampen om att alltid försöka äga sin egen berättelse har blivit grundbulten i mitt ledarskap. Jag förstod det inte då, men vis av erfarenhet så förstår jag det nu. Att orka följa sin väg och tro på det man står för. 

Att ta beslut om hur man vill ha det runt sig. Förståelsen att det alltid är du som får ta konsekvenserna. Att stå emot alla projiceringar när det gungar. Jag blev en ledare som försöker leder andra i rätt riktning men det jag kämpar mest med är att varje dag försöka leda mig själv. 

I grund och botten fattar jag ju idag att det handlar om personlig disciplin och att aldrig vara för stor för att göra de små sakerna som behöver göras. 

Föregå med gott exempel

Om vi ledare vill utveckla en grupp personer behöver vi skapa förutsättningar för utveckling. Om vi vill kräva mycket av spelarna måste vi alltid gå först som det bästa exemplet. 

Under sex års tid jobbade jag i Östeuropa. Jag har ansvarat för lag i Rumänien, Montenegro och Ryssland i kulturer där du värderas som person och ledare varje dag och ibland flera gånger av dagen och där du alltid förväntas vara ’alfa-hanen’. Där gott blir ont och ont blir gott. Där erfarenhetsutbyte skapar förvirring och där enkla frågor till dina adepter mottas med misstänksamhet. Där du får kasta mycket av din grundläggande ledarfilosofi i papperskorgen och bara försöka överleva vecka för vecka. 

Det finns lite tid för utveckling, det enda det handlar om är resultat och helst skulle den stora segern ha kommit ’igår’. Att sugas in i ett system som är totalt främmande för dig är läskigt, men så otroligt lärorik och jag kommer för alltid vara evigt tacksam för att ’jag’ var den utvalde. Jag fick erfarenheter som jag aldrig skulle ha fått någon annanstans. Jag fick ett helt ’ledarliv’ till skänks. 

Och, jjag blev inte så mycket bättre som tränare under åren i Östeuropa men utvecklingen av ledarskapet och förmågan att hantera situationer jag aldrig ens kunde ha drömt skapade ett pannben och ett mod och ett perspektiv på en helt annan nivå än tidigare. 

Antropologer har upptäckt bevis för utövandet av jägare-samlare-kultur av moderna människor och deras avlägsna förfäder som går så långt tillbaka som två miljoner år. Fienderna var annorlunda på den tiden men om de inte identifierades så gick man en säker död till möten. Inom idrotten är tankesättet ’US and THEM’ fortfarande djupt rotat och är många gånger en förutsättning för att antagonismen skall fortleva.

 Jämför vi dagens förberedelser inför stora tävlingar är det väldigt små skillnader mot när medeltida krigskämpar förberedde sig för krig på 1100-talet. 

Den stora skillnaden är att på 1100-talet fanns det poeter i staben för att med fantasi och känsla skapa en känsla av inkludering och samhörighet för stammen. I och med internets intåg i våra liv kan vi idag gå in och ut ur hur många stammar vi önskar och plocka de saker vi gillar och välja bort det vi inte gillar och sedan bara byta när det passar oss. 

Bristen på självinsikt

Att skapa ’US and THEM’ och det fullt dedikerade arbetet för stammen blir så klart svårare i dagens polariserade och egoistiskt drivande samhälle. Addera då till förändrade kulturfrågor, omvärldsfrågor, samhällsfrågor och annan syn på uppfostran och en långt större brist på självinsikt och personligt ansvarstagande så kräver ledarskapet andra saker idag jämfört med 90-talet då jag började. 

Drivet att komma vidare måste alltid finnas där. Drivet att hela tiden hitta nya samarbetsformer och skarpare metodik. 

Drivet att hela tiden skapa en högre förståelse för att effektivitet inte är lösningen utan det är effekten som kommer att skapa ett starkt fundament för framgång.

Per Johansson