Lagom till spelen i Sochi har Lars Ingels från Leksand gett ut en ny bok om vinterspelen under åren. Perfekt timing efter helgens fantastiska framgångar.

Ingels hade koll på samtliga Sveriges 96 guldmedaljörer före den här helgen. Så kom tre nya tjejer i lördags och så Nelson i går. Därmed blir det 100 fram till i dag.

- Och alla vet väl dessutom att Lars betyder segrare eller ”den lagerkrönte”..., påpekar han utan att syfta på sig själv utan startmannen i söndagens stafett, Lars Nelson.

Hans sjätte bok

Bäst att nämna att han också har fullständigt kontroll över de de tidigare 35 silver- och 49 bronsmedaljerna för Sochi. nu dräller det in medaljer och medaljörer i mängd. De var 287 medaljörer innan guldregnet utbröt.

Det finns ingen orsak att betvivla Lars Ingels kunskap eftersom det inte är hans första OS-bok. Han gav även ut en bok inför OS i Vancouver 2010, även den fylld med fakta och berättelser.

Han har också skrivit tre böcker om Leksands hockey och en om om roliga historier från hembygden.

- Och så kan det väl tänkas att det blir både en och två nya snart nog. Jag har lite planer...

Han tänker både på favoritklubben och vad som sker där och så kommer det nya OS.

"Sommar-OS hopplöst"

Det är vintersporter som han gillar. Inte sommar-OS?

- Nej, jag inser det hopplösa. Det är så ofantligt mycket större i alla avseenden och det vore ett jätteprojekt att få fram alla fakta.

46-åringen tog en civilekonomexamen i marknadsföring i Uppsala 1992 och har sedan dess jobbat med att forma texter i någon form. Han har haft en egen firma förutom tio år som anställd hos Leksands IF.

- Jobbade med all form av kommunikation, men slutade 2006. Just det, jag sa själv upp mig. Annars är det många som har fått sparken under de senaste åren...

Från självklara till oväntade segrare

Lars Ingels fortsätter:

- Att skriva böcker berikar tillvaron. Det är en speciell känsla att stå där med en egen bok, det är något bestående och läsningen glädjer i alla fall några...

Han skrattar för han är väl medveten om vad som gäller:

- Ja, inte blir man rik. Men här finns helt andra värden som många gånger är lika viktiga.

Nu har han tillsammans med Sportförlaget i Västerås gett ut ”Svenska guld i vinter-OS -OS…och alla andra medaljörer” där han berättar spännande historier bakom samtliga 51 guld före Sochi.

- Det handlar om självklara segrare som infriat förväntningarna, men också om oväntade triumfer och dramatiska olympiaäventyr.

Många historier

Det är historier runt OS-stjärnor som Ulrich Salchow, Mora-Nisse Karlsson, Sixten Jernberg, Toini Gustafsson, Ingemar Stenmark, Thomas Wassberg, Tomas Gustafson, Gunde Svan, Pernilla Wiberg, Peter Forsberg, Anja Pärson, Charlotte Kalla, Marcus Hellner – för att bara nämna några av alla våra guldolympier…

I boken finns siffror, platser, namn och mer än så. ”Svenska guld i vinter-OS” har dessutom en komplett uppslagsdel med de tre bästa från varje gren från samtliga vinter-OS genom tiderna – plus ett flertal intressanta rekord- och bästalistor.

Och Lars Ingels, ja, givetvis har han uppdaterat medaljlistorna efter helgens bravader.

Men vänta nu, vi måste bjuda på några historier ur hans första, slutsålda OS-bok "På snö och is".

Tre exempel ur boken

Sverige har genom åren varit negativt inställd till många nymodigheter inom olika vinteridrotter, men när svenskarna till sist har gett med sig, eller tvingats ge med sig, så har det inneburit många svenska OS-guld. Här är ett exempel:

1922 skrivs som det år då engelsmannen Arnold Lunn uppfann slalomåkningen. Svenska höjdare inom Internationella skidförbundet var förstås negativa till denna onödiga form av skidsport! Det räckte gott och väl med längdskidåkning och backhoppning tyckte man. Från 1936 kom dock alpina tävlingar med på programmet i vinter-OS. Behöver vi sedan nämna namn som Stenmark, Wiberg och Pärson för att konstatera att den alpina skidsporten gett Sverige många OS-medaljer?

På 1970-talet skulle en världscup för längdskidåkning införas. De nordiska länderna tyckte det var dumt. Cupen skulle ju kunna hota de klassiska stortävlingarna som redan fanns – i Holmenkollen, Falun och Lahtis. På 1980-talet vann sedan Gunde Svan den totala världscupen fem (!) gånger och Torgny Mogren en gång…

I början av 1980-talet slog också den fria stilen – skejtingen – igenom inom längdskidåkningen. Det var bland annat de maskingjorda dubbelspåren som öppnade vägen för skridskotekniken. Den svenska kritiken av den fria stilen var till en början stor, speciellt som de kontinentala åkarna visade sig vara så duktiga i den. Men vad hände? 1984–1988 tog Sverige fem OS-guld i längdskidåkning. Svan, Wassberg med flera skejtade snabbare än andra!

Precis det som skedde i helgen.

Thomas Ejderhov

Lars Ingels med sin Guldbok, där han berättar historier med svenskar under alla olympiska vinterspel.