Ola och Terese Birgersson lyckades förverkliga drömmen om att driva hotell utomlands. Det har varit tuffa år med stunder där de nära har gett upp, men nu ser de hur verksamheten fungerar.

Fifa bokade hela anläggningen

Deras hotell är etablerat och yttersta beviset är just avtalet med Fifa, det internationella fotbollsförbundet.

- De har bokat hela anläggningen inför och under VM här nästa år, berättar Ola Birgersson.

- Om det blir ett landslag, domare eller någon typ av delegater som kommer hit, det vet vi inte, men det ska bli jättekul.

- Dessutom genomförs mästerskapet under just den period när det är som sämst. Maj, juni och juli brukar det vara lite tunt med gäster.

Först VM, sedan OS

Fifas representanter var på studiebesök, synade anläggningen, tittade på fotbollsplanen som ligger alldeles i närheten och stadion en bit längre bort.

- De blev väldigt nöjda och vi kunde ta i hand.

- VM ska spelas i två städer i närheten. Dels Natal, åtta mil bort, och dels Recife, nära 20 mil härifrån, så kanske vi får hit ett lag.

Brasilien är hett för alla idrottsälskare under några år. Först fotboll-VM 2014 och därpå OS 2016.

Måste ha kontakter

Rätt kontakter och lite medvind, så förklarar Ola Birgersson att han uppnådde målet med ett kontrakt  med Fifa. Nu tar han sikte på att göra det samma med den olympiska rörelsen, om det så är SOK eller IOK.

Idogt arbete är hans förklaring till varför Blue Dream Resort blev utvalt.

2004 öppnade han anläggningen som ligger i den lilla fiskebyn Barra do Cunhau och hur han och Terese har lyckats är ett stycke historia av en bestämd vision – och många beprövningar.

En restresa till Brasilien

Ola var kock och sambon Terese servitris hemma i Växjö.

- Jag hade länge haft tankar på att försöka etablerad en verksamhet utomlands. Vi funderade bl a på Thailand och Portugal, men fann inte rätt förutsättningar.

Då tog de en restresa med charter till Natal, beläget 230 mil från Rio de Janeiro.

- Det var 1999 och från början var det inte tänkt som ett försök till att hitta något. I synnerhet inte när vi hörde talas om kriminalitet och annat negativt i landet.

- Men det blev kärlek vid första ögonblicket.

Där och då på stranden

En dag begav de sig ut till stränderna vid Atlantkusten.

- Här fann vi det perfekta stället!

- Underbara stränder, inget turistgetto och som gjort för det vi ville.

Ola Birgerson berättar i salig ton.

- När vi gick där på stranden hade vi en sådan maximal tur att vi stötte på en brasilianare som hade bott i Frankrike och England och sedan flyttat tillbaka till hemlandet. Han tänkte lite västerländskt och behärskade samtidigt turerna i Brasilien om man vill etablera verksamhet.

"Vi såg potentialen"

- Vi lärde känna honom  och hans familj och fick mycket hjälp. Det innebar en trygghet och vi hade en enorm nytta av honom under de första åren.

- Utan det mötet hade vi nog aldrig vågat satsa, lägger Ola Birgersson till.

Han hade drivit olika restauranger i Växjö och känt på tillvaron som egen företagare med snäva marginaler.

- Jag är luttrad. Men man drivs ändå av viljan att vara oberoende.

Han gillade att göra mat och själva administration var mera en oundviklig konsekvens.

- När vi kom hem från Brasilien insåg jag att här hade en chans uppstått. Vi såg potentialen i Natal, men det krävdes pengar.

Stenhårt jobb i två år, sen...

I Åseda, fyra mil  norr om Växjö, fick han tips om St Olaf Hotel.

- Ett brukssamhälle med många företag och där det fanns ett stort behov av representation. När de fick besök av kunder åkte man in till Växjö. Där såg vi möjligheter, vi ville få företagen att stanna i Åseda.

Så med ett litet hotell med 16 rum och restaurang tog verksamheten fart. Ola och Terese bodde i en liten tvårummare i samma hus, skötte allt själva, från mat, bokning, bokföring till städning.

Jobbade dag och natt

- Vi hade ett mål, vi skulle jobba stenhårt i två år, hålla nere kostnaderna maximalt och skaffa ett startkapital för att förverkliga drömmen i Natal.

- Att vi pallade... Vi jobbade dag och natt, hittade på nyheter ideligen för att tjäna så mycket pengar som det var möjligt.
2002 var deras projekt i Åseda färdigt.

- Då hade vi en del kapital som vi trodde skulle räcka.

I Brasilien krävs en investering om minst 200 000 amerikanska dollar i ett brasilianskt aktiebolag för att få ansöka om permanent uppehållstillstånd i landet.

Pengarna saknades

De flög till Sydamerika, startade företag, gjorde en projektplan, köpte mark och anlitade arkitekter.

18 bungalows och en huvudbyggnad om 1500 kvm skulle det bli.

- Det var överdimensionerat i första skedet, det insåg senare. Men vi ville skapa ett rustikt och exklusivt hotell utan att det var guldkranar för den skull.

Snart nog tröt pengarna.

- Det var jobbigt, men vi fann en lösning genom att sälja aktier i vårt förvaltningsbolag. Vi flög hem, ordnade brassefester, presenterade projektet och fick bra gehör.

Bygget dyrare

Det nya kapitalet innebar att anläggningen kunde byggas färdigt och de nya aktieägarna fick tillgång till boende i Brasilien som en del av köpet. 

Men snart väntade nya problem.

- Bygget blev dyrare än vad vi hade kalkylerat med.  Det var många nätter som man låg och tittade i taket... Men vi var så taggade att vi bara skulle klara det.

Makarna Birgersson var tvungna att hitta en ny åtgärdsplan.

Den här gången bestod lösningen av en andelsförsäljning i byn av bungalows och nu fick de in rejält med pengar via Villa Brasil Ltda.

En mil till turistcentrum

Hela tiden gällde det också att marknadsföra hotellet och få gäster. Konkurrensen är tuff. Natal med 800 000 invånare är storstaden fyra mil bort.

Till Pipa, som är det stora turistcentrumet, är det en mil utmed kustvägen.

Fiskebyn Barra do Cunhau med Blue Dream Resort ligger lite avsides.

- Men här är det desto bättre och ger mer avkoppling med sin natur och stranden, betonar Ola.  

"Det är ju inte kattskit"

2004 kunde de öppna anläggningen.

Inte nog med själva driften utan de har också jobbat ihärdigt för att marknadsföra hotellet. Dragit och slitit i alla kontakter, tagit varje chans att berätta om möjligheterna och efter några år av mycket vedermödor fungerar verksamheten.

Det var som när hotellet blev en del av utbudet hos Vingresor.

- Deras representanter skulle ändå hit till området och hade gjort klart med hotell när jag lyckades övertala honom att komma på besök. Jag glömmer aldrig hans kommentar: ”ja, det här var ju inte kattskit”. 

Många ger upp

- Nu går vi runt av egen kraft. Sedan 2008 har vi en stadig ström med framför allt brasilianska gäster.

- Vi har lyckats förverkliga vår dröm utan att ha det kapital som egentligen krävs. Jag ser hur andra människor har försökt starta verksamhet och det är tyvärr många som inte orkar. Som utlänning är man utsatt. Av 20 som har försökt de senaste åren är vi väl två-tre som är kvar.

- Det är en tuff verklighet när solen blir till vardag...

"Nu blir vi kvar"

Han talar om andra dryga utgifter som sjukvårdsförsäkringar för familjen och nämner också en hög företagsskatt.

Men hotellet ger ett överskott, ett fastighetsbolag genererar intäkter, Ola är president i den lokala hotellföreningen, han och Therese har lärt sig portugisiska och barnen går i skola.

- Allt tyder på att vi blir kvar här.

Thomas Ejderhov

Ja, det ser ju rätt inbjudande ut. Eller hur? Poolen på Ola och Terese Birgerssons hotell i Brasilien.